Vi behöver inte mera påskkris

Komponentbrist, stopp i Suezkanalen, vaccinbrist och snabbt ökande smitta. Och på toppen av det ett ja till EUs gigantiska coronastöd. Så här framåt påsk verkar många dekorera sitt påskris med apokalypsens fyra ryttare snarare än med påskkäringar. Men allt är inte dystert och domedagen ligger långt bort.

Jag tittade härom dagen på en dokumentär om Ungern. Allt framställdes som lika hemskt som man kunde förvänta sig i en dokumentär i SVT och allvaret underströks med en ständig irriterande bakgrundsmusik. Den övergripande sanningen i dokumentären var att EUs medlemsländer måste underordna sig en alltmer detaljerad EU-lagstiftning.

Det där med överstatlighet och ”Europas Förenta Stater” kan man förstås ha olika åsikter om. För egen del har jag väldigt svårt att acceptera den snabba förändringen mot överstatlighet som vi sett sedan Storbritanniens utträde. Men Ungern-dokumentären var faktiskt intressant på ett sätt som kanske inte var riktigt meningen.

Den tittade nämligen närmare på hur EU-bidrag faktiskt används. Tanken var förstås att visa Viktor Orbans sätt att styra bidragen till egna familjemedlemmar och egna partikamrater, men i mina ögon blev det snarare en demonstration av vad som händer när massor av ”gratispengar” sprids ut. Det blir lätt väldigt ineffektivt och det leder alltför ofta till ökad kriminalitet och korruption. Så här ser det ut redan idag.

Gratispengar
Kanske blir det bättre om man ökar mängden gratispengar radikalt? Det verkar i alla fall vara grundtanken bakom EUs återhämtningsfond (som Sveriges riksdag röstade ja till härom dagen). EU lånar 1 500 miljarder euro på världsmarknaden och sprider ut pengarna till behövande EU-länder. De ”grönaste” förslagen får mest pengar och vi väntar nu med spänning på massor av mångordiga och politiskt korrekta ansökningar.

Det gäller väl som vanligt att gödsla med ”rätt ord” som klimatneutralt, hållbart och alla varianter på klimatkris som tänkas kan. Det kommer inte att finnas någon gräns när det gäller ”marketing bullshit”. Och vem vet – ett eller annat projekt kanske till och med leder till något vettigt.

Men spåren förskräcker. I Sverige har vi en lång tradition av att skänka bort pengar utan motprestationer. En procent av BNP går varje år till bistånd och de få gånger som biståndet utvärderats har resultatet varit förfärande. Senaste utvärderingen jag läste för ett par år sedan kunde grovt översättas med: ”vi har förmodligen inte gjort mer skada än nytta”. Den nytta som pengarna gjort på en del ställen motverkas av den skada i form av korruption och förstörd utveckling som skapats på andra ställen. Det kan i sin tur tolkas som: ”vi kunde lika gärna ha lagt pengarna i en stor hög och eldat upp dem”.

Jag tvivlar på att EU är signifikant bättre än Sverige på att styra pengar åt rätt håll. Tvärtom brukar effektiviteten vara omvänt proportionell mot organisationens storlek och antal inblandade länder. EU är kanske bättre än FN, men det säger sannerligen inte mycket. Däremot kan nog italienska maffian se fram emot en härlig period.

Kina dominerar utsläppen
Nu är det inte bara EU som tagit fram stora snöskyffeln för att sprida sedlar. Också Storbritannien och USA har bestämt sig för att vräka ut pengar och även där handlar det om pengar som i första hand skall gå till gröna projekt. Alla företag vässar nu sina miljöambitioner och förbereder sig på att kapa åt sig så mycket statliga pengar som det bara är möjligt.

Och visst har både Europa och USA minskat sina utsläpp av koldioxid. Sedan år 2000 har EU (inklusive Storbritannien) minskat med 696 miljoner ton och USA med 713 miljoner ton. Det är inte illa.

Men det är klart – under samma tid har Kina ökat sina utsläpp med 6 826 miljoner ton och Indien har ökat sina med 1 638 miljoner ton. Kina släpper idag ut 3,5 gånger mer koldioxid än EU. Det skall jämföras med att Kina år 2000 hade åtta procent lägre utsläpp än EU. 1980 hade EU 2,8 gånger större utsläpp än Kina.

