Solstormar och en trasig vevradio

Vad händer om elnätet bryter samman och vi måste klara oss utan el i ett par veckor? Kommer den lilla vevradion att fungera? Är konserverna fortfarande ätliga? Och hur står det egentligen till med framförhållningen på det privata och offentliga planet?

I SVTs nya realityserie ”Nedsläckt land” utgår man från Carrington-händelsen 1859 där en stor solstorm slog ut elnäten. MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) lät häromåret göra en utredning av vad som skulle hända i Sverige under samma förutsättningar och SVT har därför hyfsat mycket ”på fötterna”.

Jag roade mig faktiskt med att titta på alla avsnitten i följd (på SVTPlay). Inte illa alls, även om det blir lite fjantigt ibland när man försöker hålla uppe chimären att deltagarna faktiskt tror att det hela är allvar.

Elnätet dyker
Att en kraftig solstorm kan ställa till elände är välkänt sedan länge. Vad som händer är att stora mängder energi i form av laddade partiklar kastas iväg från solen i hög hastighet. Om jorden ligger i vägen kan ”molnet” vara framme efter ca 18 timmar.

De laddade partiklarna kan slå sönder satelliternas solpaneler och de kan också inducera mycket höga spänningspulser i högspänningsledningar. 1859 tog dessutom telegrafnätet stryk, på sina stället började papperet i telegrafrullarna brinna.

I TV-serien förutsätter man att elnätet i Sverige (och resten av världen) går ner och sedan fortsätter att vara utslaget i en dryg vecka. Det ställer till utomordentligt stora problem. Däremot tar man inte upp riskerna för att ”vanlig” elektronik skall gå sönder.

Hyfsat tåligt
Det gör man förmodligen rätt i. Det finns visserligen gott om varningar för att all elektronik skulle slås ut permanent vid en ”Carrington-incident”, men mycket pekar på att varningarna är överdrivna. Det krävs långa ledningar, helst på hög höjd, för att ge tillräckliga inducerade spänningar.

Intuitivt kände jag att solpaneler och vindkraftverk borde kunna få stora problem, men intuition är en sak och fakta något annat. Både solpanelerna och vindkraftverken ser ut att klara sig.

Däremot är risken stor för att en del högspänningstransformatorer brinner upp och det innebär förmodligen att elnätet släcks ner helt. Trots att både vattenkraft och kärnkraft klarar sig utan skador (vilket de gör) kommer det att ta tid att reparera och sedan sakta sparka igång nätet igen.

Gammal bondgård
Att sakna el i några dagar eller ett par veckor är inte kul, vilket framgår väldigt bra av SVT-serien. Den grupp som bor i det supermoderna huset inser snabbt att inget fungerar över huvud taget. Situationen blir ohållbar efter bara ett par dagar.

Livet är betydligt enklare för gruppen som bor i en gammal bondgård, med vedkaminer och till och med en gammal vedspis. SVT hade sett till att beställa ett lass (okluven) ved och uthusen är fulla med användbara prylar. Och äppelträden är fulla med äpplen.

Vevradion fungerar inte
Realityserier i all ära, men vad behövs egentligen för att klara en krissituation av den här typen? Vad behöver man ha i sin nödlåda?

De experter som fick uttala sig var väldigt positiva till vevradion, en pryl som var väldigt populär för några år sedan. Med en vevradio eller en solcellsdriven radio riskerar man inte att tappa informationen från samhället.

Men riktigt så enkelt är det faktiskt inte. Jag har själv två eller tre vevradioapparater (PR-prylar från nittiotalet) och minst en solcellsradio. Ingen av dem fungerar längre.

Laddbara batterier och elektrolytkondensatorer
Problemet är förstås att både vevradioapparater och solcellsradioapparater normalt sett innehåller uppladdningsbara batterier. Man vevar en stund eller lägger ut radion i solen en stund för att ladda batteriet.

Men vi vet alla vad som händer med uppladdningsbara batterier som inte används. De dör ganska snabbt. Det gäller alla batterier, vare sig det handlar om blybatterier, NiCd-batterier, NiMh-batterier eller litiumbatterier.

