Omskrivningar och osanningar

Sanningen har sina fördelar, men för politiker och aktivister är det ofta bättre att använda omskrivningar eller i värsta fall rena osanningar. Man kan till exempel döpa om en borttagen straffskatt på kärnkraft till subvention eller säga att en återinförd fastighetsskatt är bra för äldre eftersom det uppmanar dem att byta till pensionärslägenheter. På det sättet kan man smyga igenom beslut som vore ganska hopplösa att få igenom med en mera uppriktig argumentation.

Staten har full kontroll
Låt oss börja med fastighetsskatten, eftersom så många ekonomer och politiker nu verkar vilja återinföra den.

De uppenbara argumenten för en fastighetsskatt är att den ger pengar åt staten och att den ”uppmuntrar” pensionärer att flytta från sina hus och ge plats åt nästa generation. Ekonomerna brukar dessutom lyfta fram argumentet att fastigheter är en enkel skattebas som är svår att smita från.

Det där med den stabila skattebasen är förstås ganska ointressant i ett land som Sverige, där staten har full kontroll över alla penningflöden. Redan 1947 infördes källskatt och personnummer och idag finns det ytterst få möjligheter för en normalsvensk att smita från skatten. Jag har svårt att förstå varför så många ekonomer hänger upp sig på något som faktiskt är så oviktigt. Antagligen förväxlar de Sverige med länder som Grekland och Italien.

Skatt utan inkomster
Det stora problemet med fastighetsskatten är att den beskattar något som inte ger några intäkter. När staten konfiskerar halva lönen eller en knapp tredjedel av någons ränteintäkter innebär det trots allt att invånaren får behålla en del av sina pengar. Man behöver numera aldrig betala mer än 100 procent i skatt. Fastighetsskatten måste däremot betalas med besparingar eller andra inkomster. Skatten minskar inte för att inkomsterna minskar.

Man kan naturligtvis hävda att boendet i sig är beskattningsbar förmån. Det går också att plocka fram rättviseargument och säga att de som köpt ett hus billigt borde beskattas för värdestegringen. Men den värdestegringen beskattas vid en försäljning.

Leder fel
Det jobbiga med förmånsbeskattning är att det ofta leder så långt och så fel. Min morfar fick betala straffskatt för sina tolv barn, eftersom de förväntades arbeta i lantbruket och på det sättet ge en förtäckt inkomst. Han fick också betala straffskatt för den ved han förväntades hugga i sin egen skog.

Förmånsbeskattning kan utan problem drivas in absurdum, men på senare år har faktiskt de värsta dumheterna rensats bort. Man kan idag till och med installera solpaneler och använda elen för eget bruk utan att förmånsbeskattas. Den som har ett stycke odlingsbar mark behöver heller inte betala skatt för det tänkta värdet av de morötter och kålrötter som skulle kunna odlas.

Flyttskatten
Hur skall vi då få pensionärerna att inse sitt eget bästa och flytta från sina stora hus? Till slut är det ändå det som debatten handlar om. De gamla sitter och ”tjyvhåller” på bostäder som skulle passa mycket bättre för yngre.

I debatten har man därför lanserat begreppet ”flyttskatt”. Tanken är att de äldre egentligen vill flytta, men hindras från det på grund av att ”flyttskatten” konfiskerar en fjärdedel av värdestegringen. De stackars gamlingarna har inte råd att köpa pensionärslägenheter för det som blir över och tvingas därför sitta och lida i sina stora hus. Hur skall vi hjälpa dem?

Det är ganska lätt att se hur politiker och media arbetar för en lösning där flyttskatten ersätts med en återinförd fastighetsskatt. I omskrivningarna framstår det här som rättvisare och bra för de äldre.

Driva från hus och hem
Men låt oss stanna upp ett ögonblick och titta på verkligheten. Varför var väljarna så intresserade att avskaffa fastighetsskatten och förmögenhetsskatten för lite mer än tio år sedan.

