Vädergudar och projektstyrning

Hittills har sommaren varit mycket intressant. En härligt varm och solig period i juni följdes av en alldeles ovanligt kall och bedrövlig juli. När väl industrisemestern var slut kom sedan solen och värmen tillbaka. Man kan få för sig att vädergudarna driver med oss. Eller kanske de bara försöker göra narr av den svenska energipolitiken.

Jag tog för ett par minuter sedan en titt på Svenska kraftnäts utmärkta ”Kontrollrummet”, där man enkelt kan följa elmarknaden och se priser, produktion, flöde och det mesta annat av intresse. Just nu verkar Svenska kraftnät ha allvarliga problem att hålla elnätet stabilt och nätfrekvensen ligger i det gula fältet väldigt nära det röda. Elpriset är nästan tio gånger högre än normalt i hela landet (tjugo gånger högre i norra Sverige) och vi importerar så mycket kolproducerad el från Tyskland som vi kan.

Om vi sett något liknande för sådär tjugo år sedan hade det förmodligen kallats nationellt nödläge och katastrof, men idag verkar våra politiker ha vant sig vid en elförsörjning med ständiga katastroflarm. Det är ungefär som gängvåldet – det som för tjugo år skulle ha kallats total katastrof är idag det nya normala.

Svag vind
Grundproblemet för elförsörjningen är inte svår att hitta. Med en elproduktion som till allt större del baseras på vindkraft varierar naturligtvis produktionen beroende på hur mycket det blåser. När det inte blåser blir det ingen elproduktion från vindkraften. Det spelar i det läget ingen roll hur många vindkraftverk man bygger.

Just nu (tisdag morgon) producerar vindkraften i Sverige 218 MW. Det är 1,5 procent av den totala elförbrukningen. Det hjälper heller inte att leta vindkraft utanför Sverige. Om vi räknar samman vindkraftsproduktionen i Sverige, Norge, Finland, Danmark, Estland, Lettland och Litauen kommer vi just nu upp i 1,1 GW eller mindre än tre procent av regionens elförbrukning. Idéerna om att ”det blåser alltid någonstans i närområdet” håller inte i verkligheten.

Det här vore i och för sig inget större problem om vi hade en elproduktion med full backup av lättstartade fossilbaserade kraftverk. Men i Sverige har politikerna fått för sig att en kombination av vindkraft och vattenkraft räcker för att skapa ett stabilt energisystem. Att det faktiskt inte fungerar verkar spela mindre roll. Det är lite som att få Anders Tegnell att erkänna att munskydd kanske ändå fungerar.

Kärnkraften i framtidsläge
Idag kan vi få en bild av Sveriges elförsörjning om några år. Det är en ganska fantastisk möjlighet för våra politiker om de faktiskt vill lära sig något. Låt oss alltså dra nytta av verkligheten och för en gångs skull titta på den verkliga verkligheten i stället för på modeller och gissningar.

Det är naturligtvis fullständigt vansinne att Sverige får energibrist och svårigheter att hålla nätet stabilt mitt i sommaren då elbehovet är som lägst. Men som sagt – det ger oss en möjlighet att titta på framtiden utifrån riktiga data.

Låt oss börja med Ringhals. Fram till årsskiftet fanns där fyra kärnkraftsreaktorer i drift, men då stängdes R2-reaktorn av politiska skäl (tro inget annat). I slutet av 2020 skall också R1-reaktorn stängas.

När Vattenfall tog ner R1-reaktorn för sommarunderhåll var tanken att den inte skulle startas igen. Det gjordes ändå i juni, då Svenska kraftnät tvingades betala 300 miljoner kronor för att rädda elnätets stabilitet genom en snabb återstart. R1-reaktorn är nu nere igen efter ett fel.

R4-reaktorn är stängd för sommaröversyn och R3-reaktorn är uppe till 60 procent efter sin översyn. Det innebär att Västsverige just nu har en kärnkraftsproduktion på strax över 0,6 GW. Från och med nästa år blir det här det normala sommartid, då fyra reaktorer har blivit två och en i taget tas ner för sommarunderhåll. Det finns då ingen som helst marginal för fel.

I Oskarshamns kärnkraftverk produceras just nu ingen el alls. Två av anläggningens tre reaktorer är sedan 2017 nedlagda och den tredje, O3, är avstängd för planerat underhåll från 1 augusti till 26 oktober.

I Forsmark finns tack och lov fortfarande tre reaktorer. En av dem (F3) är avstängd för sommarunderhåll, men de två andra producerar för fullt. Forsmark producerar alltså 2 GW och klarar att hålla Stockholmsområdet igång.

De bägge Barsebäckreaktorerna är nedstängda sedan 2005.

Dagens ganska katastrofala läge kommer med andra ord att bli standard redan nästan år. Också med full kärnkraftsproduktion och inga akuta problem måste vi räkna med elbrist både sommartid och vintertid då vindarna är svaga. En reaktor som får problem och måste stängas innebär jätteproblem eftersom varken Oskarshamn eller Forsmark längre har någon redundans.

Vi har ju vattenkraft
Men vi har ju vattenkraft. Är det inte bara att öka produktionen där?

