Små förändringar kan ge katastrofala resultat

Kylan från förra helgen har mildrats temporärt i södra Sverige, men vi tvingas fortfarande importera kolbaserad el från Danmark och Tyskland och elpriset är mellan fem och tio gånger högre än det vi såg för en dryg månad sedan. Om nu någon fortfarande kommer ihåg den tid då media och experter predikade om vintrar som aldrig kommer tillbaka och snön som nu är borta för gott. Jag tänkte den här gången ta en titt på hur det kommer sig att små förändringar på marginalen kan få en så otroligt stor inverkan på energipriser, bostadspriser, aktiekurser och mycket annat.

Men först en liten varning. De som (liksom jag) gillar internationella jämförelser av statistik blev nog lite förvånade förra veckan. På den utmärkta sidan ourworldindata.org dök plötsligt Sveriges dödstal i Covid-19 från ca 13 per miljon och dag till ca 1,5 per miljon och dag. På bara en dag gick Sverige från att ha varit bland de absoluta ”värstingarna” till nivåer bara två eller tre gånger högre än Norge och Finland. Fungerar den svenska strategi ändå?

Men så var det förstås inte. Nedgången berodde helt och hållet på att ourworldindata.org återigen har fått data från Folkhälsomyndigheten där dödsfallen läggs in på faktiskt dödsdag (så var det en period i höstas också). Eftersom rapporteringen från FHM sker med en så kraftig fördröjning (upp till fem veckor) innebär det att senaste sjudagarsperioden alltid blir totalt felaktig och att data från Sverige blir meningslösa och omöjliga att jämföra med andra länder. Även om dödligheten ökar kommer data från Sverige att visa en topp några veckor bakåt och därefter en dramatisk nedgång till mycket låga nivåer. Den som vill ha jämförbara data får nu föra sin egen statistik eller vänta en månad.

För den som undrar – förra veckan låg Sverige på en bit över 8 döda per miljon och dag. Det en är en nedgång efter toppen för två veckor sedan (knappt 13). Fast den toppen berodde förstås på att rapporteringen över jul och nyår var så usel. I verkligheten hade vi en kraftig ökning fram till årsskiftet och sedan dess en utplaning på en mycket hög nivå (ca 8 döda per miljon och dag). I bästa fall har vi kanske till och med en svag nedgång från förra veckan. Men som sagt – den som vill ha koll gör just nu bäst i att föra sin egen statistik.

*************************************
Tillägg 0208

Ourworldindata.org har nu återigen fått korrekta data från FHM. Data över dödligheten de senaste 7 dagarna är nu jämförbara med övriga länder i världen.
*************************************

Elnätet under påfrestning
Den som vill lära sig något om elförsörjning och elpriser har däremot lättare att hitta vettig statistik. Svenska Kraftnäts ”Kontrollrummet” är alltid lika intressant, med vettiga data över elflöden och priser över tiden och per elområde. För den som råkat lyssna på energiminister Anders Ygemans prat om: ”vi har gott om el” och ”vi exporterar massor av el till grannländerna” kan Kontrollrummet bli ett uppfriskande uppvaknande från dumhet till verklighet.

När jag skriver det här (just nu är klockan 10.00 på tisdag) är Sverige nettoimportör av el (600 MW). Det handlar inte minst om södra Sverige där vi faktiskt importerar hela 2 GW från fossileldade kraftverk i Tyskland (600 MW), Danmark (800 MW) och Litauen (600 MW). Längre norrut importerar vi en del el från Norge och vidareexporterar till Finland.

Hur ser det då ut med vår egen elproduktion? Jodå, den går förbluffande bra. Alla de resterande kärnkraftsreaktorerna producerar till hundra procent och ger 7 GW. Vattenkraften kör på för fullt och ger maximala 12,9 GW. De värmekraftanläggningar som finns i våra stora fjärrvärmeverk producerar maximala 1,8 GW. Dessutom finns ”ospecificerade” anläggningar som producerar 0,7 GW vilket också det är maximal produktion. Det blir 22,4 GW jämfört med en förbrukning på 23,6 GW. Vi behöver bara hitta 1,2 GW från annat håll. När det blir kallare i slutet av veckan gäller det att hitta sådär 5 GW från annat håll.

Med tanke på Sveriges våldsamma investeringar i vindkraft skulle man kunna vänta sig att den står för en stor del av produktionen, men icke så. Just nu pytsar vindkraften ut ca 0,6 GW och när temperaturen sjunker (framåt fredag) lär vindkraften minska ytterligare. Kallt väder och svaga vindar hänger ju ihop. I Danmark, som har världens mest utbyggda vindkraftsnät, producerar vindkraften just nu 0,2 GW (3,6 procent av förbrukningen) och för ett par timmar sedan var produktionen futtiga 80 MW. Situationen är likartad i Tyskland. Men både Danmark och Tyskland har tack ock lov kvar sina fossileldade anläggningar.

Obotlig optimist
Vi kan alltså inte räkna med någon hjälp från vindkraften när det verkligen gäller. Det är något de flesta av oss (inklusive Svenska Kraftnät) visste förut. Men från regeringshåll verkar sådana fakta vara helt okända. Där hävdar man med obotlig optimism att vi inte har några problem. Fast det vill nog till en alldeles ovanligt obotlig och korkad optimist för att förutsätta att kärnkraftsreaktorer och vattenkraft alltid skall klara att köra på hundra procents kapacitet när det blir kris.