Tja, visserligen fanns en del begränsningsregler som skulle förhindra att pensionärer drevs från hus och hem, men effekten blev ändå att äldre tvingades att sälja mot sin vilja. I storstadsområdena drog taxeringsvärdena iväg så att en pensionär utan vidare kunde få betala hela sin pension i fastighets- och förmögenhetsskatt. Inte helt oväntat såg många det här som orättvist.

Dagens fastighetsavgift har visserligen ökat till 651 kronor per månad för alla villaägare, men det finns i alla fall en begränsning till 0,75 procent av taxeringsvärdet. Det ofta upprepade argumentet att boende i glesbygden betalar lika mycket som stockholmare stämmer inte riktigt.

Vem vill flytta?
Det är också förbluffande lätt att peta hål på argumentet att pensionärer ”egentligen” inte önskar något annat än att få flytta in i en liten pensionärslägenhet. De pensionärer jag träffar, och det är ganska många, verkar betydligt mer intresserade av att äntligen få tid att jobba med sina hus och trädgårdar.

”Problemet” är att dagens pensionärer skiljer sig så mycket från de nidbilder som våra politiker verkar basera sina utspel på. Folk lever längre, samtidigt som de äldre är mycket friskare och mer aktiva än förr. För att lägga lök på laxen har sjukvården de senaste 40 åren satsat på att vårda de riktigt gamla i hemmet, något som ytterligare minskar flyttlusten.

Orvar vill ha sina vinster?
Om man vill vara elak och konspirativ kan man se dagens trender som ett utspel från ”jätteproppen Orvar”. De som gjort de största vinsterna på fastigheternas prisstegring vill nu slippa betala skatt på prisstegringen.

Men så elak behöver man nog inte vara. I stället handlar det snarare om en klockartro på att en återinförd fastighetsskatt magiskt kommer att resultera i större rörlighet på bostadsmarknaden. Man stirrar sig blind på en faktor och glömmer alla de andra.

Vill bo i hus
I verkligheten räcker det som vanligt med att studera statistik. Under lång tid har vi haft en bostadsmarknad där ungdomar för det mesta bor i lägenhet. När ungdomarna blir lite äldre och skaffar familj flyttar majoriteten till villa.

Länge såg vi en trend där äldre, redan i början av pensionsåldern, flyttade till lägenheter igen. Men det är lätt att inse varför den utvecklingen stannar av. Friskare äldre som lever längre innebär att fler vill bo i villa.

Den här utvecklingen försöker bostadspolitikerna möta genom att bygga fler lägenheter. Det är inte nödvändigtvis särskilt logiskt och argumenten blir ganska konstiga.

Sverige vill ha kärnkraft
Jag lovade i inledningen att titta på märkliga omskrivningar i kärnkraftsdebatten. Det är inte svårt.
För ett par veckor sedan tittade jag på Opinion Live, ett av SVTs säregna debattprogram. Debatten brukar innebära att man plockar in ett antal aktivister från ena hållet och låta dem möta ett antal aktivister från andra hållet. Resultatet blir för det mesta totalt meningslöst.

Den här gången hade faktiskt programledarna tagit fram lite grunddata. Man lät Sifo undersöka hur stor andel av svenskarna som ville lägga ner kärnkraften, respektive behålla den.

Resultatet var klart uppseendeväckande. Bara 19 procent vill avveckla kärnkraften. 35 procent vill bygga ut med ny kärnkraft och 31 procent vill behålla det som finns. 15 procent kan inte bestämma sig. 66 procent mot 19 procent – det är sannerligen inte illa.

Straffskatt på kärnkraft
Men debatten blev förstås lika säregen som vanligt. Isadora Wronski från Greenpeace fick agera sanningsvittne och dra de vanliga tiraderna om varför kärnkraften är gammalmodig och dyr. Det riktigt intressanta var att hon utan att bli motsagd kunde hävda att kärnkraften får stora statliga subventioner medan vindkraften tvingas bära sina egna kostnader.