Nej, tyvärr är det inte alls så enkelt. Idag producerar vattenkraften 10 GW och ligger bara ett par GW från maxeffekt. Ledningarna från elområde SE2 till SE3 (där både Stockholm och Göteborg ligger) har fortfarande en marginal på ca 1,5 GW upp till maxeffekten 7,3 GW. En marginal som tydligen inte kan utnyttjas eftersom det kräver lokal elproduktion som kan hålla nätfrekvensen stabil (anledningen till att man betalade för att starta upp R1 igen).

Ändå kan vi skatta oss lyckliga över att vintern gav så mycket nederbörd som den gjorde. Vattenmagasinen är välfyllda och ligger en bra bit över det normala. De senaste veckorna har vi kunnat ta ut bortåt 30 procent mer el än normalt från vattenkraften.

Men ingen vettig politiker kan väl lita på att magasinen alltid kommer att vara mycket mera välfyllda än normalt och att det för det mesta blåser mer än normalt? Ändå är det precis så det ser ut i energidebatten. Frågan är väl om ens energiminister Anders Ygeman tror på vad han själv säger.

Framgångssaga
Elektrifieringen av Sverige är annars historiskt sett en fantastisk framgångssaga. Gigantiska projekt som vattenkraftsutbyggnaden och stamnäten genomfördes på förvånansvärt kort tid. För att inte tala om kärnkraftsutbyggnaden, där alla de moderna kärnkraftverken byggdes och driftsattes under en tolvårsperiod. De sista (senaste?) togs i drift 1985 och Sverige hade då ett unikt stabilt elsystem.

Sedan dess har tyvärr stabiliteten försämrats stadigt. Ett antal kärnkraftsreaktorer har lagts ner och bytts mot oplanerbar vindkraft. Risken för stora elavbrott ökar för varje nedlagd reaktor.

För att öka stabiliteten i elnätet (efter nedläggningen av Barsebäck) beslutade Svenska kraftnät 2010 att genomföra sitt dyraste projekt någonsin. Sydvästlänken skulle kunna transportera el från Mellansverige till Södra Sverige via 18 mil konventionell växelströmsledning och 25 mil HVDC-ledning (högspänd likström). Det hela var tänkt att stå klart 2014. Med tanke på att vi i Sverige sedan länge är världsledande inom HVDC borde det inte ha varit några större problem.

Men så lätt skulle det inte gå. HVDC-delen hamnade hos ett företag utan HVDC-erfarenhet (inte ABB Ludvika) och problemen radade snabbt upp sig. Idag har slutdatum skjutits fram nitton gånger och senaste förhoppningen är att det hela skall stå klart 31 oktober i år. Nittonde gången gillt?

Stora projekt
Sydvästlänken är ett av många exempel på att stora projekt kan gå väldigt fel om de inte sköts på rätt sätt. Ett annat bra exempel är den finska kärnkraftsreaktorn Olkiluoto 3, som borde varit igång redan 2009, men som i stället blivit ett skolexempel på dålig projekthantering. I Sverige byggdes 12 kärnkraftverk på kortare tid än bygget av Olkiluoto 3.

Inom anti-kärnkraftrörelsen brukar Olkiluoto 3 användas som skolexempel för moderna kärnkraftsprojekt, men det är naturligtvis dumheter. Olkiluoto 3 är i stället ett strålande exempel på hur fel det kan bli när stora projekt genomförs utan tillräcklig styrning och utan ordentlig kontroll av de inblandade företagen.

Olkiluoto 3-projektet (och sydvästlänken) påminner förresten ganska mycket om bygget av den famösa flygplatsen Berlin Brandenburg. Öppningsceremonin skulle hållas 3 juni 2012 efter ett drygt halvårs försening. Men 8 maj 2012 ställdes öppningsceremonin plötsligt in eftersom man fått problem med brandskyddssystemet.

Sedan dess har problemen radat upp sig ungefär som för sydvästlänken och Olkiluoto 3. Senaste angivna startdatum är 31 oktober i år, alltså samtidigt som sydvästlänken. Jag tror det när jag ser det.

Olkiluoto 3 var förresten tänkt att starta i september i år. Men senaste beskedet är att regelbunden elproduktion kommer igång i mars 2021.

Vi får väl hoppas att de här tre projekten inte blir lika försenade som järnvägstunneln genom Hallandsåsen. Den var tänkt att stå klar 1997 men invigdes inte förrän 2015.

Sällan enkelt
Finns det då några slutsatser att dra från försenade och misslyckade projekt och politiska beslut där man lättvindigt ersätter fungerande strukturer med sådana som är baserade på glada gissningar?

Tja, väldigt mycket handlar nog om perspektivlöshet och dåligt tekniskt kunnande. Det är lätt att inbilla sig att något som fungerar bra också är enkelt och att projekt som fungerat som tänkt därför var enkla att genomföra och lätt kan bytas mot något nytt.

Men inget kunde vara mera fel. Sveriges utbyggnad av vattenkraften och kärnkraften genomfördes till exempel snabbt och till rimlig kostnad trots att alla delprojekt var utomordentligt komplicerade. Man gjorde det mesta rätt och skapade något ganska fantastiskt. En enkel titt på andra länder i världen borde räcka för att dra slutsatsen att man inte lättvindigt borde demontera världens bästa elproduktionssystem.