Vi har just nu ett energisystem som i bästa fall (men långtifrån säkert) klarar en inte alltför kall period under förutsättning att ingen av de traditionella producenterna stöter på något som helst problem. Blir det riktigt kallt går allt åt skogen och samma sak blir följden om till exempel den enda återstående Oskarshamnreaktorn lägger av (1,4 GW). En VD som drev sitt företag med de här premisserna skulle i bästa fall bli avskedad och i sämsta fall åka i fängelse för trolöshet mot huvudman.

Svängiga system
Men det var ju inte detta jag hade tänkt att skriva om. I inledningen lovade jag att titta på marginaleffekter, alltså hur små förändringar på marginalen leder till stora förändringar på totalen.

Det här är inget som energimarknaden är ensam om – tvärtom är det snarare regel än undantag. På börsen har vi till exempel en tid fått se unga aktiehandlare driva upp aktiekurser genom att göra gemensamma och samordnade köp av aktier i utvalda företag. På det sättet har man kunnat driva upp kurserna dramatiskt för att sedan sälja och låta pensionsfonder och andra aktieägare betala. Tekniken är gammal – det nya är att det nu är datorkunniga och nätkopplade ungdomar som hämtar in vinsterna.

De senaste dagarna har de här grupperna gått över till värdemetaller i stället. Silverpriset drevs snabbt upp med ett par hundra procent.

Problemet är att det räcker med relativt små köp för att driva en aktie eller ett råvarupris. Samma sak gäller bostadsmarknaden och en mängd andra marknader. Det är priset på marginalen som styr.

Elpriset varierar
Men svängigast av alla marknader är nog ändå elmarknaden. Det är inte alls konstigt eftersom elmarknaden har så extremt stora marginaleffekter.

Huvudorsaken är förstås att el inte går att lagra på ett ekonomiskt vettigt sätt. Elektriciteten måste produceras i samma ögonblick som den konsumeras.

Det här har alltid varit ett problem, även på den tiden då produktionen var stabil. Elförbrukningen varierar en hel del över dygnet och mellan årstider och det är inte alldeles lätt att reglera kolkraftverk eller kärnkraftverk så att de följer behovet. I Sverige varierade till exempel i går förbrukningen mellan 20 GW under småtimmarna upp till 24,6 GW vid niotiden på morgonen. Det är en variation med nästan 20 procent. En varm sommardag kan förbrukningen variera mellan strax under 11 GW och 14 GW.

I Sverige har vi ändå varit ovanligt bra på att hantera den här typen av variation. Från åttiotalet och framåt hade vi ett system som helt baserades på kärnkraft och vattenkraft och det var ”bara” att låta kärnkraften gå för fullt och sedan låta vattenkraften sköta variationerna. Nedgången på sommaren hanterades naturligt genom att kärnkraftsreaktorerna stängdes ner för årlig översyn i rätt takt.

Trots detta kunde elpriset svänga ganska kraftigt. Torrår med vattenbrist eller problem med en reaktor kunde öka elpriset en hel del under perioder. Men i det stora hela var det ett fantastiskt system med stabila och rimliga priser för kunderna och goda vinster för staten och producenterna.

Vindkraften svänger vansinnigt
När vindkraften blev en faktor att räkna med försvann det mesta av den stabiliteten. Många hade svårt att förstå hur bara några få procent vindkraft kunde förstöra prisbilden så totalt, men det är faktiskt inte så underligt. Elmarknaden är som sagt helt styrd av vad som händer på marginalen.

I Sverige har vi idag ca 10 GW installerad vindkraft. Det innebär att vindkraften ger 10 GW om det blåser tillräckligt mycket överallt (men inte för mycket). Vindkraftens bidrag till elförsörjningen varierar från i stort sett inget (ca 0,1 GW) till 10 GW. Den varierar dessutom över landet. Just nu bidrar vindkraften med futtiga 0,6 GW. Idag byggs ny vindkraft framför allt i Norrland.

Vindkraftsförespråkare brukar säga att problemen med vindkraftens svängningar går att lösa med hjälp av ledningar mellan olika landsdelar och olika länder. Även om det vore sant skulle det vara ett vansinnigt dyrt sätt att lösa problemet.

Tyvärr är det inte ens sant. Större förändringar, till exempel kyla och stiltje eller perioder med kraftig vind, brukar påverka flera länder samtidigt. Det här märks tydligt när man tittar på statistiken för till exempel hela Nordeuropa.

Förstör all lönsamhet
Vindkraften ger därför problem både när det blåser mycket och när det blåser lite. När det blåser mycket konkurrerar den ut all annan elproduktion eftersom marginalpriset för vindkraft är nära noll. Under blåsiga perioder hamnar producentpriset också nära noll (ca 10 öre per kWh) och periodvis har det gått under noll. Att investera i elproduktion blir i det läget en förlustaffär.

När det inte blåser drar priserna iväg ordentligt. I går morse låg producentpriset över 2 kronor per kWh. Sannolikt kommer priset att bli ännu mycket högre framåt slutet av veckan. i takt med att vindkraften konkurrerar ut annan elproduktion blir pristopparna ännu värre och risken för stora elavbrott ökar.

I genomsnitt över året står vindkraften för bara ca 12 procent av Sveriges genomsnittliga elproduktion och en del av de negativa effekterna går att kompensera genom att buffra med vattenkraft. Ändå har vindkraften förstört ekonomin i elproduktionen på ett sätt som knappast någon kunde tro.