Och här har vi alltså de vanliga omskrivningarna (osanningarna). Kärnkraften har, som många säkert vet, under många år tvingats att betala en speciell effektskatt på maximal producerbar effekt. Det handlade om en orättvis och i ärlighetens namn fullständigt vansinnig straffskatt som i år äntligen togs bort.

Men i Wronskis tankevärld är naturligtvis en borttagen straffskatt samma sak som en subvention. Det här resonemanget brukar vi för övrigt höra om bensin och diesel också. Eftersom de höga skatterna inte är så höga som de skulle kunna vara är bensin och diesel subventionerade.

Se igenom orden
Den som är intresserad av språk kan hela tiden se hur språket vrids och missbrukas. Det är inget nytt, men omfattningen är större än tidigare.

Så det skadar inte att försöka se igenom eufemismerna och de rena osanningarna. Faktum är att det kan vara riktigt underhållande. Både tidningsartiklar och TV-program blir intressantare om man hela tiden funderar över vad journalisten ”egentligen” menar.

Om man dessutom gör lite faktakoll på egen hand blir det hela ännu intressantare.

14 Responses to “Omskrivningar och osanningar”

  1. Hej
    Jag såg programmet opinion live. Det var en grupp engagerade tyckare som käbblade i mun på varandra.

    Det fick mig att sända en länk från Norsk TV till SVT

    Denna länk ger en helt annan bild av vad kärnkraft är för något.
    Jag kan rekommendera alla att se det programmet nedan.

    https://tv.nrk.no/serie/folkeopplysningen/2018/KMTE50002418/avspiller

    Det ger en helt annan bild av kärnkraften och förklarar med hjälp av en Nobelpristagare varför så många tänker fel.

  2. Göte, en fin text om att göra borttagande av straffskatt till subvention. Och debattprogram omstöpta med sportjournalistik och frågesportsmallar typ ”vem som vet mest” känner även jag som meningslöst förspillande av tid.
    Faktagranskning, det gillar jag.

  3. Det var intressant när det redovisades på Rapport nyligen att ändringen till fastighetsavgift hade gett mer pengar till stadskassan än när det hette fastighetsskatt!
    Det vara bara 5-6(välbärgade?) kommuner i hela Sverige där det hade blivit noterbart billigare. På mååånga platser hade det blivit dyrare att äga hus. Allra mest fördyrning hade det såklart blivit i några glesbygdskommuner.

    Så om vi nu skall gå tillbaka skatt igen så blir stadskassan fattigare. Fast det beror ju på hur hög man vill göra (straff)skatten förstås…

  4. Som varandes språkpolis.. det heter ”statskassan” och inget annat.
    Om nu inte skribenten trodde att fastighetsavgiften/skatten går till ”staden” (kommunen)
    Fastighetskatten (eller vad man nu väljer att kalla denna obligatoriska utgift) är ett i huvudska storstadproblem.
    Bor själv i kanten av en halvstor stad, i villa.
    En försäljning av villan räcker inte ens till en nybyggd borätts-tvåa på 55kvm inne i staden. Hyra då? Tja, i närheten, 3km, finns en expanderande förort där en hyrestrea kostar 10 000/mån!
    Blir kärvt för pensionärerna.. eller blir det nyanlända med 100% hyresbidrag som flyttar in?
    Jag kommer högaktningsfullt att sk-ta i vad våra obildade/outbildade politiker tycker. Jag tänker bo kvar..
    Enda skillnaden blir att underhållsarbetena nu tar lite längre tid!
    Svenska bostadsmarknaden är sen decennier totalt vanskött och poltikerna tyck(s) inget begripa?
    Nu förväntas bostadsbyggandet minska, (hör just nu på radion 63 000 planerade bost 2018, i år 44 000..) men antalet nyanlända kommer sannolikt att stå kvar på minst 100-150K inkl anhöriga. Per år..
    Få ihop det, ni politiker…
    Nu står också 11 miljoner från Asien och väntar, vara ”syrier” ger fortf säker asyl etc etc
    Jag tycker synd om våra ungdomar…

  5. Jag tittade just på NRK-programmet om kärnkraft (Görans länk). Mycket bra och ett strålande exempel på hur man kan använda experter inom de områden de faktiskt har expertis. Programmet skulle kunna användas som utbildningsmaterial för journalister. Man lyckades till och med få Greenpeaceföreträdaren att framstå som sansad.