Tyvärr visar historien att klåfingriga politiker sällan inser sådana självklarheter. Det räcker att se på skolan, där vi en gång i tiden hade en utmärkt grundstruktur som med små förändringar kunde hållas ”up to date”. I stället raserades allt och byggdes upp igen på sätt som var mycket sämre. Mina äldre bröder fick till exempel en mycket bättre utbildning än jag och det är en dålig tröst att senare omläggningar har klantat till det ytterligare så att mina barn fick sämre utbildning än jag.

Corona
Till sist några ord om coronapandemin. Efter att Sverige till slut fick någotsånär ordning på provtagningen i slutet av juni finns det andra hyfsat tillförlitliga data än bara dödstal att utgå från.

Huvudproblemet i Sverige är fortfarande smittspridningen. Där ser vi inga förbättringar sedan statistiken började bli användbar. Vi ligger stadigt på ca 300 nya fall per dag. Däremot har dödstalen minskat kraftigt från de bisarrt höga nivåerna i april och maj.

Att vi idag klarar av en så stor smittspridning med relativt få döda är i praktiken ett fruktansvärt underbetyg åt hanteringen de första månaderna. De höga dödstalen i äldrevården hade uppenbarligen kunnat undvikas. Mera om det senare i höst.

Somliga påstår att Sverige ”egentligen” inte har haft någon överdödlighet utan att det bara handlade om gamla och sjuka som ändå skulle ha dött inom ett par veckor. De kan förslagsvis gå in på euromomo (https://www.euromomo.eu/graphs-and-maps/) och jämföra den totala dödligheten mellan ett antal europeiska länder. Där framgår tydligt att Sverige efter den ganska extrema toppen i våras fortfarande ligger på nivåer som vi inte sett sedan influensatoppen i mitten av 2018. Våra grannländer ligger däremot på en klar ”underdödlighet”.

Samtidigt visar den fortsatt höga smittspridningen att Sveriges problem långtifrån är över. Länder som Taiwan, Sydkorea, Finland och Norge har möjlighet att trycka ner pandemin mot nollnivå, men det svenska experimentet med flockimmunitet (som man numera förnekar) omöjliggjorde sådant på ett tidigt stadium.

Så vi får nog vänja oss vid en fortsatt social distansering och fortsatta kontinuerliga åtgärder mot smittspridning. Det märkligaste är väl att Folkhälsomyndigheten så hårt har motsatt sig det billigaste och enklaste skyddsmedlet –munskyddet.

Här ser vi lite av samma sak som vi brukar se i alla stora misslyckade projekt. Det är förtvivlat svårt att erkänna att man haft fel och det blir bara svårare ju längre man håller ut. De alltmer krystade argumenten mot munskydd framstår som dåliga skämt och varje gång Tegnell hävdar att social distansering är bättre än munskydd tänker jag på Tage Danielssons klassiska: ”Jag föredrar avgjort Nicolai Gedda framför AIK”.

28 Responses to “Vädergudar och projektstyrning”

  1. Att få kärnkraftsmotståndare eller Tegnell att ändra sig är väl lika enkelt som att ”olära” sig att kunna cykla. Deras ”verklighet” sitter fast förankrat i knopp och kropp.

  2. Hej Henrik

    Tack och lov behöver vi inte få kärnkraftsmotståndarna att ändra sig. De är redan i minoritet. Hittills har visserligen C och MP kunnat få som de vill trots minoritetsställning, men det lär bli svårare nästa gång.

    Och Tegnell – ja milde himmel.

    /göte

  3. Vad gäller partiernas ståndpunkt så vill S ha en stabil elförsörjning, men förstår inte någonting mer än att de vill ha in en massa skatt på det.

    MP (och troligtvis V) däremot vill inte ha en stabil elförsörjning. Precis som det framgick i ett av ”Rapport från 2050” inslag så ska man ha dagliga strömavbrott när elen inte räcker till. Däremot trodde de att detta sker vid ”rusningstimmen” och inte beroende på vädret, men då måste man förstå det tekniska och det är definitivt inte deras grej.

    Att vädret inte spelar någon roll för MP framgår klart under SVTs partiledardebatt då Per Bolund hävdade flera gånger att vattenkraften jämnar ut detta trots att Svenska kraftnät skickat en rapport till Regeringen ett år tidigare (med bevis) att vattenkraften bara klarar av att utjämna sommar – vinter och inte både sommar – vinter och blåsa – inte blåsa.

    Enligt MP är kravet på el dygnet runt betydelselöst gentemot kravet på att enbart ha sol, vind och vattenkraft. Därmed skall folk och företag anpassa sig till att elen försvinner, men inte med dieselaggregat.

    Det är samma hållning inom fler områden:

    Trafik: Det är kollektivtrafik, helst spårbunden, som gäller och naturligtvis cykel. Bil och flyg ska bort. Att tåg är energiineffektivt, inflexibelt, långsamt, dyrt och passar mer befolkade områden än Sverige är helt ointressant. Dessa argument har absolut noll i betydelse.

