Rötmånadshistorier

En gång i tiden handlade rötmånadshistorierna så här i slutet av sommaren om underliga djur och missbildade människor. Idag är det bara klimat och miljö som gäller. Den senaste historien säger att vi år 2100 kommer att ha tre meter högre vattenstånd i Göteborg. Statistiken från SMHI pekar snarare på plus minus noll eller en fortsatt sänkning.

Varningen kommer från Svenska Dagbladets Jenny Stiernstedt, så det måste ju vara sant. Hon har intervjuat Anders Roth, en ångerfull före detta miljöchef på trafikkontoret i Göteborg. Han är ledsen över att han på sin tid bara varnade för två meters vattennivåhöjning fram till 2100. Det borde vara tre meter i stället.

SMHI kan mäta
Tre meter är otroligt mycket. FNs klimatorgan IPCC lyckas inte ens i sina allra vildaste spekulationer komma över 98 cm höjning av havsytan fram till år 2100. Mera normala modeller och iakttagelser brukar hamna mellan 15 och 34 cm på 100 år, alltså 12 till 30 cm fram till 2100. Med tanke på att den absoluta landhöjningen i Göteborg ligger på 25 cm under samma period (50 cm i Stockholm) blir det då inte mycket kvar att leka med.

Men varför gissa. I Sverige har vi ett institut, SMHI, som kanske inte alltid är så duktiga på att spå väder och klimat, men är fantastiska på att mäta vad som faktiskt händer. Och allra bäst – de har hållit på med sina mätningar väldigt länge och väldigt noggrant.

Figuren nedan kommer från SMHI och visar havsnivån från 14 svenska mätstationer från 1880 fram till nu. Mätningarna är kompenserade för den svenska landhöjningen och visar alltså den verkliga havsnivån runt Sverige. Att mäta havsnivå är inte alldeles lätt, men SMHI är som sagt bra på det.

08smhi01

Stadig höjning
Figuren visar att havsnivån ökar stadigt under hela mätperioden. Ökningen varierar en aning, de senaste tio åren har vi till exempel sett en ovanligt liten ökning. Men från 1917 till idag har vattennivån stigit med 16 cm. Det blir 1,6 mm per år.

Om vi plockar fram Lantmäteriets karta över landhöjningen i Sverige och räknar om till absolut landhöjning (kartan visar relativ landhöjning, inklusive höjning av havsnivån) ser vi att Göteborg höjer sig ca 3 mm per år, Stockholm höjer sig drygt 5 mm per år och Malmö ligger på ca 1,5 mm. Den allra största landhöjningen finns i Umeåtrakten, med ca 10 mm per år.

De senaste 100 åren har man alltså inte sett någon som helst skillnad i upplevd havsnivå i Malmö. I Göteborg har den upplevda nivån sjunkit med 14 cm och i Stockholm har den sjunkit med hela 34 cm. Det här är enkla och självklara basfakta för den som vill skriva om havsnivåer.

Tre meter
Att i Göteborg ”ta höjd” för en upplevd höjning av havsytan på tre meter (inklusive landhöjningen) fram till 2100 kräver en väldigt stor tro på katastrofer. Det skulle till exempel kunna förutsätta att havet från och med nästa år börjar stiga med 40 mm per år i stället med 1,6 mm, alltså en ökning med 2 500 procent. I verkligheten händer sällan förändringar så snabbt, så det blir väl snarare till att ”hoppas på” en 5 000-procentig ökning (80 mm per år) i andra halvan av perioden.

Det hela blir inte lättare om vi tittar på effekterna av de senaste tio årens katastroflarm om arktisk avsmältning. Det borde ha triggat igång en kraftig ökning av havsnivån. Men SMHIs mätningar visar inget sådant. Tvärtom har den senaste tioårsperioden haft en ovanligt liten höjning.

Minst sagt märkligt
Om en seriös tidning publicerade en så dåligt underbyggd artikel med så spektakulära slutsatser i något annat ämne skulle det rimligen bli ”ett herrans liv”. Men i klimatfrågan tillåts tydligen vad som helst utan kritik.

Att författaren och den intervjuade är övertygade om klimathotet och vill propagera för sin sak är uppenbart. Inget underligt med det. Men hur kan man tro att så våldsamma överdrifter får folk att bli ännu mera övertygade? All erfarenhet pekar ju på att det är precis tvärtom. Risken är att läsarna börjar betrakta allt som sägs i klimatfrågan som fria fantasier. Det vore tråkigt.

Det märkliga är väl att Svenska Dagbladet låter den här typen av opinionsbildning passera som vanlig faktakontrollerad redaktionell text. För artikeln är ju inte ett debattinlägg, utan en del av tidningens redaktionella innehåll (om än med gott om ”pratminus”).

Köp strandtomter!
Ännu så länge har inte varningarna om höjda havsnivåer fått strandtomterna att sjunka i pris. Men risken för tre meters höjning av vattennivån på bara 80 år borde få priset på strandtomter, framför allt i Skåne och Blekinge, att sjunka som en sten. Då kan det vara läge att göra bra affärer.