Man kan naturligtvis fråga sig varför det i det här läget är lönsamt att investera i vindkraft i Sverige. Svaret är enkelt – det är inte lönsamt. Allt handlar om politisk vilja och subventioner.

Effekt och energi
Riktigt tråkigt blir det när man tar hänsyn till nationens behov av elförsörjning. Man kan ju inte räkna med att vindkraften levererar energi när förbrukningen är som störst. Tvärtom ligger vindkraften nära noll under kalla perioder med svaga vindar, som den vi är inne i just nu.

För att klara säkerheten måste vi därför ha en total backup bestående av kärnkraft, vattenkraft eller fossilkraft. Alla som läst lite ekonomi inser nog vad det innebär för elpriset.

Om vi vill ha kvar vindkraften med dagens förutsättningar och samtidigt hålla elpriset på en rimlig nivå är enda chansen att offra säkerheten i elsystemet, något som blir oerhört dyrt nationalekonomiskt. Det här har vi redan sett i form av kärnkraftsreaktorer som stängts ner trots att de har ett mycket lågt produktionspris och en extremt hög stabilitet.

Ändå är dagens situation bara en svag föraning om vad som komma skall. I Norrland byggs vindkraften ut mycket snabbt och förespråkarna gottar sig åt att snart ha dubbelt så stor installerad effekt. Om några år är det tänkt att vindkraften skall ersätta kärnkraften.

Redan en dubbling av vindkraften innebär att hela Sveriges effektbehov kan klaras av vindkraften när det blåser ordentligt överallt. I det läget måste man antingen acceptera katastrofal elbrist vid svag vind eller hitta ett sätt att exportera i stort sett hela vindkraftsproduktionen när det blåser. Bägge alternativen är usla.

Premiera stabilitet
I media ser vi många idéer om hur ett vindkraftsbaserat elsystem skall kunna stabiliseras. Vätgaslagring, batterilager, stora pumpstationer och elbilar som levererar el ”baklänges” är bara några av de mindre fantasifulla förslagen. Men grundproblemet är mycket enkelt. Vindkraft och solenergi är alldeles för volatila energislag för att tillåtas släppas ”rakt in” i ett marknadsbaserat energisystem som det vi har idag.

Det enda rimliga är att bestraffa volatilitet och premiera stabilitet. Idag fungerar det precis tvärtom. Volatil vindkraft premieras och stabil kärnkraft/vattenkraft bestraffas.

Man kan till exempel tänka sig att alla som vill producera el måste kunna leverera stabil el i förhållande till behovet. Rimligen måste man också kräva att produktionen är fossilfri. Det skulle i ett slag ge de olika produktionsformerna lika villkor och garantera tillgång på el också när det inte blåser.

Att det sedan är vansinnigt svårt/dyrt att skapa stabil energiförsörjning från vindkraft – tja det är faktiskt inte något som lagstiftarna bör bry sig om. I bästa fall kan producenterna hitta en ny innovativ lösning på problemet. Om det inte fungerar har vi alltid kärnkraften och vattenkraften att falla tillbaka på. Både vattenkraften och kärnkraften har de senaste femtio åren demonstrerat att det går utmärkt att producera stabil och fossilfri el på det sättet.

Gäller det mesta
Det här med volatilitet och stabilitet gäller förresten det mesta. Det är alltid vettigt att premiera stabila system för att undvika negativa marginaleffekter.

Ta till exempel skillnaden mellan bilar/vägar och tåg/järnväg. Järnvägen fungerar utmärkt så länge allt går som det skall, människor bor på samma ställe och resandeströmmarna varken ökar eller minskar. Men det räcker med små problem eller ganska små förändringar för att allt skall bryta samman. Underhåll, reparationer och ombyggnader är också vansinnigt dyra eftersom varje problem slår igenom i hela systemet.

Vägtrafiken har en otroligt mycket större stabilitet. De senaste sjuttio åren har vi sett en fantastisk ökning av resandeströmmarna utan att systemet kollapsat. Kollisioner, vägunderhåll och stora ombyggnader medför bara lokala problem och trafiken går normalt sett snabbt att leda om.

Det finns gott om andra områden som till exempel hyreshus kontra villor och städer kontra landsbygd. I väldigt många fall finns ett val mellan stabilitet eller volatilitet och förvånansvärt ofta väljer politikerna att bestraffa den stabila lösningen.

Till slut har vi den verkligt stora frågan, nämligen den om demografin. Det finns en oerhört stor fördel i att ha en stabil demografi med barnkullar som är ungefär lika stora varje år och ett stabilt födelsetal som är stort nog för att befolkningen inte skall minska. Snabba svängningar i födelsetalen eller snabba förändringar på grund av till exempel korta perioder av stor invandring ställer till gigantiska problem. Skolor måste byggas/rivas, förskolor måste byggas/rivas, lägenheter måste byggas/rivas. Här kan vi verkligen tala om marginaleffekter.

Men vettiga och förutseende politiker tar naturligtvis hänsyn till allt detta.

Eller?

34 Responses to “Små förändringar kan ge katastrofala resultat”

  1. Hej Göte!

    Gällande Covid19 statistik för Sverige så har även Aftonbladet tagit bort den relevanta ”per 2 sista veckorna” och 14 dagars per capita.
    Dock använder jag Norska VGs statistik :
    https://www.vg.no/spesial/corona/norden/
    den går att välja jämförbara per capita och absoluta tal, och tar data fall per dag i FHMs rapportering. VG plockar dessutom antal vårdade och på intensiv direkt ifrån Svenska sjukvårdsregistret.