    Och det där med höga fastighetsavgifter. Tvärtom mot vad Löfven brukar säga om ”borgare som bara klarar att sänka skatter” är skattesänkningar och avgiftssänkningar något av det svåraste som finns. Skattehöjningar är däremot enkla och det allra enklaste är att göra slut på en budget.

    Så när fastighetsskatten avskaffades hittade staten ett annat sätt att få in de pengar man vant sig vid. Nu är det hög tid att börja diskutera fastighetsavgiftens storlek. Trots allt täcks de allra flesta statliga kostnader för bostäder av andra avgifter och skatter.

    Och som de flesta säkert insett – en återinförd fastighetsskatt kommer inte att göra nyproduktionen billigare. Däremot kommer förmodligen priserna på befintliga bostäder att sjunka. Sist in förlorar mest, men knappast någon blir vinnare.

    /göte

  6. En stilla skatteundran bara; ”Staten” är ju i praktiken vi alla. Och vi har kommit fram till att vissa gemensamma funktioner i samhället är bäst att de drivs offentligt, dvs av ”staten”. Till detta behövs pengar som vi alla bidrar med. Dvs skatt. Hur gärna vi än vill kommer denna skatt aldrig att bli rättvis för alla.

    Detta sagt, när ni målar ut skatt som något straffbart och ”staten” som ett monster, hur är erat förslag på att få till de gemensamma ansvaren vård, skola, polis, försvar, rättsväsende etc?

    Visst kan man anse att den offentliga sektorn är ineffektiv många gånger, men ineffektivitet i offentliga sektorn leder i allafall till att folk sysselsätts, känner sig inkluderade och att arbetsstressen minskar. Istället för att effektivisering leder till utstötning, minskad tid för omsorg och stressmiljöer.

    Skatt borde vara ett lim som skapar en känsla av solidaritet och gemensamhet och inte utmålas som nåt ont.

  7. Oh wow
    Det finns ju som alla vet tre F som är säkra kassakor att beskatta.
    Fastigheter
    Föda
    Fattiga
    Varför undgöra sig endast över ett av dessa F då de andra två drabbar fattiga extremt mycket värre? Höjningar av drivmedel kommer att slå hårt mot de som redan har det tufft och i röret ligger momshöjningar, så förlåt mig men jag gråter inte över en mindre höjning av fastighetsskatten i Nacka.

  8. Vaddå återinföre? Sedan årsskiftet betalar vi som hyr lokalet redan fastighetsskatt, det har redan smyginförts. Som vanligt lät man småföretagare som vi drabbas.Vi hyr en liten lokal hos Familjebostäder i Göteborg, och plötsligt blev vi uppsagda förra året — om vi inte godkände att betala fastighetsskatt från och med i år.
    Så ni som tror att det här är något man vill införa i framtiden — glöm det, det är redan verklighet.

  9. Hej Magnus och Paul

    Till att börja med har jag förhoppningsvis aldrig målat ut skatt som något straffbart och staten som ett monster. Tvärtom är skatt en fullständigt omistlig del av ett modernt samhälle. Infrastruktur, utbildning, sjukvård, polis och försvar kräver pengar och de flesta av oss vill nog inte se ett samhälle med privatiserad polis, försvar och vägar. Jag vill det definitivt inte.

    Det finns ganska mycket forskning om hur mycket skatt som kan kramas ur invånarna utan att det hela blir ohållbart. På sjuttio- och åttiotalet gick till exempel Sverige klart över gränsen när det gäller skatt på inkomster och effekterna blev väldigt negativa.

    Sverige har som tur är extremt bra förutsättningar för att hålla skatteuttaget rimligt. Sedan ganska många år förvärvsarbetar nästan alla kvinnor och vi har dessutom en väldigt liten svart sektor. Att vi ändå ligger så högt i skatteuttag i förhållande till BNP innebär att vi behöver titta över effektiviteten i skattefinansierad verksamhet. Men det borde förstås vara en självklarhet ändå .