    Migrationspolitiken. Där vill MP tillåta fri invandring. Betydelselöst är: Att vi inte klarar integrationen idag. Att etniska svenska barn förföljs, misshandlas och förnedras pga sin etnicitet. Att 80% (enligt BRÅ) av de grova brotten begås av invandrare och de grova brotten skenar till högre nivåer än t.o.m. USA. Att kommuner som Filipstad går KK, Allt detta är betydelselöst mot det ideologiska målet om fri invandring. De går alldeles utmärkt att gå över lik för att nå detta målet.

    Ekonomi/effektivitet/BNP: Skatteverket ser på något magiskt sätt till att RIksdagens kassakista aldrig sinar. Annars kan man be Riksgälden ta lån eller låta Riksbanken skapa nya pengar med ett par enkla knapptryckningar på datorn. Så varför bry sig om något så tråkigt som ekonomi och BNP? Det viktiga är ju vår miljö.

    Jag har hoppats på en kall vinter i flera år nu. Tyvärr är det endast en icke varm vintern med kollaps av elsystemet som följd som kan få S att vakna upp och lägga om kursen. Hus som fryser sönder, dess invånare förbannade, och industrier som står stilla eller inte kan konkurrera pga dyr el är något S kommer reagera på. Särskilt om den arga husinvånaren inte vill rösta på dem längre.

    Göte, har du tittat på reservkraftaggregat? Jag tittade på det en del, men det är svårt. Verkar vara mycket skräp ute på marknaden som håller dåligt och de flesta aggregat kan inte leverera el som switchade nätagg klarar.

    Här är jag konfunderad. Borde inte switchade nätagg vara ganska okänsliga mot el med stora störningar på den ideala sinusvågen eller t.o.m. fyrkantsvåg?

    Corona: Det är artiklar på artiklar om Covid-19’s ostoppbara framfart i USA och Brasilien. Det är däremot väldigt tyst om att Sverige har fler dödsfall i Covid-19 per antal invånare än Brasilien och USA. Att smittas är en sak. Att dö är en värre.

  4. Hej Anders

    MPs har gjort många intressanta utspel på senaste tiden och för varje nytt utspel minskar deras väljarunderlag. Vi får väl se om de kommer in i riksdagen vid nästa val.

    En fördel med konstellationen S – MP -C är i alla fall att de två partier som varit bäst på att sätta käppar i hjulen för kärnkraften nu finns på samma sida. Det förenklar debatten.

    Det där med reservkraft är inte alldeles enkelt. För några år sedan var jag nära att köpa ett dieseldrivet trefasaggregat som Jula sålde ut förbluffande billigt. Det verkade stabilt nog. Tyvärr köpte jag inte.

    Med lite filter borde man rimligen kunna få ut en spänning från de flesta reservaggregat som duger för ett switchat nätaggregat. Men vi får väl för säkerhets skull kolla med Skogsgurra (Gunnar Englund).

    /göte

  5. Göte!
    Skicka valda delar av artikeln (elförsörjning) till Ygeman och be om hans kommentarer. Han kommer naturligtvis inte att svara, så bättre vore ett öppet brev i en större tidning, men vi vet att det finns motstånd. SvD eller DI vore nog möjliga trots allt. Eller kanske Kvartal? Kör så det ryker innan strömmen försvinner!

  6. Anders:
    @Trafik
    Tåg = energiineffektivt !!! Håller inte med.
    V v förklara, vad jämför du då med, hur tänker du här?
    Räknar du in tillverkning, underhåll, drift m.m.?
    Tågfordon i sig självt är det mest driftenergieffektiva fordon du kan hitta, speciellt om det är eldrivet och körs i Sverige, Norge eller Frankrike.

    Tåg = långsamt och inflexibelt !!! Det beror väl på hur långt och vart man ska åka, eller?
    Tåg = dyrt !!! Kanske, beror väl på vad man värdesätter.

    @Corona
    Vi är ju inte bäst i klassen här. Men det är ju ingen tävling.
    Men varför har Belgien, Storbritannien, Italien, Spanien, San Marino, Andorra och Peru f n fler döda per capita är Sverige?
    Det är det ingen som undersöker verkar det som.
    Men vi blir bättre och bättre i klassen då fler länder på den amerikanska kontinenten kommer ikapp och snart säkert ”går om oss”.
    Att Sverige är kass här beror väl på den bedrövliga äldrevården vi har.
    Tacka Ädelreformen för det, kanske.
    Kan inte låta bli att bli imponerad av Tegnell, hur stadigt han kan stå i den mediaorkan som råder. (De generna skulle granarna i skogen behöva 🙂 ). Först den initiala strategin som är ifrågasatt och nu debatten om munskydd vs inte munskydd.
    Rätt eller fel, vi får väl se (kanske).
    Något annat som är fantastiskt är att plötsligt blev Jimmie Åkesson epidemiolog !!! Vad snabbt han blev initierad på det området. Kanske finns en vakans på FHM!
    //Ove

  7. Bra av Göte som vanligt, men som Ulf säger så måste det nog ut på bredare front innan nästa val också. Jag har en bekant som tryckt upp en liten tröja med texten ”Hellre kärnkraft än invandrarström” , är det för provokativt ?