  2. Tur att vi har Norge. Där verkar man kunna hantera både smitta och statistik.

    Men man vill ju gärna kunna göra snabba jämförelser mellan länder utanför Norden också. ourworldindata.org kör fortfarande med FHMs ”puckostatistik” där Sverige ser ut att vara åtta gånger bättre än vi faktiskt är. Dessutom visar man numera ”no available data” för Sverige under nästan halva veckan. Jag skäms.

    Vindkraften har i alla fall hämtat sig sedan igår. Från gårdagens 0,5 GW (som lägst) har vi just nu 4,3 GW vindkraft. Men om vi skall tro på prognoserna kommer produktionen att vara tillbaka nära nollnivån i morgon eller övermorgon.

    Det ser ut som ett skolexempel på volatilitet.

    /göte

  3. Sveriges Radio följer just nu upp gårdagens skandalreportage i TV4. SEB har haft mage att investera pengar i Uniper, ett välkänt tyskt energiföretag som bland annat äger kärnkraftverket i Oskarshamn. Men Uniper bygger också kolkraftverk i Tyskland och det är anledningen till alla ramaskrin från TV4 och SR. SR lyckades nyss få med Per Bolund på att kräva stopp för den här typen av utlåning.

    Har våra media och politiker blivit galna?

    Inser de inte att utbyggnad av kolkraft i Tyskland sker för att tyska regeringen anser att det är nödvändigt? Om vi skall ta till brösttoner måste de självklart riktas mot tyska regeringen och inte mot SEB. Kanske Per Bolund är villig att skicka ett hot om krigsförklaring till Tyskland?

    /göte

  4. När jag skrev krönikan visade väderprognosen kallt väder och svaga vindar för fredagen (idag). I stället blev det ”lite halvkallt” och relativt hyggliga vindar på många håll. Vindkraften ger just nu 3,4 GW, alltså lite drygt 2,5 GW mer än förväntat.

    Och ändå har vi producentpriser över 2 kr/kWh i södra delen av Sverige. Vattenkraften ligger visserligen 0,5 GW under max beroende på att det inte går att skyffla mer el söderut, men allt annat går för fullt. Vi importerar just nu 1,6 GW kolkraft från Danmark och Tyskland.

    Då är det ändå inte särskilt kallt, Göteborg ligger visserligen strax under -10 °C, men Stockholm, Malmö, Gävle eller Umeå ligger närmare -5 °C.

    Som klimataktivisterna skulle ha sagt – situationen är värre än vi någonsin kunde tro.

    /göte

  5. @Göte, har du inte hört talas on EU:s nya så kallade taxonomiförordning? I den skall investeringar i alla energislag utom de hållbara straffas med högre ränta. Vilka som är hållbara skall utredas noggrannt och mycket kritiskt av deep greens. Vind och sol behöver dock inte utredas för de är ”de facto godkända eftersom alla vet att de är de gyllene energislagen”. Svensk vattenkraft är tex inte godkänd och skall straffas bort.

    TV4 sände ett reportage från USA där AFA-anhängare (terrorklassade vänsterfascister) demonstrerade med plakat där det stod ”Vi vill inte ha Bidén. Vi vill ha hämnd!”. De slog sönder fönster och förstörde även ett av demokraternas kontor. TV4 sa att detta var högerextremister. Lysande journalistik!

  6. Hej Anders

    Jodå, jag har läst och förundrats över EUs taxonomiförordning. Fast väldigt lite förvånar mig numera.

    I och för sig kan jag förstå tanken att ny storskalig vattenkraft ställer till ett elände för miljön. Inom de äldre delarna av Socialdemokratin minns man nog fortfarande Vindelälvsupproret med en rysning. Det var då man insåg att vattenkraften inte kunde byggas ut mer och att enda rimliga vägen framåt var kärnkraft.

    Storskalig utbyggnad av vattenkraft är så miljöstörande att den nästan kommer i närheten av vindkraften. Men vindkraften påverkar förstås större områden och fler människor (och djur). Om Naturskyddsföreningen hade något med naturskydd att göra skulle den kämpa mot vindkraft med näbbar och klor.

    ”Atomkraft för miljön” – ingen dålig slogan.

    /göte

  7. Kanske ”Atomkraft för miljön och klimatet”
    Elskatten höjdes i år igen, nu 44,5 öre /kwh , c:a 42% av elkostnaden är numera skatt. Undrar hur när 100% det går att komma. Tur att det finns ved fortfarande.

  8. Intressant idee, man borde givetvis ha två typer av elpriser.
    En för intermitent el och en för stabil el.
    För laddning av el-bil kanske man kan tänka sig den billigare intermitenta elen men annars skulle jag definitvt ta den andra sorten.

    Men preset fugerar – hörde att Holmen stänge ner hälften av produktionen när priset var som högst.
    Vet dock inte om detta är en bra väg frammåt för en industrination att ha fabriker som stänger av när det in blåser…

  9. SVT presenterade en ide om att sluta dammsuga för att kapa förbrukningstoppen. Sluta ladda elbilar och lägg ned melodifestivalen samt stäng Facebooks och Googles med flera servrar i Sverige under vintern så kan vi klara industrier som Holmen. Eller vad säger du Göte som har räknesnurra.

