Linuxspalten nr 11 2009

Sikta på stjärnorna
Hoppas att sommaren varit just så bra som vi alla önskar att den skall vara. Jag har minskat min energiförbrukning med 200 watt genom att bygga om en server som drog 300 watt till en mer resurssnål burk på 100 watt. Stora, mätt i gigabyte, moderna diskar i stället för gamla effektslukande SCSI-diskar. Fortsätter jag, som tänkt, så kan jag snart se resultatet av mina Linuxuppgraderingar på elräkningen.
Nästa delsteg är att låta systemen somna efter en timmes inaktivitet. Låter det sig göras. Naturligtvis, men hur gör jag med eposten och en del annat som jag idag har rullande på egna maskiner. Svaret finns i en allt kraftfullare värld av internetbaserade tjänster till låga kostnader. Vem behöver idag driva sin egen epostserver, eller varför drifta en webbplats när det billigare att låta tjänsten levereras av en internetleverantör. Med stigande elpriser blir det dyrare att ha en dator igång än kostnaden för årsavgiften hos ett webbhotell. Dessutom slipper man underhållet av servern. Är det här, hos internetleverantörerna, som alla duktiga Linuxingenjörer hamnat?
I embeddedvärlden saknas det Linuxkompetens. Bristen är så stor att ingångslönerna för programmerare och systemerare med Linuxerfarenhet ökat med femtio procent. Detta till trots att ekonomin nu är pressad och projekt brottas med begränsade resurser.
Ett av skälen till utvecklingen är den snabba övergången från traditionell UNIX till Linux. Åldrande hårdvara byts ut mot nya standardlösningar. Traditionellt tänkande, så har vi alltid gjort, byts ut mot resurssnåla, gröna, hård och mjukvarualternativ. Resultatet det blir en hissnande utveckling av affärssystem som drivs av öppen källkod. Något som smittar av sig i styrelserum och hos beslutsfattare i både små och stora företag. Det blir lättare att välja en plattform för programvaran som baseras på GPL.
Rädslan att göra fel, genom att välja ett alternativ med öppen källkod, är inte lika påtaglig nu.
Små system för den kommersiella marknaden av hemma-elektronik som baseras på Linux marknadsförs idag med varumärket Linux. Det är värdefullt att skriva att det är Linux och namnet ges tillsammans med satsningar från Google, Nokia och företagen som producerar ”Netbooks” en aura av sann tillförlitlighet och frihet från obehagliga överraskningar i form av virus och blåa skärmar. En inte helt ärlig bild men gångbar i annonstexterna.
En snabb genomgång av nya produkter som levereras med Linux eller andra öppna system omfattar bland annat mobiltelefoni, transportsystem, mätsystem, hemelektronik, datalagring och säkerhetssystem.
Googles Android spås stjärnstatus. Den öppna källkoden har också stjärnstatus för hobbyastronomer. Många projekt som exempelvis den standardiserade plattformen ASCOM (ascom-standards.org) arbetar i andan av den öppna källkoden. Dock har Linux som plattform ännu ej slagit igenom. Nära nog alla projekt använder Microsoft Windows av det enkla skälet att användarna, hobbyastronomerna, oftast är Windowsanvändare. Jag känner att jag har en mission att fylla här. Till att börja med så kan jag i alla fall använda alla de grafiska program som finns för Linuxplattformen. Att sedan få mitt teleskop att följa stjärnorna med hjälp av Linux får bli nästa steg.

Välkommen till en spännande höst med embedded Linux. Du har väl bokat upp den 13-14 oktober då årets viktigaste händelse för inbyggda system går av stapeln, Embedded Conference Scandinavia 2009.

2 Responses to “Linuxspalten nr 11 2009”

  1. Det är uppåt som gäller

  2. Jovisst är det