    Vi kan alltså kosta på oss att undvika alltför impopulära och uppenbart orättvisa skatter. Vi kan låta bli att i onödan beskatta sådant som inte ger inkomst och vi kan hålla skatter på inkomster och konsumtion på en något så när acceptabel nivå.

    Att många politiker vägrar att inse detta är ett problem, men som tur är har vi demokrati i landet.

    /göte

  10. Visst är det förresten intressant att se hur kärnkraftsdebatten ”poppat upp” igen. Fram till för bara ett år sedan kunde kärnkraftsmotståndarna luta sig tillbaka och njuta av att allt tuffade på mot nedläggning. Ingen politiker med självaktning vågade nämna nybyggd kärnkraft, det var jobbigt nog att be om några extra års nådatid för befintliga reaktorer.

    Men nu har allt förändrats. KD gjorde kärnkraften till huvudfråga i valdebatten och vann många sköna procent. M har vaknat upp i veckan och inser att det gäller att hänga med. Till och med våra extremt kärnkraftsfientliga medier börjar förstå att det inte är lämpligt att gå totalt i motsatt riktning mot folkopinionen.

    Det måste vara jobbigt att tro att segern är vunnen och sedan känna mattan ryckas bort under fötterna. Den härliga känslan av konsensus är inte att lita på.

    /göte

  11. Först kärnkraften:
    Jag tillhör de som röstade nej till kärnkraft i folkomröstningen 1980. Sedan dess har jag blivit bra mycket klokare! Jag har sedan länge insett att det var fel beslut. Nej’et lade en våt filt över vår då framstående forskning om kärnkraft, bl.a. på ASEA-Atom, och jag är numera fullt övertygad om att Sverige vid ett Ja hade legat i absoluta framkanten av kärnkraftsteknologi, liksom vi faktiskt gjort avseende mycket annan teknologi. Vi hade troligen forskat fram både effektivare, renare och säkrare kärnkraft, som dessutom lämnat betydligt ofarligare avfall. Och naturligtvis skulle vi framställt vårt eget bränsle här i landet där vi kunnat ha full kontroll över miljöaspekterna vid denna framställning. (För) Sent ska syndar’n vakna…Men – kloka politiker(?) kunde ju ha struntat i folkomröstningsresultatet liksom man gjorde med vänster/högertrafikomröstningen 1955. Och då gjorde man helt rätt! Sett i backspegel’n (ursäkta vitsen).
    Och nu fastighetsskatten och skatter öht:
    Problemet med att vi äldre sitter i onödigt stora bostäder, vanligvis villor, är helt enkelt att vi inte har råd att flytta till en mindre bostad. Vi bor ändå ganska billigt, eftersom bostadslånen är – om inte obefintliga – så iaf inte i nivå med taknocken. Och räntan är ju rätt låg f.n. Vi klarar detta på vår förhållandevis skrala pension. Så länge vi är två. Sedan blir det husvagn. För, att betala 7-8000 i månadsavgift för en bostadsrätt där insatsen slukat mer än hela förtjänsten på villaförsäljningen eller hyra en bostad (finns knappt några) för 8-10000/mån, det klarar man inte. Bostadsbidrag? Glöm det. Inte så länge man är två, och när man blir ensam ligger man precis på gränsen. Dessutom finns ett begränsningsbelopp för hur hög hyran/avgiften får vara, 5560:-/mån. Det får du inte ens en gammal tvåa för. Därutöver får pengarna tas från förbehållsbeloppet 5057:- (ensamstående), dvs pengarna du skall ha att leva på när hyran/avgiften är betald.
    Alternativen är att rejält höja förbehållsbeloppet för pensionärer och/eller ta bort begränsningsbeloppet för bostadkostnad. Då har vi råd att flytta.
    Våra riksdagspolitiker med en lön på lägst 66900:-/mån och sedan en synnerligen rejält tilltagen pension, kan inte sätta sig in i denna situation. Jag säger inte att de är obildade idioter, men någon verklighetsförankring har de uppenbarligen inte.