  10. Dags att borsta av den gamla frasen ”Det där är trams”.

    Dammsugare? Räkna själv. Om det finns en dammsugare i varje hushåll och den har en effekt mellan 100 och 200 W med genomsnittlig användning 15 minuter/vecka, så förbrukar dammsugarna högst 0,25 gånger 200 gånger antal hushåll, säg ungefär 5 000 000 Wh/vecka. Medeleffekten blir då 5 000 000/(7*24) dvs ungefär 30 kW.

    Produktionen är just nu c:a 25 GW. Dammsugarna utgör alltså 30 000/25 000 000 000 = drygt en miljondel av produktionen.

    Rent trams, alltså. Det är sådant som tokarna i media tycker är viktigt. Där tappar man tron på vår del av mänskligheten. Noll koll är ett alldeles för milt uttryck.

    Reservation: Ingångsdata är antagna/gissade och ligger mycket över hur vi dammsuger här i huset. Alldeles oavsett fel i antagna data så hamnar vi ändå på en, kanske två, miljondelar. Då vore en nedsläckning av konstant uppkopplade datorer och teveapparater troligen minst 1000 gånger effektivare.

    Vissa muppar hade för ett antal år sedan kommit på att elektriska tandborstar och burköppnare också var stora miljöbovar och krävde att de skulle förbjudas. Kanske dom har börjat jobba i ”media” nu?

  11. Naturligtvis är det möjligt att minska elförbrukningen genom att höja elpriserna dramatiskt. Det är lika lätt som att minska matförbrukningen genom att höja matpriserna dramatiskt eller minska bilförsäljningen genom att fördubbla bilpriserna och bensinpriserna. Eller för den delen att få industrin att lämna landet genom att höja elpriserna och försämra stabiliteten.

    De intressanta frågorna är om detta verkligen är vad vi vill och om det gör någon nytta.

    Jag har väldigt svårt att tänka mig att folk verkligen vill betala för att skapa ett eländigt liv så motivationen måste rimligen vara att eländet gör nytta. Problemet är bara att försämringarna inte gör någon nytta.

    Elförsörjningen är det bästa exemplet. Vi betalar massor av pengar för att byta ett stabilt och säkert system till ett instabilt och osäkert system.

    Om vi fortsatt att utveckla kärnkraften på åttiotalet hade vi haft ett fantastiskt läge idag. Till och med om vi inte gjort något alls från 1985 och framåt hade vi haft ett väldigt mycket bättre läge än idag.

    Dessutom hade våra koldioxidutsläpp varit ännu lägre än de är idag.

    /göte

  12. ”Rapport från 2050” återspeglar deras mål med många detaljer. Deras mål är att alla på den här planeten ska tvingas in i den dystopin. Syfte? Inget annat än att tillfredsställa deras innersta lustar. Det är verkligen ”pure evil” och ultimat sadism.

    Vad är syftet med ett styre av typen 1984? Ha makt för det är roligt att tvinga folk. Dokumentären tar också upp att man måste ha en brutal maktutövning för att tvinga varenda person att gå med på detta. Till och med ett sådant milt brott som köp av en insmugglad banan ger fängelse. Så illa var det inte i 1984.

    Det officiella syftet är förstås att planeten behöver detta. Hållbarhet, klimatet, jordens resurer och andra fina ledord ska användas för att lura så många som möjligt att acceptera detta. Det här är anledningen till att elförsörjningen är förstörd i Sverige. Det här är anledningen till att så mycket annat också är på väg att bli förstört i Sverige.

    @Göte: Vattenkraften är inte miljöförstörande såsom byggandet av städer, fabriker eller gruvindustrin. Jag skulle mer klassa dem som åkrar eller ensidigt skogsbruk. Laxar har förstås problem när de vill förbi (vilket går att lösa) och fiskar som åker genom turbiner riskerar livet.

    De djur och växter som levt i de områden som blir dränkta är förstås förlorarna och vattenlevande organismer blir vinnarna. Det är egentligen inte någon större skillnad mot ensidigt skogsbruk eller åkerbruk där en sorts biotop blir vinnare på bekostnad av en annan.

    Det handlar trots allt om att göra om en livskraftig miljö till en annan livskraftig miljö. Det handlar inte om att sprida gift för att ta död på allt såsom tex byggandet av en betongstad eller en batterifabrik innebär.

  13. Hej Anders

    Jag håller helt med dig när det gäller ”Rapport från 2050”. Det var en djupt obehaglig serie. Det är hemskt när i sig fina och vettiga ord som hållbarhet och naturskydd perverteras på det sätt som skedde i serien (och på många andra håll). Det hela påminner tveklöst om Orwells nyspråk.

    Sedan inser jag förstås att vattenkraft är bättre än mycket annat för energiproduktion. Men gigantiska dammbyggen (som de i Kina) förstör ändå väldigt mycket. De som får sina byar täckta av vatten kanske har lite svårt att njuta av de stora sjöar som skapats.

    Det handlar som vanligt om kostnads/intäktsanalys. Är vinsten större än de förluster som görs och – viktigast av allt – finns det något annat sätt att nå samma vinster till lägre kostnad.

    Under första halvan av nittonhundratalet var det inte mycket att snacka om. Vattenkraften var det överlägset bästa sättet att skapa el i Sverige med rimlig miljöpåverkan. Sedan kom kärnkraften och ändrade förutsättningarna. Här låg problemen ”bara” i säkerheten och avfallslagringen och bägge de här problemen var tekniskt lösbara.