Tidigare kunde man alltid skylla på att Kina har så stor befolkning, men även om man tittar på utsläpp per invånare ligger numera Kina högt. 2019 låg Kina på 7,1 ton per invånare, medan EU-genomsnittet var 6,6 ton. Sverige låg på 4,3 ton per invånare.

Siffrorna för 2020 är förresten ännu värre. Medan utsläppen i EU och USA minskat några procent på grund av pandemin har Kina fortsatt att öka. Visserligen bara med en procent, men ändå.

Tillverkas i Kina
Hur kan det då bli så här? Tja, en faktor är förstås de stora satsningarna på klimatåtgärder i EU och USA. Stora statliga satsningar på solpaneler och elbilar innebär ökade behov av solceller och elbilsbatterier. Produktionen av solceller och litiumbatterier är extremt energikrävande och tillverkare i Kina är i bägge fallen totalt dominerande på världsmarknaden. Nästan all el produceras i kolkraftverk.

Kina följer i alla fall Parisavtalet till punkt och pricka. I och för sig inte så svårt eftersom Parisavtalet (som inte är ett avtal) inte ställer några krav på Kina.

Xi Jinping har lovat att sluta öka utsläppen av koldioxid från år 2030. Det borde innebära att Kina och Tyskland möts strax över 8 ton koldioxid per invånare. Enligt Xi Jinping skall sedan Kina bli koldioxidneutralt runt 2060. Och vem vet – han kanske sitter kvar vid makten vid 107 års ålder.

Bra att satsa?
Från ett helikopterperspektiv verkar det inte vara särskilt vettigt för Europa och USA att vräka ut statliga pengar på åtgärder som leder till att pengarna hamnar i Kina. Pengarna leder ju inte ens till några mätbara globala temperatursänkningar.

Men våra politiker gnuggar händerna och ser en framtid där svenska batterier och svenskt kolfritt stål konkurrerar ut de smutsiga kinesiska konkurrenterna. Exakt hur det skall gå till är lite svårare att förstå. Kanske man tänker plugga igen Suezkanalen igen och dessutom införa massiva tullar i god merkantilistisk anda.

Vi som varit med några år i elektronikindustrin har hört liknade glada tillrop många gånger de senaste årtiondena. ”Lokal produktion av elektronikkomponenter är lönsamt och mera miljövänligt”. ”Vår europeiska teknik är överlägsen och kan lätt konkurrera ut de lågkvalitativa asiatiska företagen”.

Varje gång har verkligheten satt käppar i hjulet. Det var redan på åttiotalet svårt att slå de asiatiska tillverkarna och fyrtio år senare har Taiwan, Kina, Korea och Japan en närmast oslagbar infrastruktur när det gäller både teknik och personal. Idag har till och med Intel tvingats att lägga ut en del av produktionen till Taiwan för att få tillgång till de senaste processerna.

Konkurrera med samma sak?
Visst är det kul att se produktion av batterier och kolfritt stål i norra Sverige, men till syvende och sist handlar de här projekten om att konkurrera med samma sak. Kolfritt stål från Sverige är inte på något sätt bättre än kolbaserat stål från Kina och batterier från Northvolt är inte bättre än samma sak från Kina.

Då är det skojigare att se svenska solpaneler från Midsummer. De konkurrerar åtminstone med en annan teknik än de vanliga solpanelerna från Kina. I och för sig med en teknik som ger sämre prestanda, men potentialen finns där.

Det skadar inte att lyssna på Björn Lomborg, chef för Copenhagen Consensus Center. Han är en av de få i klimatdebatten som kan räkna och han är inte imponerad över de gigantiska satsningar som idag görs på miljöteknik som är både gammalmodig och bevisat olönsam. Lomborgs recept är i stället att satsa brett på forskning och använda sig av den teknik som kommer fram. Om det sedan är fjärde generationens kärnkraft, fusionskraft, bioolja från storskalig odling av alger eller något annat spelar mindre roll. Vi kan vara ganska säkra på att ny teknik kan lösa problemen på några års sikt.

Idag satsas gigantiska pengar på befintlig och egentligen ganska usel teknik. Vi ser ännu inte ”miljöteknikens CMOS” utan vi lägger snarare alla pengar på ”miljöteknikens Faciträknare”.