Att stoppa en pryl med uppladdningsbara batterier i en nödlåda innebär alltså inte att man kan räkna med att ha en fungerande apparat när den faktiskt behövs. Det kan bli en mycket tråkig överraskning.

I värsta fall kan det här gälla prylar utan batterier också. Den som försöker starta en gammal förstärkare märker ofta att det brummar och låter illa. Gamla datorer går ofta inte igång alls.

Orsaken brukar vara uttorkade elektrolytkondensatorer. Att få igång en elektronikpryl som legat oanvänd ett antal år är inte alldeles trivialt. Ibland går det att starta med låg spänning och sedan sakta dra på, men ofta är det bara att byta kondensatorer. Det är lättare sagt än gjort i en nödsituation.

USB-batteri och AA-batterier
Ett gott råd är nog att strunta i att packa ner batterier för långtidsförvaring. Det finns dyra specialbatterier som klarar sådant, men det är ändå dumt.

Då är det bättre att satsa på de uppladdningsbara Powerbanks (och allt vad de heter) som finns att köpa överallt. Inte för att gömma undan i en nödlåda, det klarar de inte, men för att använda och ”cirkulera”. Om batterierna används klarar de sig i åratal. Tillsammans med hyggligt stora solcellsladdare blir de utmärkta i en nödsituation.

Man kan dessutom se till att alltid ha en hyfsat stor förpackning AA-batterier och en lika stor förpackning AAA-batterier i kylskåpet. Det viktiga är att hela tiden plocka ”bakifrån” så att batteriupplaget är färskt.

Allt måste cirkuleras
Det här gäller förresten allt annat också. Havregryn, ärtor, mjöl, konserver, olja – allt blir förr eller senare äckligt och oätligt. Visst kan man sålla bort mjölbaggarna, men det är fantastiskt mycket bättre att slippa använda mångårigt mjöl.

För inte så länge sedan skötte staten en hel del av det här åt oss. Stora lager av torrvaror, konserver och annat omsattes efter ett förutbestämt schema. I gigantiska bergrum lagrades dieselolja så att distributionssystemen skulle kunna fungera i ett år eller mer. Sjukhusen skulle kunna köra sina elverk under mycket lång tid.

Sedan några år är allt detta borta. Lagren är borta och bergrummen är sålda eller igenfyllda. MSB talar om att bygga upp något igen, men ännu så länge finns inget. Vi är beroende av vad som råkar finnas i affärer och huvudlager. Det är inte mycket.

Ljus och kommunikation
Det sägs ofta att vi blivit mera sårbara på grund av vårt ökade beroende av modern teknik. Det är inte alldeles korrekt. Faktum är vår moderna teknik är betydligt bättre än man kan tro.

Ta bara en sådan enkel sak som belysning. För inte så länge sedan gick det åt uppåt 100 W för att hålla ett rum hyggligt väl upplyst. Idag räcker det gott med mindre än en tiondel.

För att inte tala om datorer. Gamla PC-datorer med CRT-skärmar krävde uppåt ett par hundra watt. Idag gör en mobiltelefon samma jobb (och mer). En strömsnål bärbar dator drar inte mycket den heller.

Man klarar sig i och för sig bra utan TV, men ur energisynpunkt är TV-apparaten inget stort problem. En strömsnål 32-tummare klarar sig under 30 W. En större TV hamnar på det dubbla.

Vi kan alltså ganska lätt bygga upp en anläggning för att ge tillräcklig elenergi för de mest grundläggande behoven. Ljus, kommunikation och lite nöje går att fixa med några hundra Wh per dygn. En enkel solpanel och ett bilbatteri räcker långt. Det är bara att titta in hos närmaste båttillbehörsaffär.

1800-tal
Den som ”råkar” ha tillgång till ett ställe på landet med vedspis, egen brunn och jordkällare har sitt på det torra. Förutsättningen är förstås att man kunnat lagra upp med torrvaror och konserver och dessutom kan odla vad som behövs. Det blir lite 1800-talsstil över det hela, men med elbelysning, dator och TV. Med lite större solpaneler går det att köra kylskåp större delen av tiden.