  8. Tröjor med provocerande texter tror jag är fel väg. Vi behöver en saklig offentlig debatt baserad på fakta. Den saknas idag.

  9. Ove,
    Tåg är väldigt tunga och lämpas bäst för tungt gods. Göte hade en jämförelse mellan transportslagen i en tidigare bloggartikel där just tåg var det mest energikrävande persontransportmedlet.

    Dessutom går tåget bara längs rälsen och de flesta avreseplatser och destinationer ligger inte längs en räls och ännu mer sällsynt längs samma räls. Däremot bilvägar går överallt och är sammanbundna i en ganska effektiv väv. För långa sträckor är flyg bra och luft finns redan överallt, även fast flygkorridorerna här fås ses som en väg.

    Jag ser Corona som en livsviktig tävling. Det är stor skillnad på antalet dödsfall och det beror på någonting. Det är en klen tröst att Sverige i alla fall inte ligger på absoluta kumboplatsen, men varför kan vi inte tillhöra den bättre halvan? Vi är ett utvecklat land med gles befolkning, så vi borde ligga på ungefär samma plats som Finland och Norge.Men vi spelar inte i deras liga. Varför?

    Styret av landet har stor betydelse för antalet dödsfall. Du tycker ju själv att Tegnell är rena skämtet och jag håller med. Men vem placerade ett skämt på den där ytterst viktiga posten och varför placerade man ett skämt där istället för en kunnig person?

    Jag tycker det här landet är så genomruttet korrupt där myndigheternas styre inte tillsätts på riktiga meriter utan fungerar som ett guldkantat ämbete för ex-politiker och deras kompisskara. Problemet är förstås S som är det i särklass mest genomkorrupta parti på att gynna kollegorna på bekostnad av landets funktion och styre, Tyvärr tar inte de andra partierna avstånd utan tvärtom tar gärna del av samma korruption, vilket gör dem till samma kålsupare.

    Löfvén säger nästan aldrig något vettigt, men när han tillrättavisade Jimmie Åkessons medicinska kunnighet om munskyddets effektivitet gjorde han helt rätt. Myndigheterna är tänkt att fungera utan politisk inblandning och ha utbildad personal. Tänk om Löfvén på samma sätt kunde tex låta skolan fredas från politikernas dumma toppstyre. Då kanske vi skulle kunna få ett bra resultat i PISA-undersökningarna utan att behöva fuska till oss det genom att ta bort de sämsta resultaten.

    Tyvärr är det inte det enda stället det fuskas på. Det har blivit ett standardsätt att sopa dåliga resultat under mattan och försöka dölja så mycket det bara går. Ta tex när Ann Linde (och andra i Regeringen) skyllde döden på äldreboendena på privata aktörer.

  10. Vind och sol med batteridepåer och vätgas skall klara allt enligt MP.

    Göte, hur klarar vi en elbilspark ? Elbilsladdning kan skapa övertoner som fortplantar sig se
    https://www.elinstallatoren.se/innehall/nyheter/2020/mars/overtoner-fran-elbilar-bortglomd-risk-for-tvn-och-armaturer-kan-fatta-eld/?utm_source=Elinstallat%C3%B6rens+nyhetsbrev&utm_campaign=367c190cbf-Elinstallat%C3%B6rens+nyhetsbrev+v11+12mar2020&utm_medium=email&utm_term=0_203576ae17-367c190cbf-140054137

  11. Det var ju en munter läsning:)
    Kanske dags att köpa varma stickade tröjor, ved och kanske dieselgenerator?

  12. Kunde inte undvika att se mitt namn och förmodade expertis nämnas. Kanske jag tar mig samman och får till en snutt om detta. Jag har förstört många elnät, både borgerliga och inom industrin. Först genom att sätta in likströmsdrifter med transduktorstyrning och sedan kom tyristorerna. Båda orsakade de klassiska övertonerna på näten och gav också sänkt och varierande effektfaktor som bekämpades med filter och kompenseringskondensatorer som kopplades in och ur i steg. Det var en hel del problem med detta. Den så kallade ”gryningskyssen” på västkusten var kanske det största problemet och slog ur några pappersmaskiner och ställde till det i processindustrin på andra sätt.

    Men det var en lätt bris jämfört med vad som sedan hände när frekvensomriktare med PWM och snabba switchar sattes in. MOSFET var visserligen snabba men med begränsad effekt. Värre var det med IGBT. Där kan man lätt komma upp i megawatt och följderna var riktigt tråkiga. Utöver de vanliga udda övertonerna dök det också upp mellantoner som var beroende av omriktarfrekvensen. Där fungerade de fasta ”finavstämda” filtren inte så bra eftersom mellantonerna åkte upp och ner i frekvens och orsakade oväntade resonanser som rensade kondensatorerna i filtren.

    Redan tidigare hade tekniken med PFC (power factor correction) som inte var detsamma som PFC (power factor compensation) introducerats i datorer och den utvecklades vidare mot högre effekter så att man kunde sätta in den i stora system. Det såg bra ut men eftersom switcharna nu jobbade direkt mot nätet kom switchrester i området runt 1 – 10 MHz ut på trefasskenorna och ställde till på många sätt.