Ganska gott om tid
Det positiva är att vi verkar ha ganska gott om tid att minska våra koldioxidutsläpp. De data som finns pekar inte på någon klimatkris som måste hanteras omedelbart för att undvika katastrof. Temperaturhöjningarna är relativt små och inget tyder på några ”tipping points”. De åtgärder som nu förbereds i stor skala har dessutom marginell inverkan.

Att vräka ut pengar för att tvinga fram en återgång till väderkvarnar och segelfartyg verkar i det läget alldeles ovanligt dumt. Med hyfsat stor sannolikhet är fjärde generationens kärnkraft och/eller fusionskraft rätt väg att gå för att ersätta kolkraftverk och skapa massor av billig elenergi. Kanske det till och med finns något ännu bättre i ”pipeline”.

Samma sak gäller jättesatsningarna på elbilar. Med dagens batteriteknologi är de inte särskilt vettiga, varken ur miljö- eller klimatsynvinkel. Ekonomiskt är de hopplösa. Kanske får vi se nya batterier som gör elbilarna rimliga och kanske får vi se storskalig produktion av bioolja från alger som innebär att bensin- och dieselmotorn är framtidens teknik. Med en bred satsning på forskning har vi förmodligen ett fungerande svar om några år.

Så visst kommer vi att ha en värld utan kolkraftverk. Det borde vi egentligen redan ha haft. Och visst kommer vi att ha en värld där ingen behöver laga sin mat över öppen eld (utom när vi verkligen vill det). Allt det här är egentligen ganska självklart.

Låt oss plocka bort apokalypsens fyra ryttare från påskriset och blåsa av domedagen. Till och med pandemin kommer att ebba ut i takt med vaccineringarna även om det ser lite jobbigt ut just nu.

Glad Påsk!

17 Responses to “Vi behöver inte mera påskkris”

  1. Det är mycket att filosofera över när det går mot påsk. Såg avsnittet om Ungern. Ett annat avsnitt är det om Spanska knarkkusten dit Svenska mördare åkte och torterade folk. Danska forskare har studerat gamla borrkärnor från Grönland och funnit att det var varmt och grön vegetation på Grönland för c:a 1,1 miljon år sedan. Undrar vad som orsakade den uppvärmningen ? Förslag ?
    Vi får se hur världen ser ut efter Covid-19 , kanske Covid-20 från Afrika.

    Glad Påsk

  2. Nästan hela jordens historia har haft ett varmare klimat än nu. Tar du de senaste 3 miljonerna år har det varit istid 90% av tiden och då har snitttemperaturen legat ca 5 grader lägre än idag på Sydpolen, medan ekvatorn har varit lika varm som idag.

    Tar du däremot och tittar på tidsperioden innan istiderna, tex de senaste 100 miljoner året, så har snitttemperaturen i hela världen varit ca 8 grader varmare. Polerna har inte varit istäckta. Det har snöat på vintern, men det har smält på våren.

    För 49 år sedan hölls den första klimatkonferensen i Stockholm på Sveriges initiativ. Där fastslog man att det behövdes forskning för att få reda på vad som styr klimatet. Man listade upp de största påverkarna som var:
    1. Moln
    2. Havsströmmar

    4 års senare gjorde Ramanathan den första datorsimuleringen (bandmodellen) med koldioxid. Sedan exploderade det. Teoretiska datormodeller var enklare (och mer hajpade) än att förstå sig på havsströmmar eller det närmast hopplösa uppdraget att förstå molns inverkan, bildande och upplösning.

    Sedan kom alla möjliga modeller som kom med slutsatser att det skulle bli allt mellan 2 och 6 grader varmare under detta sekel. Alla modeller hade dock ett problem. Matade man in de senaste åren så gav allihopa fel resultat. Modellerna stämde inte med verkligheten.

    Trots detta och trots att IPCCs rapport för 10 år sedan (jag läste lite i den) fastslog att moln var praktiskt taget ett blankt forskningsområde och tyvärr avgörande viktigt, så har IPCC gått ut med sina prediktioner baserade på dessa felaktiga CO2-modeller.

    En finsk forskare i IPCC’s panel blev förbannad på detta oseriösa beteende. Han åkte hem och lyckades för två år sedan visa att klimatförändringarna de senaste 35 åren beror huvudsakligen på två komponenter:
    1. Till 90% av förekomsten av låga moln. Ju färre moln desto varmare.
    2. Till 10% av CO2-halten.