    Om utvecklingen fortsatt som den gjorde på sextiotalet hade vi redan sedan ett par årtionden haft kärnkraft av generation fyra och både säkerhets- och avfallsproblemen hade varit i stort sett utraderade.

    I debatten skrattar man ofta åt de debattörer som återkommer till kärnkraften som lösning på alla problem. ”För den som bara har en hammare ser alla problem ut som spikar” brukar man säga. Men kärnkraftsförespråkarna har faktiskt rätt. Nästan alla problem går att lösa om vi har massor av billig, stabil och miljövänlig el. Då kan vi glömma alla de äckliga dystopierna á la ”Rapport från 2050″ och vi behöver inte ens bygga ut de sista stora älvarna.

    Hm, kanske läge att skriva en ny krönika om det här.

    /göte

  14. Fritt ur dagens ledare i SvD:

    ”Vi har stabil el, billig el, säker el, ren el. Kort sagt en elsituation som andra länder önskar att de hade. Och vårt största problem är hur vi ska ta oss ur denna situation”

    Percy Barnevik på den tiden då vansinnet började anas.

  15. ”Folkomröstningen om kärnkraften i Sverige hölls den 23 mars 1980. Folkomröstningen gällde tre förslag som kallades Linje 1, Linje 2 och Linje 3. De olika linjerna motsvarade olika partigruppers syn, men alla innebar avveckling av kärnkraften, Linje 3 i snabb takt, de övriga senast då existerande samt reaktorer under uppförande tjänat ut.[1] Linje 2 fick flest röster.

    Utfallet blev 18,9 procent för Linje 1 (successiv avveckling), 39,1 procent för Linje 2 (successiv avveckling, offentligt ägande, hushållning) och 38,7 procent för Linje 3 (avveckling inom 10 år och satsning på alternativ). Valdeltagandet var 75,6 procent.”

    Inget alternativ fanns för att behålla och utveckla. 75,6 procent av den röstberättigade befolkningen verkar ha accepterat detta. Hur många här protesterade mot detta ? Vem bär ansvaret ?

  16. Jag tänkte tipsa om ”Balloons in the air:understanding weather and climate” på Youtube. Kunskap om atmosfären och ”växthuseffekten”
    Gör det hela ännu värre när mängden CO2 inte spelar roll för klimatet.
    Patrik

  17. @Leif: Tack för att du påvisade detta. Jag var för ung för att deltaga i omröstningen. Vad jag minns var linje 1 fritt fram för att bygga mer om man ville. Uppenbarligen var det fel! Varför blev aldrig Forsmark 4 av?

    Ansvaret är alltid de som är styrande i politikernas partier, dvs partistämmorna. Där fattas vilka beslut partiet skall driva samt vilka som får mandat att göra detta genom att sitta på själva styrelseposten. Naturligtvis har själva Riksdagsledamoten ett ansvar.

    Däremot har inte folket ansvar då det enbart kan rösta på ett parti som de vill skall företräda dem och inte har kontroll över vad det partiet de kommande 4 åren kommer att besluta på stämmorna. Det enda folket har rätt till är att bli lurade av fagra vallöften. 🙂

  18. Folket kan faktiskt göra någonting. Riksdagen sitter i 4:a årsperioder, vid varje val går det att kasta ut partier från riksdagen om det inte skött sig d.v.s. om folkviljan finns vilket den inte har gjort och inte verkar göra idag heller tyvärr. Vi har vad som kallas för demokrati vilket normalt innebär att majoriteten bestämmer. Folket måste dock få rätt saklig information och där har det brustit avsevärt genom åren. Det som i dagligt tal idag brukar kallas för mainstream media har inte alltid gjort sitt jobb, för att inte tala om SVT/SR. Idag är informationsflödet så stort inklusive fake news så var och en verkar sitta i sin bubbla. Mediala infrastrukturer drivs av oligopol företag som utövar egen censur dessutom. Ett sätt att få folket att vakna kanske vore att stänga av all El till alla stora städer och regioner roterande för att spara el. Jag har ved och spritkök så det är inga problem.

  19. Bygget av Forsmark 4 hann aldrig starta innan kärnkraftsmotståndaren Thorbjörn Fälldin blev statsminister hösten 1976. Detta ledde till en stor osäkerhet både för kärnkraftens framtid och sysselsättningen för de 2 800 personer som arbetade på bygget i Forsmark.

  20. Mainstream media har gjort det jobb Palme gav dem 1965 och som skattebetalarna betalar mångmiljardbelopp varje år för. Bara SVT får nära 10 miljarder per år. De får betalt för att skydda S och det gör de bra. Iden fick S från nazisternas framgångsrika mediemakt som gav det för S eftersträvda resultatet, en totalitär regim med S.

    SvD kommentar visar precis detta (ibland dyker faktiskt en riktig journalistisk kommentar upp i regimstödd media):
    https://www.svd.se/nu-vill-svt-lara-oss-att-acceptera-elbrist

  21. Nobelpristagaren 2018, Professor Gerard Mourou sa 2018;
    ”Det arbete vi gör nu med pulsade lasrar ger oss nog möjlighet att göra världen bättre genom att utnyttja kärnkraft mer eller genom att göra den säker. Vi ser till att kärnavfallet inte är radioaktivt längre. Det sysslar jag med helt enkelt för att vi har möjlighet nu.”