    Även detta kunde behärskas så det förmodades vara bra nu då.
    Men då kom den heliga verkningsgraden in och betraktades som okränkbar. Eftersom filter, PFC och annat kunde stjäla upp mot fem procent effekt medan det betraktades som olämpligt – till och med olagligt – att använda motorer med låg verkningsgrad och man jagar enstaka procent så är 5% inte något att ta lätt på.
    Men tekniken utvecklas ständigt och problemen med laddning av elfordon och andra aktiviteter har redan uppmärksammats och ”adresseras” i allt högre grad. Det kommer att ge upphov till nya problem, som kommer att lösas och då kommer ytterligare problem som vi ”duktiga ingenjörer” också ska lösa.

    Allt detta på grund av Fat Man och Fukushima i Japan, TMI och Chernobyl. Och okunniga fanatiker av olika slag som absolut inte kan tänka sig något så hemskt som stabil och pålitlig kärnkraft.

    Det finns säkert någon som har dödstalen för samtliga reaktorhaverier och det skulle vara intressant att jämföra dem med det antal offer som vedeldning eller någon annan gammal god uppvärmningsteknik ger upphov till. Redan Olof Palme ifrågasatte och varnade på sin tid för just röken från biologisk uppvärmning.

    OK, jag har mängder med mätningar och ”cases” från cirka femtio år i branschen – så det finns risk att det kommer några avsnitt om detta ”I Periferin” framöver. Men som pensionär är det ju så förb. dåligt med tid. Så det här kompaniet kan inte heller lova något bestämt.

  13. Varma stickade tröjor är alltid sköna och det kan kanske ge lite möjligheter för fårbönder att sälja lite ull. Idag finns ingen marknad för svensk ull. Och man blir stark av att hugga ved.

    Men visst är det praktiskt med ett fungerande och stabilt elnät. Annars hamnar vi i den tyska situationen med massor av dyra symbolåtgärder, minskande elförbrukning på grund av höga priser och i och med det ökande koldioxidutsläpp. Energiewende har hittills varit en katastrof och det borde svenska politiker kunna lära sig något av.

    Elbilar är ett intressant ämne. Att de inte minskar koldioxidutsläppen globalt sett är ett globalt problem, men mera lokal är förstås frågan om elbilarnas påverkan på elnätet. Vad händer om alla går över till elbil?

    Ett sätt att kalkylera är att ta totalt antal körda mil och multiplicera den sträckan med ca 3 kWh. Då hamnar vi runt 20 TWh per år vilket är ungefär så mycket som Ringhals kvarvarande reaktorer producerar.

    Fast det förutsätter förstås att alla laddar långsamt och konstant och kör lika mycket hela tiden. Så ser det inte ut i verkligheten. Vi måste till exempel ta höjd för att elbilsägare pluggar in bilarna på jobbet och laddar på värsta möjliga tid.

    Om vi antar att elbilstillverkarnas tal om halvtimmesladdning blir verklighet kan vi räkna med total katastrof inför varje storhelg. Rena elbilar måste laddas minst en gång på resan. och det kommer helt enkelt inte att fungera.

    Som tur är köps det väldigt få elbilar och betydligt fler laddhybrider. Laddhybriderna ställer till mycket mindre elände på elnäten eftersom de normalt sett laddas hemma med ganska låg effekt. Om vi antar att alla köper laddhybrider räcker det nog att återstarta tre eller fyra reaktorer för att klara elförsörjningen. Om alla skulle köpa rena elbilar får vi nog som sagt räkna med katastrofläge före och efter varje storhelg.

    Jag har ingen koll på hur dåliga laster elbilsladdarna är och hur mycket störningar de skickar ut på nätet. Leif, du kanske kan vidareutveckla.

    /göte

  14. Tack skall du ha Gunnar. Du kanske kan ge lite privatlektioner åt Ygeman. Fast där får vi nog börja med skillnaden mellan energi och effekt.

    /göte

  15. Ygemans energi och effektskola.En strålande programidé för SvT.
    Kan med fördel ersätta programmen om feta hundar och gift vid första ögonkastet.
    https://kvartal.se/artiklar/den-som-gapar-over-mycket/

  16. Vad gäller elbilar håller jag med om att storhelger kan bli ett problem. Men då är nog köer vid laddarna det större problemet. Som tur är måste ju inte alla köra så långt att snabbladdning krävs.

    En förutsättning för att det hela skall fungera är nog ett flexibelt elpris. Här finns det faktiskt en stor möjlighet med elbilar: de har förmågan att lagra stora mängder energi under perioder med elöverskott. Jag kör själv elbil (i Tyskland) och behöver ladda ungefär en gång per vecka. Detta gör jag mest på helgen för att utnyttja billig el från mina egna solceller. Med ett flexibelt elpris uppnås ungefär samma effekt.
    Med smarta elnät kan man även undvika att bilar laddas samtidigt. På jobbet har man ju faktiskt ett fönster på 8 timmar att fördela laddningen över, och alla bilar behöver inte laddas fulla varje dag.
    I länder med mycket sol är det förresten optimalt om många laddar under dagtid.

