Robotar överallt

Var går gränsen mellan ett programmeringsmakro och en mjukvarurobot? Och vad händer när robottekniken tar över allt mer av tjänstesektorn?

Det här var ett par av frågorna på ett frukostseminarium om automatisering som finska OpusCapita höll igår. Både Stefan Fölster, chef för Reforminstitutet, och KTH-professorn Gunnar Karlsson fanns på talarlistan, så det var värt att trotsa spöregnet.

OpusCapita är en del av finska Posti Group och företaget började sin existens med att digitalisera stora mängder dokument. Därifrån växte verksamheten till att automatisera finansiella processer och idag har företaget 2 300 anställda och arbetar i nio länder.

Glorifierade makron?
Ray Bymans demonstration av en mjukvarurobot som utvecklats åt en kund var till att börja med inte överdrivet imponerande. Det hela var svårt att skilja från ett vanligt, om än avancerat, programmakro.

Men ganska snabbt märktes skillnaderna och fördelarna. Mjukvaruroboten kan automatisera de repetitiva momenten i ett arbetsflöde på ett sätt som ett vanligt makro aldrig klarar. Roboten har dessutom inga problem med simpla användargränssnitt och krångliga arbetsflöden. I stället för att ta fram nya (och ofta svindyra) datorsystem kan företag behålla sina gamla inkörda system och automatisera med hjälp av mjukvarurobotar. Roboten kan läras att klara de flesta normala beslut och de få som blir kvar kan hanteras manuellt.

Robotjournalister 
Om vi går utanför OpusCapitas kärnområde hamnar vi snabbt inom sådant som automatiserad nyhetsjournalistik (ganska svårt) och automatiserad sportjournalistik (betydligt enklare). Kraftfullare datorer och mera avancerade algoritmer gör att allt fler av de uppgifter som idag görs av människor i stället kan utföras av robotar.

Nya arbeten
Här finns förstås stora risker för motsättningar, speciellt när robotar tar över medelklassens arbeten. Stefan Fölster, chef för Reforminstitutet, vill heller inte sticka under stol med att många arbeten kommer att försvinna. Men han påpekar också att andra typer av arbeten ökar.

05robot05
– Det beror framför allt på att den ekonomiska utvecklingen och minskat skattetryck har gett folk mycket mer pengar att röra sig med. Vi ser till exempel hur krav på bättre och mera närodlad mat har förändrat livsmedelsaffärerna. Automatiserad kassahantering kompenseras mer än väl av manuella delikatessdiskar och ökad service. På samma sätt har restaurangbesök och turism ökat tjänstesektorn kraftigt.

Stefan Fölster ser de senaste årens avregleringar som huvudorsaker till att Sverige och en del andra europeiska länder klarat sig förvånansvärt bra, trots ökad automatisering. Många förvånas över att USA, med sin tradition av ekonomisk frihet och låga skatter, inte har haft en bättre utveckling. Men Stefan Fölster pekar på att USA inte är så avreglerat som man kan tro.

– USA har inte genomfört några större ekonomiska reformer på många år och det hindrar utvecklingen. De senaste åren har vi sett en ökning av sysselsättningen i EU-länderna, medan den har minskat i USA. Idag ligger USA och EU-länderna på ungefär samma nivå, med en sysselsättningsgrad på ca 67 procent.

Tanke och sinnen
Att robotisering och automatisering kommer att fortsätta att öka är ingen vågad gissning. Speciellt som de tekniska förutsättningarna förbättras i rask takt. KTH-professorn Gunnar Karlsson gjorde en reflektion över Herbert Simons gamla tes om att maskinerna år 1985 skulle kunna göra allt som människor kan göra.

05robot03
– Herbert Simon hade rätt, men han underskattade hur lång tid det skulle ta. Idag är vi betydligt närmare ”målet”.
Mycket handlar om sinnen och tankeförmåga och i bägge de fallen har tekniken utvecklats snabbt.

– Ta till exempel datorns sinnen. Den har länge kunnat analysera ljud, bild och massor av andra indata. Med dagens IoT-teknik är det dessutom möjligt att samla in data över stora områden och med hjälp av ”Big Data” bearbeta alla dessa indata och dra slutsatser.

–När det gäller tänkandet ser vi att datorerna har överlägsna möjligheter att lagra, samla och analysera data så länge det inte handlar om kreativa uppgifter, även om det också delvis är möjligt. Strukturering, bedömning och värdering är svårare och i en del fall kanske till och med omöjligt.

Comments are closed.