Det tråkiga är att kostnaderna för stat och kommun riskerar att blir så stora. I Göteborg lyckades Anders Roth driva igenom att all samhällsviktig bebyggelse måste klara två meters höjning. Det kostar massor av pengar. Om han lyckas påverka kommunen att höja gränsen till tre meter blir det ännu dyrare.

Inte ens en dubblering av de senaste hundra årens havsnivåökning skulle höja Göteborgs vattennivå en enda centimeter. Och det skulle krävas mer än tre gångers ökning för att få Stockholms stränder och kajer att ligga kvar på samma nivå.

Men vi kan alltid hoppas på katastrofer.

14 Responses to “Rötmånadshistorier”

  1. Hejsan,

    Något som helt saknas i din analys ovan är storleksordning på eventuell ökning av _maximal_ vattenhöjd, vilket jag tycker borde vara det dimensionerande värdet för planering snarare än snittvärdet.

    Vet du att de 2-3 meter som det talas om inte tar hänsyn till maximalt förväntad vattenhöjd?

    Det skulle ju t.ex. kunna vara så att en framtida förväntad ökning av frekvens och intensitet hos stormar ger en (olinjärt) större förväntad ökning av maximal vattenhöjd. Ett sådant värde från IPCC vore mer intressant att veta.

    En annan tanke är att planeringen rimligen borde använda olika värden för olika sorters infrastruktur. Om en villa tillfälligt dränks är det ju inte samma problem som om elstationer. Så för vilken sorts byggnader gäller de 2-3 meter?

    PS.
    En anekdot angående att dimensionera efter maximal vattenhöjd finns från olyckan i Fukushima 2011. Vallarna var 10 meter höga. En studie från 2008 varnade för tsunamivågor på 10.2 meter. Ledningen avfärdade värdet som ”orimlig”, vilket var synd eftersom den högsta tsunamivågen var 13 meter…
    https://en.wikipedia.org/wiki/Fukushima_Daiichi_nuclear_disaster

  2. Akta dig Göte! Du kan bli utnämnd till så kallad klimatförnekare. Men vi vet ju att du varken förnekar klimatet eller vädret. KUTG!

  3. Hej Gunnar

    Nej, jag ser mig nog snarare som lagomextrimist eller märklighetsförnekare. Och naturligtvis naturvän, så länge det inte innebär att låsa in folk i höghus för att rädda miljön.

    Och Christian
    Visst kan det vara så att extremväder blir vanligare i framtiden, även om varken befintliga data eller klimatmodeller verkar ge speciellt mycket stöd för den tanken. Översvämningar i älvar och åar är för det mesta ”hemmagjorda” och får väl lösas på traditionellt sätt (våtmarker och vettigare avrinning).

    Jag skickar frågan vidare om vad de tänkta två metrarna egentligen betyder för Göteborgs gamla och nya byggnader. Det låter dyrt i alla fall.

    Och vi skall förstås vara glada över att både Östersjön och Nordsjön saknar undervattensvulkaner och förkastningar. Därför behöver vi inte ta höjd för Tsunamivågor.

    Landet Lagom vilar på urberget.

    /göte

  4. En detalj bara: den arktiska avsmältningen förväntas inte påverka havsnivån, eftersom isen ju ligger i vattnet. Det är när inlandsisarna på Grönland och Antarktis börjar smälta som vi kan få det blött om fötterna!

  5. Göte – dina artiklar förtjener en mycket bredare publik än den som finns inom Elektronik i Norden! Folk (journalister inberäknad) har ju blivit alldeles tokiga när det gäller klima och katastrofspådommar. Jag tror på ordspråket om att ”när alla löper i flock, finns det grund att kolla riktningen”. Får jag lov att tipsa norska tidningar om dig?

    Stian

  6. Hej Stian

    En enkel ”sanity check” med jämna mellanrum skulle kanske få folk att sansa sig en aning. Nu känns det lite för mycket som en repris på sjuttiotalets politiska diskussioner. Vi får väl se om det slutar i samma sekterism.
    Och naturligtvis får du länka och tipsa så mycket du vill.

    /göte

  7. Jag kollade lite snabbt på isdata från Antarktis och Grönland. GRACE-satelliterna visar på en stadig avsmältning av isen på Grönland sedan 2002, vilket kanske borde ha märkts på SMHI-grafen. Å andra sidan visar andra källor en betydligt stabilare ismängd (och en ökning i år).
    Så vi får väl sätta vår tillit till Antarktis. 2017 ser det ju ut att vara en avsmältning nästan i klass med 1987 (efter ett antal års envis tillväxt).
    Det är jobbigt när verkligheten inte riktigt vill följa modellerna. Fast då är det väl kartan som gäller.

    /göte

  8. Inte tror jag att vi skulle få tsunamis i Östersjön (ok, i teorin pga en asteroid som slår ner…). Däremot inträffar ibland ”sjösprång” vid Sveriges kust även om det är sällsynt och jag inte alls vet om förutsättningarna finns i närheten av just Göteborg. Jag nämner sjösprång för det är en ”cool” grej, vilket förhoppningsvis redan är medtaget i stadsplanering etc. Annars tänkte jag egentligen bara på ökad risk pga extremväder.