    Sedan är 3kWh per mil lite väl mycket för en elbil. De flesta ligger runt 1,5-2 kWh. Särskilt i stadstrafik är de otroligt sparsamma.

  17. Moderna switchade kraftaggregat, med PFC, behöver en sinus våg på ingången för att fungera. Modifierad sinus fungerar inte. Utan PFC så fungerar modifierad sinus utmärkt men den belastar dioderna på primärsidan mer.

  18. @Gunnar, nu blev jag nyfiken! Vad exakt är problemet med övertonerna? Är det:
    1. att det blir mer energi än bara en vanlig 230V AC
    2. att kontrolllogiken till switchade nätagg inte klarar av det
    3. radiostörningar
    4. när flera övertoner interfererar kan spänningstoppen bli alldeles för mycket för elektroniken.

    Jag har läst om att både billaddare och solcellsväxelriktare kan störa så mycket att elnätsägaren gör ett argt besök med viteslapp i handen.

    @David, både batteriladdaren och batteriet har varsin verkningsgrad. Bägge blir varma. Så du får lägga på moms på siffrorna.

    Elhybriderna har en nackdel. Batteriet är mindre, så du måste ladda den på jobbet varje dag och hemma varje natt. Har du en riktig elbil så kan du lättare skjuta laddningstiden till en bättre tidpunkt med lägre belastning och elpris.

  19. Brandmän är kritiska till laddningen av Elbilar i garage då det kan bli en livsfara med dagens batterier. Om batteriet börjar brinna i ett garage utvecklas giftig gas som kan slå ut kroppens organ. Jag tror Göte har skrivit om detta i slutet av förra året.
    Det gäller väl för övrigt även UPS:er i slutna utrymmen.

  20. @ Anders
    Det kan vara några av de problem du tar upp, dvs:

    1. att det blir mer energi än bara en vanlig 230V AC
    Kommentar: inte det vanligaste, men laddarna ska klara normala spänningsvariationer och när man har så hög övertonshalt att RMS överskrider de +10 % som är övre gräns för tillåten nätspänning så kan det förstås bli knepigt om det inte finns extra marginal i laddarna.
    2. att kontrolllogiken till switchade nätagg inte klarar av det
    Kommentar: Det ska vara en riktigt dålig kostruktion i så fall.
    3. radiostörningar
    Kommentar: Ja, där finns det en del problem. Ledningsbundna störningar är troligen svårast att hantera medan emitterade störningar kan vara något enklare eftersom de dämpas med avståndet på ett snabbare sätt än de ledningsbundna.
    4. när flera övertoner interfererar kan spänningstoppen bli alldeles för mycket för elektroniken.
    Kommentar: Det är nog mycket sällan det sker på trefas eller enfassidan eftersom de ”äkta” övertonerna, heltalsmultiplarna av nätfrekvensen knappast har någon möjlighet att samverka på det viset.

    Egentligen skulle inte problemen vara några problem om vi inte bryr oss om hur elmiljön ser ut. Eller Strålningsspektrum. Men där har det länge funnits lagar och föreskrifter som sätter rätt snäva gränser för hur mycket man får stöka till på nätet och i rymden. Det finns lite om detta i http://www.elinor.se/stor-skillnad-mellan-edm-emc-emi-och-esd.html/#comment-269
    Den krönikan handlar egentligen inte om just detta men visar lite hur gränserna ligger. EU-normerna ”räddade” elnätet och strålningsspektrum men fortfarande säljs det frekvensomriktare (som innehåller samma komponenter som elbilsladdare) med emission långt över vad Elsäkerhetsverket tycker är bra.

    Jag kör en ganska ny och bränslesnål diesel och är inte på något sätt inblandad i elbilsladdarnas problem. Men Leif verkar ha en del att lära oss. Citat, Göte: ”Jag har ingen koll på hur dåliga laster elbilsladdarna är och hur mycket störningar de skickar ut på nätet. Leif, du kanske kan vidareutveckla.”

  21. Är det verkligen social distansering vi önskar i kampen mot Covid-19 ?
    Fysiskt distansering är det som har visat sig verksamt för att hålla ner smittspridningen.
    Det sociala umgänget blir för många än viktigare vid fysisk distansering.

  22. Hej Anders L

    Ack så sant. Uttrycket social distansering är ju alldeles ovanligt kasst i sammanhanget. Jag skall försöka använda fysisk distansering i fortsättningen.

    /göte

  23. Göte, du kan kanske kontakta Math Bollen, https://www.ltu.se/staff/m/matbol-1.31464

  24. Hej Leif

    Bra idé. Skall bara kolla hans artiklar först (de jag kommer åt).

    /göte

  25. Math är en alldeles utomordentligt väl lämpad person när det gäller problem i elnät. Hans (nederländska) namn har inget med matematik att göra men hans artiklar innehåller en hel del matte, som han gör transparent och tydlig.
    Hans cirka 20 år gamla – eller mer – utläggning om hur länge man behöver observera ett system innan man kan vara rimligt säker på att observationerna är att lita på, skulle politiker och och andra kappvändare behöva ta till sig. Det synsättet har väglett mig i många fall och det är nog därför jag blivit alltmer försiktig med ryggmärgsreaktioner.

