Säker eller tvärsäker

Vertikalintegrerat eller inte? Standardplattform eller inte? Det som är sant idag behöver inte vara sant i morgon.

”Innan man kan bli säker måste man först bli tvärsäker” – det visdomsordet gäller idag mer än någonsin. Trender som verkade självklara för några år sedan är plötsligt betydligt mera tveksamma och modeller som såg ut att vara helt omöjliga att kombinera finns där plötsligt sida vid sida.

Sådant här kan man fundera över när det är svårt att sova på långflygningar och förra veckans DAC-konferens gav faktiskt ett och annat att tänka på. Teknikutvecklingen på hårdvarusidan är till exempel idag så snabb att det i vissa lägen kan vara intressant att ha kontroll över allt – från kiselkonstruktion upp till färdig apparat.

Vertikalintegrerat
Det här låter kanske egendomligt. För inte så länge sedan gjorde man narr av vertikalintegrerade företag som Texas Instruments eller STMicroelectronics. Det var en självklarhet att all produktion skulle gå via stora kiselsmedjor som TSMC eller GlobalFoundries. Den standardiserade plattformen – med hårdvara, operativsystem och ”middleware” – var sedan den självklara startpunkten för mobiltelefontillverkare och datortillverkare.

Det är väl fortfarande relativt sant, framför allt det där med plattformar, men kanske inte riktigt lika sant som tidigare. Företag som Samsung, eller för den delen Apple, har visat att det vertikala alternativet kan ha sina förtjänster. Och det standardiserade gränssnitten kan kanske till och med läggas på någon form av ”app-nivå” och ge tillverkaren närmast obegränsad frihet att bolla med hård- och mjukvara.

Inget börsrally
En drivkraft bakom den ökande vertikalintegreringen är svårigheten att göra vettiga börsintroduktioner. I gårdagens nummer av Svenska Dagbladet säger ekonomiprofessorn Jay Ritter att vi kan glömma det rally till börsen som uppstartsföretagen roade sig med runt millennieskiftet. Den tiden kommer knappast tillbaka. I stället får vi vänja oss vid att uppstartsföretag köps av större företag, vilket ger en marknad bestående av färre, men större företag.

Det här märktes ganska tydligt också på DAC. Det startas fortfarande många nya företag, men ytterst få av dem räknar med att på egen hand växa upp till att bli stora börsnoterade företag.

En stoppkloss är bland annat att dagens riskkapitalister inte vill satsa så mycket pengar. Det är möjligt att få tillräckligt med pengar för att under ett par års tid utveckla en produkt. Men när det är dags att skapa globala försäljningsorganisationer tar ”flödet av pengar” slut.

I kalkylen för ett nytt EDA-företag ligger därför ofta ett par års utvecklingsarbete och sedan försäljning till någon av jättarna. Och jättarna sträcker sig allt längre både uppåt och nedåt.

Hårdvara och mjukvara
Jag började dagens kommentar med att peka på den snabba utvecklingen på hårdvarusidan. Mike Muller på ARM visade i sitt keynote-föredrag på DAC att alla aspekter av hårdvaruutveckling – konstruktion, verifiering och produktion – faktiskt håller jämna steg med den tänkta ”Moores lag”. För mjukvaran är situationen väldigt annorlunda. Där är produktivitetsökningen så dålig att en massiv återanvändning av befintlig kod är en förutsättning för att något skall fungera.

Det är förstås orsak nog att satsa på standardiserade plattformar och det är också precis vad som hänt. Inte minst har ARM-hårdvara, i kombination med t ex Android, blivit oerhört populär. Eller för den delen ARM-hårdvara i kombination med Apples mjukvaruplattform.

Men det är klart – i Apples fall har företaget betydligt större möjligheter att göra förändringar, eftersom man kontrollerar en större del av kedjan. Och ett företag som Samsung kan förstås roa sig med att både tillverka prylar som följer Android-standard, Windows-standard eller något helt eget. Nu verkar det i och för sig som om man låter den egna Bada-plattformen gå upp i den öppna Tizen-plattformen, men ändå.

Panta Rei
Det enda som idag är helt säkert är nog att man skall akta sig för att vara tvärsäker. Det gäller politik, det gäller miljöfrågor och det gäller i väldigt hög grad allt som har med elektronik att göra. Varje gång någon påstår sig ha det absoluta svaret på något bör man tänka tillbaka ett eller ett par årtionden och titta på prognoserna från någon av den tidens experter. Sådant brukar vara underhållande.

Därmed inte sagt att man skall misstro allt som sägs, men en rimlig skepsis har sina fördelar. Prognoser utgår alltid från den situation som råder i ett visst ögonblick och är kanske sanna så länge inte förutsättningarna förändras. Men, som Herakleitos säger: ”Panta Rei” – allting flyter. Eller: ”Man kan inte två gånger stiga ner i samma flod”.

Comments are closed.