    Det naturliga vore förstås att stoppa forskningspengar till fler CO2-modeller och istället tvinga forskningen att koncentrera sig på i första hand moln och i andra hand havsströmmarna. De får i första hand betalt av skattebetalarna och då får de också forska på det som är viktigt och inte personligt roligt/politiskt.

    Varför var det varmt på Grönland för 1.1 miljon år? Ja, inte vad det fossileldande människor. Varför var sydpolen grön ytterligare 2 miljoner år tidigare? Det senare brukar förklaras med att en havsström gick igenom det som nu är Panama.

    Havsstömmar är mycket duktiga på att transportera enorma mängder värme från ekvatorn till polerna och kyla tillbaks. Stockholm ligger på samma breddgrad som Grönlands sydspets. Trots det är klimatet i Sverige och Grönland totalt olika idag. Det beror på Golfströmmen/Labaradorströmmen. Byt plats på strömmarna och du har ett grönt Grönland med skogar.

  3. Alternativet ”vi kunde lika gärna ha lagt pengarna i en stor hög och eldat upp dem”. är inte så dumt. Eftersom pengar är skuldebrev utfärdade av staten så är det klirr i statskassan om de eldas upp.

  4. Molnen minskar med minskade luftföroreningar vilket höjer temperaturen. Det är i och för sig bra med mindre föroreningar i atmosfären men när de minskar ökar temperaturen. Flera vulkanutbrott kan också minska temperaturen. Sedan har vi den konstgjorda vägen ”Solar geoengineering” t.ex. ”stratospheric aerosol injection (SAI)” och ”marine cloud brightening (MCB)”. Det är väl dessa som bl.a. Samerna protesterar mot. De anser det skulle innebära höga risker för miljön och livet på jorden. I Kiruna testas nu utrustning som är tänkt att användas för experiment inom detta område.

  5. Hej Fredrik

    Tänkte inte på det. Det blir ju nästan en Kinderäggsvariant med flera önskningar på en gång. Tänk bara en stor påskbrasa (jag är från Tjörn och där är det påskbrasa som gäller) där vi eldar upp våra EU-pengar och ändå har dem kvar. Briljant.

    /göte

  6. De brukar säga att en liten koncentration av luftföroreningar är kylande, medan ren smog är värmande. Urbaniseringen är alltså värmande.

    Det är tydligen extremt komplicerat. Små sotpartiklar blir först varma av solljus. Då värms luften runtomkring sotet och stiger. Samtidigt fungerar sotpartiklar som en kondensationspunkt. När ånga går från gas till flytande frigörs en massa energi, vilket gör luften varm. Då stiger den ännu mera. Blir droppen för stor faller den ut i regn. Fallande droppar drar med sig luften nedåt i fallet.

    Ännu värre blir det när det bildas iskristaller eftersom olika kondensationspunkter har olika förångningstemperaturer. Dvs jämvikten mellan förångningssublimering och fryssublimering är olika.

    Istället för att elda pengarna kan du köpa guld, lösa upp det i kungsvatten och hälla ut det i oceanen.

    De som grävt guldet i sin anletes svett blir förstås kränkta över ett sådant hån mot deras arbetsinsats, men det är samma sak med hårt arbetande skattebetalare.

  7. Istället för att sprida partiklar i atmosfären kan man veckla ut skynken utanför atmosfären, tex i lagrange-punkten mellan solen och jorden. Då skymmer partiklarna inkommande strålning, men inte utgående.

    Lagrange-punkten är den plats där solens dragningskraft = jordens dragningskraft + objektets centrifugalkraft.

  8. För att få god växtlighet på jorden behövs ca 800 ppm CO2. Och 800 ppm CO2 påverkar inte temperaturen på jorden överhuvud taget.
    Jämför följande slogans:
    ”Kol utan stål hjälper klimatet”.
    med
    ”Stålet som gynnar allt liv på jorden”
    (Det sistnämnda är dessutom minst 20% billigare.)
    Tankarna går till gigantiska floppar som Stålverk 80

    Ni som kunniga på el och elkraft. Alla överföringsförluster i kraftsystemen blir VÄRME. Är det inte frågan om gigantiska elvärmeradiatorer?
    Men så vettigt bygga gigantiska vindkraftparker i norra Sverige för att värma upp luften vid överföring av elen till södra delen av landet.

  9. Det är väl för att minska värmeförlusterna i ledningarna (som orsakas av strömmotståndet i ledningarna) som höga spänningar används.
    P=U*I (likströmseffekt) , 50Hz växelström används i de flesta fall dock.