Mat och distribution
De flesta kan ganska lätt bygga upp ett privat nödlager som räcker en vecka eller två. Ett stormkök, ett par liter etanol, ett par ordentliga dunkar för vatten, ett par kilo havregryn, några paket pasta, ett antal burkar köttsoppa, några liter UHT-mjölk och lite annat smått och gott. Det behövs inte särskilt mycket för att klara minimistandard ett tag.

Men därefter skulle det mesta ganska snabbt ta en ände med förskräckelse. Staten har egendomligt nog abdikerat från ansvaret att hålla lager för en miniminivå av mat och drivmedel.

I en krissituation accepterar nog alla att sänka sin konsumtion och sin levnadsstandard. Det har vi prövat förr. Men när vi passerar gränsen till svält och umbärande går det mesta överstyr. Det har vi också prövat förr.

Så vi får väl hoppas att MSB får ordning på sina utredningar och bygger upp en del av allt det som förstördes. Det finns gott om pensionerade tjänstemän som kan berätta hur det skall gå till. Våra politiker kan väl som vanligt få säga att de ”varit naiva”.

Med lite privat framförhållning kan vi nog klara solstormar redan idag. Men om vi skall klara massiva vulkanutbrott, stora asteroidnedslag eller andra långvariga katastrofer måste staten börja ta sitt ansvar igen.

17 Responses to “Solstormar och en trasig vevradio”

  1. Största risken för elnätet vid en solstorm är helt klart de stora transformatorerna. Ingen lagervara, lång leveranstid. Men de går lätt att rädda. Kopplar man bort dem från nätet så händer inget (förutom ett gigantiskt strömavbrott) och läget där ute i rymden övervakas så man har lite tid på sig.

    Frågan är vem som vågar ta beslutet att stänga av elnätet. Redan den saken blir ju en rejäl påverkan på landet och det tar tid att komma igång igen. Men man har i alla fall hela transformatorer i ett sådant läge.

    SVT-serien tog upp en grej som kanske blir otrevlig. När jag har sett till att ha varit duktig så kanske det dyker upp andra som också vill vara med. Vid katastrofer är det inte ovanligt med plundring och upplopp. Sedan kan man ju spekulera i hur mycket bränder som uppstår när man ska laga mat och värma sig med improviserade metoder och inte vet hur man ska bära sig åt.

    Har man en bil så finns rejält med el lagrat i bilbatteriet och med bränsle i tanken så håller man kraft ganska länge. Men den bufferten försvinner med elbilar.

  2. Hej Göte.
    Spännande krönika denna gång. Några punkter som haltar lite.
    Du skriver att elnäten gick ner vid Carrington-händelsen. Hur mycket ”elnät” fanns det år 1859 egentligen?
    Du skriver att partiklarna är framme efter 18 timmar. Vid en hastighet på solvinden av 700 km/s så tar det ca 2 dygn (lite drygt) för partiklarna att nå jorden. Solvinden kan vara något snabbare vid kraftiga utbrott men inte så mycket snabbare.
    Slutligen, vilken nytta skulle man ha av en vevradio om elnätet är utslaget över hela landet (Europa)? Skulle det finnas något att lyssna på när bränslet till reservkraften till radiosändarna är slut?
    En sådan händelse skulle förmodligen ge mer långtgående konsekvenser än vi kan ana.

  3. Hej. Det kommer inte att ta många timmar efter kraftnätet gått ner innan all kommunikation, mobilnäten, telenäten, radio och TV, fibernäten etc., slutar fungera. Det spelar alltså ingen roll hur förberedd man är med batterier, vevradio etc, man kan ändå inte få någon information. Inte heller blåljuskommunikationen typ Rakel lär fungera någon längre tid. Vi har ju skrotat det enda systemet som haft en chans att fungera nämligen 1800-talets telegrafi över egna ledningar

  4. Det finns ett till system som möjligtvis skulle fungera och täcka hela landet, radio via en mellan- eller långvågssändare så länge det finns bränsle till en reservgenerator att driva sändaren med