  26. @Anders
    Jag ser tåg som ett bra transportkomplement.
    Om tågen åker utan eller med lite last håller jag med Göte, att köra med [nästan] tomma tåg är inte så bra.
    Men med hyfsat bra beläggning (gods/passagerare) har tåg klara fördelar:
    – låg energiförbrukning då friktionen hjul/räl är låg och
    – lägre luftmotstånd jfm alternativen (x antal lastbilar/personbilar) och
    – energiåtermatning till nätet vid bromsning
    – små luftföroreningar
    – hög säkerhet
    – hög kapacitet
    – litet utrymmesbehov i förhållande till kapaciteten

    Jag vet inte vad det var jag skrev som du tolkade till att ”Anders Tegnell är rena skämtet”? Jag sa att han kan stå stadigt när det blåser.
    Om vi nu ska se Covid-19 som en tävling så kan vi väl vänta med att utse förlorarna tills matchen är över. Sverige kommer inte att vinna, det är helt klart.
    Jag tror att en stor anledning till att vi inte lyckats så bra är att många 08:or åkte skidor i Alperna och tog med sig virus hem.
    Dessa spred sig bland dem som timjobbar i hemtjänsten och äldrevården innan man införde besöksförbud 1 april (kunde ha gjorts tidigare förstås, inte bra).
    (Norge har egna berg att åka i. Danmark och Finland är inte så intresserade av utförsåkning).
    Vår beredskap är – som tidigare nämnts – på flera områden i samhället neddragen till ett minimum, inte minst äldreomsorgen, där t ex inga läkare får verka på äldreboenden (tacka Ädelreformen för det).
    Det är något som FHM påpekade för många år sedan, men uppenbarligen var det ingen politiker som ville lyssna på det, då.

    //Ove

  27. @Ove
    Tåg är förhållandevis tunga prylar tomma. När jag gick i skolan kunde man titta på tunnelbanevagnarna och pendeltågsvagnarna hur mycket de vägde. Det fanns siffror på vagnarnas skylt. En grön tunnelbanevagn vägde 30 ton av äldre modell och 25 ton av nyare modell. Pendeltågsvagnen vägde 49 ton. Det fanns ca 50 platser i en tunnelbanevagn så om vagnen är fullsatt blev det 500kg/person.

    Nyare data:
    https://sv.wikipedia.org/wiki/C20_(tunnelbanevagn)
    201 ton med 378 platser är de som går idag, dvs 530kg/person. Dvs ungefär detsamma.

    Jag vet inte hur många platser pendeltågsvagnen hade, men det var inte dubbelt mot tunnelbanen. Dvs mer än 500kg/person. En nyare variant hittade jag här:
    https://sv.wikipedia.org/wiki/X60
    och där uppges siffran till 550kg/person.

    Bussen då vägde 16 ton och hade ca 40 platser. Det blir ca 400kg/person.
    https://sv.wikipedia.org/wiki/Scania_CN113

    En Volvo 240 vägde 1300kg och rymde 5 personer. Det blir 260kg/person.

    Nu har i och för sig bilarna blivit tyngre, men det borde även bussar blivit.

    På 80-talet läste jag att enligt statistik från SL så var det i snitt 7 personer i varje buss. Det ger 16/7=2.3 ton/person.

    Jag har inte sett siffror för tunnelbana, men gissningsvis är de ganska lika. Jag bor själv längst ut på en bana, så jag vet hur lite folk det är nära ändstationen. Jag har även bott vid ändhållplats på buss och det är ganska likt. Men de som inte bor långt ut och som bara åker i rusningen tycker säkert att 7 personer i snitt på en buss låter otroligt lågt. Jag har många gånger åkt ensam i både buss och tunnelbanevagn.

    Enligt sid 7 i:
    https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:672177/FULLTEXT01.pdf
    ska Göteborgs trafikkontor redovisat en energiåtgång på 1.37kWh/mil och passagerare. Enligt samma dokument skall ett intercitytåg dra 0.8kWh/mil och passagerare.

    I och med att all kollektivtrafik inte åker närmsta vägen utan en massa omvägar, så ser jag inte alls att dessa skulle vara energieffektiva.

  28. @Anders

    @ X60: Tågvikten per person vid 100 % beläggning (374 sittande, 526 stående) är ca 229 kg.
    Detta som jämförelse med din fulla personbil på 1 400 kg => 280 kg.
    (https://sv.wikipedia.org/wiki/Volvo_240)

    @ Med ref till din ref

    https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:672177/FULLTEXT01.pdf

    så tycker jag den talar sitt tydliga språk beträffande energiförbrukningen per personkm (eller tonkm vid gods) vid olika transportslag, speciellt om man läser Tabell 1,2 och 3.
    Det enda fall som kan konkurrera med eldrivet tåg om förstaplatsen är långväga busstransport, med 80 % beläggning.
    (Avgasemissionerna är en helt annan diskussion till bussens nackdel).
    Att det antecknats avgaser för eldrivet tåg härrör sig förmodligen från någon antagen del elproduktion med fossilbränslen, vilket i praktiken i Sverige f n är nära noll.

    //Ove