  10. Hög spänning används för att få liten ström. P=U*I gäller både för lik- och växelström. Då behövs mindre ledare och förlusten i ledaren blir R*I².

    Jag har sett en gammal siffra på 6% av all produktion går åt i förluster vid överföringen. Men i princip all elproduktion blir värme i slutändan. Dock är detta inte att oroa sig över. Den samlade solinstrålningen till jorden under 1.5h motsvarar all elproduktion i världen under ett år. Så uppvärmningseffekten är ca en hundradels grad.

  11. Jag har sett 3 – 6 % energiförluster.
    Men också 5 – 10 Mwh per Km ledning.
    Förutom strömrelaterad värmeförlust så finns det även koronaförluster vid höga spänningar.
    I jämförelse med solens värme är naturligtvis värmeutvecklingen i ledningarna försumbar. Förlusterna kan minskas med närhet mellan producent och förbrukare t.ex. med SMR.

  12. Kolla DN idag – en vettig genomgång av Sveriges elförsörjning.
    Det trodde man inte kunde hända i DN !

  13. Men såvitt jag kunde se fanns det inga som helst uppgifter om hur många kronor det handlar om. Hur mycket får vi för den el vi säljer — när det troligen är rätt gott om el. Och hur mycket måste vi betala när vi köper — då det troligen är brist på el?
    Jag kan inte minnas att jag någonsin har sett några sådana siffror behandlas i ”debatten”. Och detta är ju faktiskt en rätt viktig aspekt på energibalansen.

  14. Pris per timme fanns i artikeln men inte hurvida detta är en bra affär.
    Klart är att det måste vara visset att importera när det är som dyrast och sälja när det är som billigast….
    Framöver kommer det dessutom komma tidpunkter då det kommer bli svårt att bli av med elen – ingen kommer kunna / vilja förbruka all vindel som tillverkas.
    Måste till dessa väte anläggningar för att det skall bli vettigt.
    Men hur ekonomin för dessa ser ut kan man undra över. Jag har inte sett någon analys av vilket el pris som krävs för att en väte anläggning skall bli lönsam.

  15. Köpa dyrt och sälja billigt är sällan en bra affärsmodell. Men den är i alla fall bättre än att köpa dyrt och betala för att bli av med el – något som blir allt vanligare i takt med att andelen vindkraftsel ökar.

    Hittills är det väl framför allt Danmark som haft återkommande perioder med negativt elpris.Sverige har för det mesta kunnat buffra med vattenkraften. I framtiden blir det betydligt svårare om vi skall tro på de stora investeringarna i energiintensiv industri i Norrland (stål, batterier och serverfarmer). Ökad elanvändning och mer vindkraft i Norrland kommer i så fall att lägga beslag på vattenkraftens buffertkapacitet.

    Produktion och lagring av vätgas är naturligtvis en möjlighet, men verkningsgrad och kostnad är förskräckande låg respektive hög. Vinnovas analys ”Lösning på lager” anger en ”round-trip”-verkningsgrad på ca 25 procent för ett vätgasbaserat lagringssystem och det stämmer ganska bra med vad som brukar anges på andra ställen.

    Kostnaden för vätgasproduktion blir naturligtvis extra hög om man tvingas dimensionera produktionsanläggningarna för att kunna kapa topparna i elsystemet. Vi talar om anläggningar som är dimensionerade för kanske tio eller tjugo gånger genomsnittsproduktionen och som dessutom tvingas stå stilla långa perioder då det inte finns något elöverskott alls. Att driva en verksamhet under sådana förutsättningar är vansinnigt dyrt.

    Vi har intressanta tider framför oss.

    /göte

  16. I Värmland byggde man i början av 80-talet ett ”pumpkraftverk”. Där man nattetid skulle pumpa vatten från sjön Rottnen upp 3km till sjön Kymmen.
    Man sprängde en 3km lång bergtunnel mellan sjöarna kraftverket ligger under jord nere vid Rottnen. Jag antar att det använd för fullt i dessa dagar. Är det någon känner till hur det gått?

  17. I det senaste numret av Nordisk Energi finns ett antal artiklar om SMR och även Bor11 fusion för intresserade https://www.e-magin.se/paper/xm1mjrdb/paper/1#/paper/xm1mjrdb/1