    Vad jag förstod så syftar Gerard Mourou i det uttalande på att han tillsammans med CEA (Alternative Energies and Atomic Energy Commission) i Frankrike arbetar med att tillämpa mycket korta och intensiva laserpulser för att neutralisera eller kraftigt minska livslängden hos långlivat radioaktivt avfall från kärnkraften. Han menar att det på så vis skulle vara möjligt att korta ner livslängden från en miljon år till 30 minuter och tror att tekniken kommer att kunna demonstreras inom 8 till 13 år. Om det lyckas skulle det vara revolutionerande för kärnkraften eftersom det skulle innebära att behovet av att slutförvara långlivat kärnavfall skulle elimineras.

    Någon som har hört/sett eller vet något mera om detta?

  22. Här finns info från en konferens i slutet av Januari om intresse finns för att läsa om SMR , små moduluppbyggda reaktorer. https://energiforsk.se/konferenser/genomforda/small-modular-reactors-enabling-the-technology/

  23. EU:s projekt för koldioxidneutralitet 2050 riskerar skapa en framtida ekodiktatur.
    https://www.e-magin.se/paper/d91v0ks3/paper/1#/paper/d91v0ks3/6

  24. Det gäller att bevara lugnet och jobba på. Som W. C. och andra brukade säga.

    Min skepsis mot CO2 och dess roll i klimatvariationerna grundar sig mest på att det dels är väldigt tunt med just den gasen men också på att samvariationen i de vanliga kurvorna inte alls visar att CO2 ökar innan först temperaturen ökar. Den tidiga samvariationen (ca 800 tusen år sedan) kan säkert ha en del mätfel i sig men även de senaste ca 200 tusen åren visar en tydlig samvariation. Case closed, dårå? Vem som helst kan ju se att det finns en stark samvariation.

    Men titta på fasläget. För mig är det inte alls tydligt att CO2 ökar först och att det är temperaturen som ökar som en följd av detta. Det ser faktiskt mera ut som om förhöjd temperatur utlöser ändringar i halten CO2. Det kan jag acceptera och det känns mycket naturligare. Vatten håller mera CO2 när det är kallt och släpper ut en del av den när det värms. Så kan det också vara.

    Joseph Fourier funderade över jordens temperatur och publicerade sina funderingar 1823, de finns i faksimil på nätet. Där utvecklade han den användbara diskreta fourieranalysen för att reda ut hur det fungerade. Grundlig kille, måste man säga, och hans papper är mycket väl värt en närmare studie. Franskan är lite ålderdomlig men jag hade turen att hitta en ordbok från 1843 – språket hade inte ändrat sig så mycket på 20 år. Det visar sig att Fourier hade upptäckt skillnaden mellan ”ljus värme” och ”mörk värme” och hur olika gaser påverkade den ljusa (solstrålning) och mörka (infraröd strålning) värmens utbredning.

    Borde titta mera på detta…

  25. Hej Leif

    EU kommer att ställa till ett elände med de gigantiska lån som man nu tar upp som ”coronastöd” till medlemsländerna. De här pengarna skall nu användas för en grön omställning och kommer att skapa en gigantisk grön bubbla.

    Våra politiker kommer att gotta sig åt att alla ”gröna” företag får stigande aktiekurser. Det kommer att ses som ett bevis för att man hade rätt. När väl bubblan spricker – och det kommer den att göra – ligger Europa och europeisk industri riktigt illa till.

    Jag lyssnade tidigare i dag på ett program om Moder Teresa. Hon anklagas (helt korrekt) för att ha ”försnillat” massor av miljarder som under åren kom in som gåvor och skänkt dem till Vatikanen i stället för att använda pengarna i sin verksamhet.

    Jag gissar att Moder Teresa mycket väl insåg att pengarna totalt skulle ha förstört hennes verksamhet. Få saker är så destruktiva som stora mängder pengar på fel ställe.

    /göte

  26. Jag hörde just Ygeman tala om energifrågan i SVT. Det var nog första gången jag hört honom säga att en viktig del av lösningen för södra Sverige är utbyggd kraftvärme (i en bisats). När Folkpartiet på sin tid talade om att nedlagd kärnkraft kräver byggandet av ett antal gaskraftverk skrattade motståndarna. Nu skrattar man visst inte längre.

    Annars var det samma gamla svammel och en rad hel- och halvlögner, t ex: ”kärnkraften producerar lika mycket idag trots nedlagda reaktorer”.

    Men visst har Ygemans ”spinndoktorer” matat honom med argument som visserligen är meningslösa men låter bra för den som inte satt sig in i frågan (det gäller tyvärr också utfrågaren). Det är inte lätt att bryta igenom skalet av floskler hos den här typen av politiker. SVT fixar det inte och Ygeman är smart nog att vägra debattera med någon som faktiskt behärskar ämnet.

    Politiska debatter och debatter med politiker blir meningslösa så länge Socialdemokraterna envisas med att bara utnämna ministrar av Ygeman-typ. Ändå finns det faktiskt vettigt folk i rörelsen. Ta till exempel Widar Andersson, chefredaktör för Folkbladet. Varje gång jag hör honom i en debatt (sällan i SVT) tänker jag att det kanske ändå finns hopp. Fast det är klart – Widar är inte bra på att följa nuvarande partilinje.