  5. Torbjörn E har tagit upp det mesta jag tänkte på .
    Vi är mer beroende av ”el” än någon kan tänka sig, de kunniga inom området lär vi hitta i ”vår bransch”, el/elektronik.
    Minst kunniga (eller mest förnekande?) hittar vi nog inom politikerskrået, ”reserver och backup” ger inga röster.
    Inte förrän reserverna saknas…
    Jag är intresserad av hur mycket reservel finns det egentligen inom samhället? Är det hemliga uppgifter, vi har ju läst om att främmande makt(?) eller iaf ”någon” analyserar vårt styrsystem för elnätet.
    En rad samhällsviktiga funktioner kräver ju el..
    Vi ska ju hålla vattentornen fyllda? Reservel till pumparna?
    Fjärrvärmen för stadsborna? Reservelkraft för värmeverken? De är väl lite mer komplicerade än en braskamin?
    Avlopp? När vattnet ev ”tar slut”?
    Funkar mackarna? Butikerna vill ju ha påfyllning nästan varje dag?
    Värmepumparna i alla villor?
    Bara några ideer om vad som kan (och kommer..) att fallera i händels av större elavbrott.
    INGEN vet, ingen bryr sig, ingen agerar.
    Finns planering? Hemligt förstås.Om den nu finns.

    Det enda som kan göra att man agerar på ansvarig nivå (finns det ens kompetenta ansvariga?) är ett bautaströmavbrott, ett landsomfattande sådant så att de sovande verkligen märker vad våra politiker INTE gjort, dvs att man blir personligen påverkad!
    Pessimist? Javisst!

  6. Glöm inte amatörradion, den kommer att fungera till en del.

  7. Hej!
    Tack Göte och alla ni andra som skrivit så bra kommentarer. Mycket intressant.
    Bor i villa utanför Malmö, men har en liten sommarstuga vid sjön Immeln i nordöstra Skåne. Jag funderar på att köpa ett 3-fas bensindrivet reservspänningsaggregat. Pris troligen 15 -20 tusen. Har det här hemma tills vidare med tanke på stöldrisken.
    Sommarstugan har en rejäl braskamin som ger upptill 10 kW! Vi har en djupborra på över 100m, och där sitter en dränkbar 3-fas vattenpump.

    Evald i Bara

  8. Visst är det kul med katastrofscenarier, så länge man slipper uppleva dem. Jag bläddrar fortfarande då och då i mitt gamla sönderlästa exemplar av ”Lucifers Hammer” (Larry Niven och Jerry Pournelle). Där får plundring och klanstyre en viktig roll efter att meteoriten slagit ner.

    Och jag gillar verkligen avslutningen filmen ”Independence Day”, när vi gamla telegrafister får tillfälle att rädda världen. Det är inte mer än rättvist med tanke på alla de timmar vi lade på telegrafiövning i ”lumpen”. Radiokommunikation med telegrafi kräver som alla vet löjligt lite energi och är bisarrt enkel och driftsäker.

    Men riktigt så illa blir det knappast. Vi kan nog skrapa ihop tillräckligt mycket diesel för att köra FM-sändarna, även om telefonnäten blir lite luriga att hålla igång. Sjukhusen klarar sig nog också ett tag.

    Men håll med om att det är ganska ofattbart att man först bygger upp ett hyfsat väl fungerande backupsystem av dieselgeneratorer på alla viktiga ställen och sedan lägger ner lagerhållningen av diesel. Det kanske kan kallas naivt, men är egentligen närmast kriminellt.

    Lite ”prepping” skadar i alla fall inte för kortvariga missöden. En dunk T-sprit till Trangiaköket räcker länge och man blir alltid gladare efter en kopp varmt kaffe. Och det är förbluffande hur länge man ”står sig” på en tallrik havregrynsgröt. Jag äter det varje morgon (tillsammans med hemgjord äppelmos) för att det är gott och praktiskt. Sedan gläds jag förstås åt varje ny rapport om hur nyttigt det är.

