Elvärme är bra, men ovanligt

Statistik är farligt beroendeframkallande. Det är alldeles för lätt att grotta ner sig i den fantastiska mängd statistik som numera är så lättillgänglig. Men jag lovar (med fingrarna korsade) att det här skall bli den sista krönikan om energistatistik på ett par veckor.

Den här gången fastnade jag i EU-statistiken från Eurostat. Där finns bra data, bland annat om energiförbrukning i olika EU-länder och en del är riktigt intressant. Inte minst gäller det data om de europeiska hushållen och deras energianvändning. Jag brukar ju skriva om kopplingen mellan elanvändning och utsläpp av olika slag och då kan det vara kul med lite ”riktiga” siffror.

Norge eldar med el och ved
Observera att det nu bara handlar om hushållens energianvändning. I olika länder varierar förstås andelen hushållsenergi och andelen energi till industrin beroende på hur mycket energiintensiv industri som finns.

De europeiska hushållens i särklass största energipost är uppvärmning. 65 procent av energianvändningen går till uppvärmning av bostäder och andelen skiljer sig märkligt nog inte särskilt mycket mellan de olika länderna.

Av energin till bostadsuppvärmningen kommer det mesta (41 procent) från naturgas. För övrigt kommer 15 procent från olja, 22 procent från ved och 9 procent från fjärrvärme. Bara 6 procent av uppvärmningen görs med el.

Hur bostäderna värms varierar också mellan olika europeiska länder. Tyskland använder till exempel naturgas (44 procent) och olja (28 procent) plus 14 procent ved och 10 procent fjärrvärme. I Storbritannien står naturgasen för hela 76 procent, medan olja och kol står för drygt 10 procent. 9 procent av uppvärmningen sker med el.

Förutom Malta (44 procent) är det egentligen bara Norge, Finland och Sverige som värmer upp bostäder med el. Störst andel har Norge, med 50 procent el, knappt 40 procent ved och drygt 6 procent olja. Finland ligger på 25 procent el, 35 procent fjärrvärme och 32 procent ved.

Fjärrvärme, el och ved
Jag trodde faktiskt att Sverige hade en större andel elvärme än vad statistiken visar. Drygt 29 procent är visserligen mycket, men den snabba utbyggnaden av fjärrvärme har tydligen lett till att hela 48 procent av energin för bostadsuppvärmning kommer från det hållet. Vedeldning står för knappt 22 procent.

En rapport från Svensk Fjärrvärme hävdar att fjärrvärmen är Sveriges största miljöprojekt, men det är en sanning som kan diskuteras. I Sverige ersätter fjärrvärmen koldioxidfri el, så miljöfördelarna är ganska tveksamma. Med tanke på att bara 54 procent av befolkningen är ansluten till fjärrvärmenät verkar inte effektiviteten vara så fantastisk den heller.

Snarare kan man väl dra slutsatsen att Sveriges villaägare varit duktiga på att installera värmepumpar. Hälften av Sveriges befolkning bor i villor, med betydligt större boendearea per person än i flerbostadshus. 82 procent av villorna och 10 procent av flerbostadshusen eldas primärt med el och trots det står fjärrvärmen för en så mycket större del av energiförbrukningen. Modern elvärme är ganska fantastiskt, om man bara kan producera elektriciteten på ett vettigt och billigt sätt.

Liten andel el
Om vi tittar på de europeiska hushållens samlade energiförbrukning ser vi snabbt en av anledningarna till att länder som Tyskland har så svårt att minska sina koldioxidutsläpp. Elförbrukningen i hushållen står för en förvånansvärt liten del av totalförbrukningen. Att bara sikta in sig på förnybar el ger i det läget inte så stora vinster.

I botten av elanvändningen ligger Polen, med bara knappt 13 procent el av hushållens energiförbrukning i form av el. Det mesta, inklusive uppvärmning av vatten och matlagning, görs med fossila bränslen.

Men Tyskland kommer inte långt efter. Olja och gas står för 59 procent av energiförbrukningen och bara knappt 21 procent kommer från el. I Storbritannien är andelen el drygt 25 procent och fossila bränslen står för hela 70 procent. På de här nivåerna ligger de flesta, innan det är dags att ta steget till kärnkraftslandet Frankrike (35 procent el, 27 procent fossilt), Finland (36 procent el) och Sverige (51 procent el). Norge ligger i särklass med drygt 82 procent el.

Ett fåtal europeiska länder har ett utbyggt fjärrvärmenät. Det gäller framför allt Sverige, Danmark, Finland och länderna i det gamla östblocket. I Sverige eldas fjärrvärmenätet framför allt med sopor (svenska och importerade) och biomassa. I gamla Östeuropa handlar det i stället om fossila bränslen.

Inte så mycket belysning
Belysning och drift av elektriska apparater är faktiskt det enda område där elektriciteten är totalt dominerande i Europa. Men det står bara för knappt 14 procent av den europeiska energiförbrukningen i hemmen. När det gäller att värma bostäderna, fixa varmvatten och laga mat tar man hellre till fossila bränslen.

Kommer då elanvändningen i hushållen att öka? Det beror förstås på hur man väljer att sätta priset. Om det till exempel kostar mindre än en krona att köpa en kWh energi från olja eller gas och tre kronor att köpa en kWh el är det inte mycket att fundera över. Den som i det läget väljer el har förmodligen ”hål i huvet”. Det har inte tyskarna.