  12. Mot bakgrund av denna artikel från Dig , tycker jag att Du skall om möjligt läsa Dagens Industris debatt-artikel av Isabella Lövin .
    Här kan man tala om förvrängning av vissa fakta .
    Det gäller att argumentera så det stämmer med ens egen uppfattning . 2019.04.04.

  13. Magnus, du borde läsa lite i Skattebetalarnas tidning Sunt förnuft eller på deras hemsida. De där ”vård, skola, polis, försvar, rättsväsende etc” står enligt Skattebetalarna för 33% av skatterna. 67% går till annat. Det mesta går till folk som inte jobbar.

    Hur stor del av arbetsbefrielsen som är av klanderfri orsak eller bara av bekvämlighetsskäl har jag aldrig sett siffror på, men jag skulle gärna vilja se dem!

    Dessutom finns det gott om forskningsrapporter som visar att en hög beskattning hämmar tillväxten. Det är väl i och för sig inte en häpnadsväckande slutsats. Vår guldålder var under 1870-1930 då beskattningen var låg i Sverige. Däremot måste man förstå att de senaste 90 årens högskattepolitik har kostat oss alla en sämre levnadsstandard.

    Visst är offentliga sektorn ineffektiv och ofta av dålig kvalité! Jag har tyvärr fått tampas en del med den ineffektiviteten och särskilt roligt är det inte. Jag hade i samtliga fall hellre haft med ett privat företag att göra. Då hade jag i alla fall kunnat byta till en (förhoppningsvis) vettigare part. Dessutom åtnjuter inte företag den korruption som idag genomsyrar Sverige i förhållandet mellan lagen, politikerna, och det offentligas insats. Ett företag har betydligt svårare att strunta i lagen än offentlig verksamhet.

    Att offentliga ineffektiva jobb skulle ge samvaro stämmer inte. Min erfarenhet är att de offentliga arbetsgivarna oftast behandlar sina anställda sämre än företag. Storföretag är generellt sämre än mindre företag.

    Eric, fastighetsskatten är en kommunal skatt sedan reformen 2007.

  14. Hej Dan

    Jodå, det är intressant att fundera på vad som kunde ha blivit av vår kärnkraftsindustri. Den våta filten spreds i och för sig över fler länder än Sverige, men nog hade vi haft en betydligt bättre utgångspunkt än idag. Kanske lite ändå kan räddas via Blykalla?

    Sedan kan man alltid diskutera värdet av en omröstning med tre varianter av ”Nej”. Men det var en säregen tid.

    Dina funderingar om bostadsrätter och priser är tyvärr bara alltför giltiga. Vete fasen hur man bär sig åt för att bygga så hiskeligt dyrt. Byggmaterial och inredning kostar inte särskilt mycket och det går alldeles utmärkt att tillverka moduler industriellt, snabbt och billigt.

    Jag brukar använda landshövdingehusen i Göteborg som typexempel på att man kan bygga billigt, trivsamt och snyggt. Men när kommunens och arkitekternas kvarnar har malt färdigt brukar resultatet alltför ofta bli nyskapande hus där man varje gång startar från prototypstadiet.

    Tänk om vi i elektronikindustrin hade arbetat på det sättet. En dator skulle ha kostat miljoner och en smart telefon ännu mer.

    Och Mats
    Jag läste Isabella Lövins debattartikel. Den var nästan lika pinsam som Per Gahrtons framträdande i Opinion Live om kärnkraften. Men jag förstår att MP-ledningen har problem. Allt fler klimataktivister börjar luta åt kärnkraftshållet och risken för en partisprängning ökar.

    Kul förresten att NRK-programmet (länk från Göran) intervjuade en aktiv svensk vänsterpartist som omvärderat sin syn på kärnkraften. Han verkade inte ge mycket för Jonas Sjöstedts syn på kärnkraften som ”omodern fax”.

    /göte