    Märkligt nog är de mest praktiska prylarna också de billigaste. Havregryn, knäckebröd, gula ärtor, kikärtor och bönor av alla de slag. Det kostar nästan ingenting. Samma sak gäller mjöl. Det är ju pinsamt billigt (och det är lätt att hålla igång en surdeg). Har man sedan en extra dunk olivolja och ett antal burkar grekiska oliver i reserv klarar man sig ett bra tag utan att lida (jag blev totalt beroende av oliver och olivolja redan på sjuttiotalet efter några månader i Grekland).

    Till slut – de 18 timmarna kopierade jag från Rymdstyrelsens websida om solstormar. Och inte fanns det mycket till elnät år 1859 inte, men det som fanns tog stryk.

    Och det är fantastiskt hur mycket reservenergi som kan lagras i ett bergrum fullt med diesel. Och hur praktiskt det är med en transportinfrastruktur baserad på lastbilar och bussar med dieselmotorer. Om det blir kris på riktigt lång sikt är det bara att gå till forskarna i Luleå och på Chalmers och fråga hur svårt det är att framställa syntetisk diesel. Det lär till och med vara möjligt att konvertera befintliga moderna förbränningsanläggningar (baserade på förgasning) till att producera diesel.

    Så vi klarar oss nog om vi bara kan få våra politiker att undvika de allra mest vansinniga besluten (se där – lite politikerförakt igen).

    /göte

  9. Hej Göte ,
    kände att jag ville kommentera Dina farhågor vad gäller batterier och deras lagringstid .
    Det förvånar mig lite : jag är en f.d. ”Batterist ” och körde under 40 år med Panasonic . Hade några kart. med AA och AAA samt även C och D storleken från innan jag sålde mitt företag . Utgångsdatum på dessa var okt.2003 .
    De höll fortfarande 100% när jag kollade dem i höstas alltså 2018 . Det kallar jag lagringstid . Men det är det bara Panasonic som klarar . De var inte de billigaste på marknaden men de var inte heller de dyraste . Men de är och var de bästa på marknaden . Sedan kan Du jämföra GP-Tudor-Hellesens-Energizer-Duracell och vad de nu kan tänkas heta mera på marknaden . Visst det finns Sony och Maxell också numera .
    Men de hamnar alla efter .

  10. En intressant bieffekt ev en tids storskaligt strömavbrott, som i detta exempel troligen drabbar många länder är den finansiella stabiliteten. När aktie- och handels-synkroniseringar på ett kaotiskt sätt avbryts och därefter förhindras kan ofantliga översvängar ske som destabiliserar världsekonomin över lång tid…

  11. Hej Mats

    Visst har du rätt i att en del batterier kan hålla förvånansvärt länge, men tiden går förvånansvärt fort och hyfsat färska batterier är ändå alltid att föredra. Att hantera batterier på samma sätt som torrvaror är enkelt och praktiskt. Genom att hela tiden ”cirkulera” sitt förråd har man alltid fräscha batterier och mjöl/havregryn utan mjölbaggar.

    Problemet med vevradion/solcellsradion är värre. Där har vi en säkerhetspryl som med stor sannolikhet inte kommer att testas förrän det ”är dags”. Om det har gått ett antal år kommer den inte att fungera eftersom det laddbara batteriet hunnit lägga av. En vanlig batteriradio är i det läget betydligt säkrare.

    Det hela påminner förresten om modern hantering av bilder/dokument. Alla vet att bilder och dokument från slutet av 1800-talet är utmärkt läsbara om de har legat hyfsat torrt. Gamla stumfilmer hade under en period en ovana att explodera, men det problemet löstes med tiden.

    Moderna bilder/dokument ligger på diverse hårddiskar/molntjänster och är fantastiskt lättillgängliga. Men den som försöker plocka fram informationen ur sin gamla sjuttio- eller åttiotalsdator inser snabbt att långtidsstabiliteten inte är särskilt bra. Att lita på att en molntjänst finns kvar efter sjuttio år är också ganska naivt.

    Om det, mot förmodan, går att få igång datorerna är det ofta ett elände att hitta vettiga överföringsprotokoll och konverteringsprogram för att få diskar och filer läsbara. Förutsättningen för all modern lagring är att man hela tiden backar upp och kopierar till nya format. Då fungerar allt bra.

