Se upp med snabba slutsatser

Volvos samarbete med Autoliv innebär förmodligen att vi ganska snart får se autonoma bilar. Men det behöver inte alls innebära slutet för privatbilismen. Lika lite som dagens avancerade mobiltelefoner måste utvecklas till att bli något helt nytt och annorlunda. Eller att tjänstesamhället måste betyda att alla flyttar till Stockholm och börjar dela prylar med varandra.

Det är inte lätt att förutse framtiden. Inte minst gäller det teknisk utveckling och hur teknikens kommer att påverka människor. På sextio- och sjuttiotalet var många övertygade om att vi redan vid millennieskiftet skulle ha flygande bilar, överljudsplan och turistresor till månen. Det fanns gott om tankar på futuristiska byggnader och lägenheter och hus som kunde flyttas med helikopter dit man önskade.

Lätt att känna igen sig
Väldigt lite av det här blev till verklighet. Bilar och flygplan vidareutvecklades, men någon som kom direkt från sextiotalet skulle ändå känna igen sig hur lätt som helst. Han eller hon skulle utan vidare kunna hoppa in i en bil och köra iväg, gå ombord på ett flygplan och resa utomlands eller gå in i ett kök och laga mat. Induktionshällen kanske skulle vara lite krånglig att starta, men det mesta är sig faktiskt likt.

Den största skillnaden jämfört med sextiotalet är förmodligen att telefonens sladd är borta och att vi alla bär en dator i fickan. Det är i och för sig fantastiskt, men har egentligen inte ändrat våra beteenden så mycket som vi ofta tycks tro. Väldigt mycket är sig likt sedan sextiotalet och vi beter oss ungefär likadant.

Skeptisk
Därför blir jag ofta lite fundersam när jag hör forskare och förståsigpåare tala om alla de fantastiska förändringar som kommer att ske de närmaste åren. Det nya delningssamhället innebär att vi inte längre kommer att vilja äga prylar och tjänstesamhället innebär att vi alla vill bo centralt (helst i Stockholm) och arbeta tätt tillsammans. Våra privatbilar ersätts av självkörande standardiserade robotbilar som beställs fram när de behövs och våra liv blir lyckligare i takt med att vi gör oss av med ägodelar.

Och visst skulle det kunna bli så här, men jag är oerhört skeptisk. Många av de glada framtidsutsikterna påminner alldeles för mycket om sådant som jag läste i de sämsta science fiction-böckerna. Förutsägelser har för det mesta fel och det blir sällan bättre för att många övertygar varandra om vad som skall hända.

Självkörande bilar
Men visst kommer vi att få se självkörande bilar. Alla biltillverkare satsar stort och förhoppningsvis kan Volvo/Autoliv bli en av föregångarna. Det finns all anledning för högskole- och forskningsvärlden att satsa till hundra procent på ADAS och AD. Och det finns all anledning för staten att skjuta till resurser.

Däremot har jag betydligt svårare att förstå tankesprånget från självkörande bilar till privatbilismens död. Att stoppa in ADAS och AD i vanliga bilar är enkelt och kräver inga större beteendeförändringar (bara lite extra lättja). Steget från privatbilar till gemensamma robotbilar är däremot jättestort.

Den mest uppenbara förändringen med en ökad användning av ADAS och AD är väl snarare att resenärerna väljer att ta bilen även för längre resor. Att läsa tidningen i bilen är lika bekvämt som att läsa tidningen på tåget och det är alltid skönt att komma hela vägen utan byten. Elaka tungor brukar ju definiera tåget som ett fordon som startar på en plats där man inte är och slutar på en plats dit man inte skall.

Det där med att hyra robottaxibilar är förresten inte alldeles oproblematiskt det heller. Tanken brukar vara att parkeringsplatserna för privatbilar tar för stor del av vägytan och att man sparar utrymme med mera välutnyttjade taxibilar. Men alla som kommit i kontakt med taxikörning känner väl till uttrycket ”tommil”. En taxibil (automatisk eller inte) tar upp ungefär dubbelt så mycket utrymme som en privatbil, eftersom den kör utan passagerare halva tiden. Och då talar vi inte om parkeringsutrymme på sidovägar, utan vägutrymme på trafikleder. Inte nödvändigtvis ett sätt att minska biltätheten.

Stad eller land
Att självkörande bilar skulle driva på utvecklingen mot ett tätare boende är också svårt att förstå. Samma sak gäller förbättrad kommunikation och bättre verktyg för videokonferens (dagens verktyg är fortfarande på stenåldersnivå).

Därför blir jag väldigt skeptisk när så många forskare och tyckare hävdar att vi måste bo och arbeta tätt tillsammans för att nå maximal kreativitet. Plötsligt är alla tankar om det sammankopplade (via data) samhället borta och vi måste finnas på samma fysiska plats hela tiden.

Det märkliga är att den här trenden sägs vara så stark, trots att vi först nu börjar få datahastigheter som räcker till för vettig kommunikation mellan valfria platser. Alla de konferenssystem som misslyckats på grund av dålig bandbredd kan plötsligt börja fungera. Med 100 Mbit/s är det till och med möjligt att leka med 3D och annat intressant. Att kommunicera på ett naturligt sätt kanske inte alltid kräver att man sitter i samma rum.

Mobiltelefon eller robot
Det är lätt att extrapolera och förutsätta att en allt fortsätter i ”tangentens riktning”, men så fungerar det sällan i verkligheten. Om vi tittar tillbaka på cykeln, bilen, tåget, radion, TV-apparaten, telefonen och mycket annat ser vi att utvecklingen verkar att stanna på platåer.

I mitten av 1800-talet fanns cykeln i ett stort antal vitt skilda varianter. På bara ett par årtionden konvergerade alltsammans till i stort sett den cykel vi fortfarande har. Förbättringarna sedan dess har inte ändrat utseendet eller grundprincipen särskilt mycket.

Samma sak gäller bilen. Den hittade sin form någon gång på fyrtiotalet och sedan dess har det handlat om förbättringar utifrån en given modell.
Inte ens TV-apparaten har egentligen ändrat sig så ruskigt mycket. Större och bättre bild och bättre ljud, men i grunden hittade man formen för många år sedan.

Dagens smarta mobiltelefon är en intressant pryl och många forskare tror att den ganska snabbt skall komma att förändras till något helt annat, med ett helt annat gränssnitt. Men en blick bakåt i tiden skulle kunna tyda på att mobiltelefonen kanske snarare har hittat sin form. Vi får säkert se massor av intressanta finesser, men jag skulle inte bli förvånad om grundformen ”står sig” ett bra tag.

Beteende ändras långsamt
Tekniska förändringar är skojiga, men det är lätt att förväxla framtidsprognoser med förhoppningar. Ibland kan det vara nyttigt att titta tillbaka över en längre period och se hur svårt det faktiskt är att ändra människors beteende. Lite skepticism skadar inte.

2 Responses to “Se upp med snabba slutsatser”

  1. Tack för trevlig krönika och kloka ord som vanligt.
    Vi tänker ofta lika, skulle tro att du också är en tidig 50-talist med teknikintresse…)

  2. Helt rätt (som vanligt)!
    Göte for president!