    Från SMHI: https://www.smhi.se/kunskapsbanken/oceanografi/sjosprang-1.4200

    Observationer av sjösprång i Sverige
    I Ystads hamn inträffade ett extremt sjösprång 11-12 juli 1959. Perioden för svängningarna (tiden mellan två hög- eller lågvatten) var cirka 10 minuter och största skillnaden mellan hög- och lågvatten var 132 cm. Sjösprånget orsakades av en åskfrontpassage (väderdata bekräftar detta), där snabba förändringar i vind och lufttryck gav upphov till denna snabba vattenståndsvariation.

    Vid Kallerö, inne i Öregrundsgrepen observerades ett extremt sjösprång på 123 cm den 22 maj 1979. Även senare har extrema sjösprång observerats på flera andra platser längs den svenska kusten.

  9. Håhåjaja. Dessa miljökatastrofbasuner! Totalt faktaresistenta! Och sedan deras medlöpare, PK-journalister med noll faktakoll! Snälla Göte, skicka in din krönika som en debattartikel till SvD.
    Kanske lite OT, men läs gärna dessa debattinlägg av Mats Kälvemark, fri debattör, civilingenjör:
    http://www.na.se/opinion/debatt/klimatfragan-grundad-pa-vetenskap-eller-dogm
    http://www.na.se/opinion/debatt/det-saknas-en-debatt-om-klimatlagen

  10. Sjösprång kände jag inte till. Men om det är vad jag tror så borde ett sådant bestå av en negativ och en positiv avvikelse i nivå. Det skulle i så fall innebära beskedliga 66 cm maximal höjning i ystadsfallet. Intressant, men knappast något att vara orolig för.

  11. Hej Göte.

  12. Hej Göte.
    Inte trodde jag att svenska skolan var så urusel att inte folk kan enkel matematik eller har sunt förnuft. Isberg som ligger under vatten förlorar minst 10% av sin undanträngande massa om dom smälter vilket skulle ge en havsytenivå med isberg under och över ytan på +- noll. Om alla glaciärer, alper och andra snöbeklädda berg mm. skulle smällta samtidigt över jordklotet, skulle vi få en höjning av havsytan med ca 10cm. Detta är något som inte ens klimatförståsigpåarna vågar nämna, för då faller deras domedagsprofetsia som noll till marken. Kan tycka att vi inte i en liten del av världen, sverige, skall behöva ha så illa pålästa politiker som saknar sans och balans. Eller är det bara för att få sola sig en stund i glansen innan solen går ner.

  13. Hej Kjell

    Att smälta sjöis, glaciärer och snö på alper ger förstås inte så stor inverkan på havsytan, men den stora diskussionen handlar väl ändå (eller borde handla) om Antarktis och Grönland, där isen ligger på fast mark. Isen på Antarktis är så vitt jag vet runt 2 000 m tjock i genomsnitt och om den smälter bort skulle havsnivån en stiga många meter.

    Det intressanta är att ganska många hävdar att detta har pågått i åtminstone 20 år. En vanlig tes är att havsisen runt Antarktis visserligen har ökat de senaste åren, men att landisen minskar precis så mycket som modellerna förutspått. Det finns också mätserier som kan tolkas som en hyfsat stor avsmältning både på Antarktis och på Grönland.

    Men havsytan har inte stigit mer de senaste 20 åren än vad den gjort de senaste 150 åren. Det borde den helt klart ha gjort för att verifiera hypotesen om smältande landis och kraftigt stigande vattennivåer.

    Så någonting är uppenbart fel i modeller och förutsägelser. Och det är väl intressant i sig.
    /göte

  14. Hej Göte m.fl.!

    Att mäta havsnivå globalt med mm-noggrannhet är ganska komplicerat.
    Som ni säkert redan vet, ägnar NASA rätt mycket ansträngningar på att förstå havsnivåer. Jag hittade webbsidan https://sealevel.nasa.gov/ som verkar visa vad de gör. Uppgiften om att havet stiger med drygt 3 mm/år stämmer ganska bra med siffror jag hört tidigare. Drygt hälften beror, enligt dessa tidigare uppgifter, på växthusgaser.

    Jag tror att vi ingenjörer har svårt att navigera bland alla nyhetstelegram om klimatet. Ett skäl är att det skrivs mycket uppenbara dumheter av personer som i all välmening vill varna sina medmänskor, men ibland inte själva helt förstår frågan.

    Media, inklusive våra normalt trovärdiga public service, har sedan ganska många år ofta blandat i hop vad Forskningen kommit fram till med vad som sägs av enskilda forskare. De slutsatser som den enskilda forskaren drar blir vetenskap först sedan de publicerats, kritiserats och kompletterats av andra forskare. Då media vill publicera det nyaste nya, får man lätt med både viktiga sanningar och elementära missuppfattningar. Politiska övertoner gör inte saken lättare.

    Leif O