Höga elpriser i förhållande till fossila bränslen är snarare regeln än undantaget i Europa. Det är egentligen bara de nordiska länderna, med mycket vattenkraft och kärnkraft, som har elpriser som gör det intressant att skifta till eluppvärmning av bostäder och varmvatten. Det finns inte heller mycket som tyder på att det här skulle förändras. Subventionerna till vind- och solenergi måste betalas och det sker med avgifter på hushållsel (industrin brukar slippa avgifter).

Effektivare apparater
ökad användning av elektriska apparater skulle kanske kunna öka elanvändningen i hemmet, men den tekniska utvecklingen går som tur är åt andra hållet. Skiftet till LED-lampor har redan minskat hushållens elförbrukning och moderna kylskåp, frysskåp, tvättmaskiner och TV-apparater är mycket energieffektivare än de gamla. Samma sak gäller moderna datorer och inte minst moderna batteriladdare. De nya reglerna för tomgångsförbrukning har sorterat bort många varma transformatorer.

Så andelen el i förhållande till total energiförbrukning lär nog snarare minska än öka i Europa. Åtminstone så länge elpriserna är höga. Möjligen skulle en storsatsning på elbilar kunna förändra situationen, men återigen – hur många vill betala mer per mil för att köra på el?

Resten av världen
I resten av världen är naturligtvis suget efter el stort, men fågan är om inte en del bedömare räknar lite väl högt. Jag läste nyligen igenom BPs senaste energirapport och blev inte alldeles övertygad. Hushållen vill självklart ha tillgång till el för att driva apparater och belysning, men el för uppvärmning – det är något helt annat. Möjligen kan längtan efter luftkonditionering driva på både elanvändning och solpaneler.

Men uppvärmningen går väl att lösa med biobränslen, hör jag någon säga. Det som fungerar i Sverige borde väl fungera också i resten av världen.

Problemet är bara att det finns en begränsad mängd sopor att elda och skogarna tar snabbt slut om de används till bränsle. De svenska och finska skogarna finns inte överallt.

Så det tar nog lite tid innan vi blir av med fossila bränslen.

5 Responses to “Elvärme är bra, men ovanligt”

  1. Så vad blir slutsatsen – att vi lika gärna kan ge upp alla CO2 mål och köra på som nu ?
    Lite trist och neggativ slutsats.

    Själv tror jag det går att förbättra olika tekniker så vi kommer till rätta med CO2, men det krävs pengar, FoU och en vilja att göra det.

  2. Hej Ingemar

    Du beskrev ju själv i bara en enda mening vad som behövs och vad som är möjligt. Om vi förbättrar, effektiviserar och forskar kan vi fixa det mesta. Jag håller med fullständigt.

    Men det gäller också att alltid göra en vettig ”kostnads/intäktsanalys”. Tyskland borde till exempel ha kastat ut kolkraften först, eftersom den är värst. Idag är det alldeles för många som koncentrerar sig på symbolåtgärder i stället för att lägga pengarna där de gör mest nytta.

    Kostnads/Iintäktsanalys låter kanske tråkigt. Att få maximalt utbyte av satsade pengar låter mycket mera positivt.

    /göte

  3. Räknas inte sopor (som eldas i fjärrvärmeverk) om till CO2 utsläpp och att lägga sopor på deponi borde ju då vara en CO2 sänka. Dvs vi kanske inte är så bra som vi tror att vi är ur CO2 synvinkel. Vi tom importerar ju andras sopor. Skall dess CO2 utsläpp som blir resultatet i så fall ligga oss till last eller det avsändande landet till last?

    Vad kommer vårt uttag av bergvärme att ha för klimateffekter egentligen på lång sikt? Stockholms uttag av värme från saltsjön och Mälaren är ett annat exempel.
    Att sälja varmvatten och fjärrkyla är väl lysande för det är förhoppningsvis ett nollsummespel.

  4. Gratulerar till insikten att fjärrvärme ger en stor andel av energin till hushållen. Lite kommentarer:
    * Fjärrvärmen i Sverige har de senaste 50 åren snarast ersatt olja i villor och värmeverk – inte koldioxidfri el.
    * Det vore inte lätt att ersätta fjärrvärmen med el – effektbehovet en kall vinterdag bleve gigantiskt. Dessutom finge man inte avsättning på spillvärmen från exempelvis kraftvärmeverk och raffinaderier.
    * Om exempelvis Tyskland skulle byta kolkondenskraftverk som ger el mot naturgaskraftvärmeverk som ger el och fjärrvärme och byta naturgaseldning i byggnader mot fjärrvärme skulle CO2-utsläppen gå ner rejält och kostnadseffektivt.
    * Det är antagligen den politiska stabiliteten och förtroendet för samhället i Sverige som har gjort att det finns fjärrvärme här. Så är det inte i Storbritannien exempelvis.

  5. Hej Martin

    Fjärrvärme i städerna är väl en ”no-brainer”, även om det inte ser ut på det viset i många länder i Europa. Att byta Tysklands kolkraft mot naturgaskraftvärmeverk borde också ha varit gjort för länge sedan, även om vinsten inte är riktigt så stor som man i förstone kan tro (ett bra gaskraftverk har uppåt 70 procents verkningsgrad och man kan inte använda alla de resterande 30 procenten för fjärrvärme).

    Men jag blir lite bekymrad när kommunerna i Sverige vill bygga ut fjärrvärmen långt ut på landsbygden. Då skiftar vi koldioxidfri el mot fjärrvärme i onödan.

    Risken är väl dessutom att vi till slut tvingas att importera sopor från Asien eller göra en liten avstickare från Nordstream 2-ledningen.

    /göte