    /göte

  27. Imponerande att du orkade lyssna på Ygeman. Vi har aldrig haft så lite import och fossilel sa han väl. Och sen när han sa att Sverige faktiskt lagt ner några vindkraftverk och ingen pratade om det så var det dags att byta kanal.

  28. Det som politikerna (de som tycker allt är bra) säger ofta är att vi har överskott av EL idag, vi exporterar EL. Vad journalisterna inte verkar fatta är att den exporteras till utlandet i norr. Sverige har inga ledningar att transportera detta norrländska överskott till södra delen av landet, det skulle säkert ta 20 år att få till detta med den takten de har idag. Dessutom säger man i norr att ”vi kommer att behöva all EL som produceras här själva i framtiden”. Läs här vad Pågens VD säger,
    https://bulletin.nu/pagens-vd-om-elkrisen-politikerna-har-slagit-sonder-systemet

  29. Vattenkraften från Norrland skall räcka till extremt energikrävande batterifabriker, stålproduktion (Hybrit) och datorhallar i Norrland. Dessutom skall samma vattenkraft räcka för att ersätta kärnkraften i södra Sverige och utbyggnaden av ny laddinfrastruktur för elbilar. Det går naturligtvis inte och det vet rimligen Ygeman.

    Men många ledningar blir det.

    Ygeman försvarade också vår elimport från Tyskland och Danmark med att kolkraften kommer att läggas ner och att den el vi importerar i framtiden kommer från vindkraft. Men om Tyskland och Danmark lägger ner kolkraften kommer de inte att ha något överskott att exportera när det inte blåser. Och det är ju då vi behöver importera el.

    Norge lär förresten inte bygga ut sina sista älvar heller och vattenkraften i södra Sverige kommer inte att öka. Tvärtom stängs små vattenkraftverk av miljöskäl.

    Som det kan gå.

    /göte

  30. Norge har väl dragit en ledning direkt till Tyskland så Sverige kan bli utan EL från Norge. Att hålla 50Hz med enbart vindkraft från Tyskland m.fl. blir nog svårt. Elbilar: Om ett större antal eldrivna långtradare stannar på en större rastplats och skall sätta alla på laddning innebär ju det att de behöver EL motsvarande en mindre stad. Det finns väl inget elnät i Sverige som klarar det. Såg , tror det var på SVT, ett reportage om en man som hade en 6 – 7 år gammal elbil och tyckte att han behövde byta batteriet. Det skulle kosta honom 1/4 miljon sas det. Nästan som att köpa en ny bil. Gäller samma sak nya Elbilar idag bör man kanske avstå från Elbil.

  31. Såg detta idag, en chans att lyssna på Ygeman igen.

    Sverigedemokraterna begär en särskild riksdagsdebatt om den svenska energiförsörjningen.

    Motiveringen: Den senaste tidens uppenbara och allvarliga brister som det svenska kraftsystemet har visat upp den senaste tiden, enligt partiet.

    SD menar att Sverige saknar ett mål för leveranssäkerheten och klara besked om vem som långsiktigt är ansvarig för landets energiförsörjning. Dessutom hävdar partiet att det saknas en majoritet i riksdagen för den energiöverenskommelse som styr politiken. Moderaterna och Kristdemokraterna ingick tidigare i den tillsammans med regeringspartierna och Centerpartiet, men M och KD har hoppat av. Därför har Sverigedemokraterna i dag begärt en särskild debatt om Sveriges långsiktiga energiförsörjning.

  32. Det märkligaste är väl att ingen i Sverige har ansvar för att det finns tillräckligt mycket el vid hård belastning. Det är faktiskt sant.

    Det finns bara ett ansvar för att hålla frekvensen, något som i sista hand sköts via ett rullande schema av nedstängda områden. Svenska Kraftnät handlar visserligen upp reservkapacitet, men ingen kan lastas om allt går åt skogen.

    Ygeman talar om den fantastiska elmarknaden som den värsta superliberala marknadsoptimist. Men det som verkligen skiljer elmarknaden från andra samhällskritiska marknader är att staten inte ens premierar katastrofberedskap. Tvärtom premieras instabil elförsörjning med subventioner och skatterabatter, medan stabil elförsörjning straffas ekonomiskt.

    Så visst har SD ”en punkt” i det här fallet.

    /göte

  33. Göte: En helt annan fråga till dig.
    Längst ned står det ,
    ”Meddela mig om nya inlägg via e-post.”
    ”Meddela mig om nya kommentarer via e-post.”
    Jag brukar bocka av båda men några meddelanden kommer aldrig.

  34. ELBIL: I Norge är att det är mycket dyrt att reparera elbilar även vid mindre skador måste man ofta byta hela batteripaketet vilket är det dyraste på dessa bilar. Det kan leda till krav från försäkringsbolagen på höjda premier och självrisker.

    I USA har man nu på allvar börjat titta på vätgasdrivna bilar med bränsleceller. Dessa kommer kunna köras kanske upp till 100 mil på en laddning som går på några minuter. Fortfarande är tekniken dyr men man tror att det kommer att hända mycket framöver.

    En laddhybrid som utlovas räckvidd på 5,4 mil kan i verkligheten hamna på c:a 3, 3 mil och när det är kallt så minskar räckvidden snabbt, den lilla räckvidd som finns. Det gäller säkert även rena elbilar, 40 mil kan snabbt bli 20-25 mil i realiteten.

Leave a Reply