    Det här är nog tyvärr inte mycket att göra åt. Vi har idag ett mycket större personligt ansvar för att underhålla våra data. Det går inte längre att lägga i en låda och glömma bort.

    Så det kanske är lika bra att ta det ansvaret också för katastrofsäkerheten. Man måste ju ändå ha ett periodiskt underhåll av sina datorer, hårddiskar, kameror, batteridrivna verktyg, motorsågar, snöslungor och allt vad det kan vara. Moderna prylar dör när de står oanvända.

    Att göra periodvis underhåll på sitt lilla ”säkerhetslager” borde vara lika naturligt. Det är ganska enkelt och billigt.

    Man kan naturligtvis lita på att staten sköter sina uppgifter och att det bara går några timmar innan välorganiserade statligt anställda tjänstemän levererar lådor med förnödenheter och dunkar med vatten till varje hus och varje lägenhet. I samma värld kommer civilförsvaret att sätta upp bespisningscentraler i vartenda gathörn. Det skulle faktiskt inte förvåna mig om många innerst inne tror att det fungerar på det här sättet.

    Men verkligheten är betydligt tuffare. Den katastrofberedskap som en gång fanns var inte på något sätt heltäckande, men den totala brist på beredskap som finns idag är desto mera heltäckande. Mycket kommer nog att kunna lösas ”ad hoc”, men det kommer att ta tid. Den som är helt oförberedd får nog svälta ett tag.

    Och Magnus Ö – den finansiella stabiliteten är inte alldeles imponerande ens med fungerande datorer. Men avbrott på grund av solstormar ger nog tillräcklig förvarning för att undvika större katastrofer. Helt oväntade katastrofer skapar däremot säkert kaos.

    /göte

  12. Elnät 1859?!?

    Vad skulle det elnätet driva? Edisonsglödlampa kom på 70-talet. Enligt WIkipedia kom även likströmsmotorn kopplad på elnät på 70-talet. Växelströmsnät kom senare med Tesla.

    Kommer ihåg att USA 1992 bombade ställverk i Serbien under Jugoslavienkriget. De var utan ström i veckor mitt i vintern. Jag funderade redan då på hur invånarna klarade sig.

    Elnätet är suveränt att slå ut. En robot eller bomb som slår ned i varje ställverk och hela landet stannar. Hur lång tid tar det att bygga ett nytt ställverk om det gamla är sönderbombat och var får man tag i alla reservdelar?

    Hur klarade sig Tyskland under andra världskriget med alla bombningarna? Hade de allt under mark? Eller hade varje industri en egen kraftförsörjning?

  13. Vill man följa utvecklingen av solvädret dagligen så är här en länk https://youtu.be/LsMtRWp6k9Q
    Just nu är vår stjärna lugn med få solfläckar och utbrott.
    Användbara tecken i morsealfabetet när det gått åt h-e är slutmeddelande-tecknet didadidadit . -. -. (minnesord du hör finalen) och slutkonversation-tecknet didididadida … -. – (nu är det slut adjö) Nu är ryssen här, vi ger upp (inofficiell tolkning)

  14. Hej Henrik

    Jag fick just en länk till ett exemplar av Popular Mechanichs från 1922. En annons hävdade att man kunde tjäna mycket pengar på att lära sig telegrafi. Så det kanske finns en framtid för oss gamla telegrafister.

    /göte

  15. Hej Göte, har tyvärr inte var i närheten av någon headhuntning på det området men det hade varit lite kul ja. Men det var inte hett i början av 90-talet så de bästa åren var något före min tid.

  16. Hej Göte!

    Det vore trevligt att refresha morsetelegrafering och lite radioteknik igen. Man kanske ska ta och damma av ”buggen”.
    En enklare kort- mellanvågstransceiver att köra A1-telegrafering på så är vi hemma ;-).
    Det kanske finns några moderna (batteridrivna) varianter som är energieffektiva. Om bara solen skiner så kan man ladda den vägen.
    Men vilka frekvenser ska vi använda?
    Det kanske är något för MSB att fundera över, att ha en förberedd frekvenslista klar utifall det värsta händer?

    //Ove

  17. Hej Ove

    Med dagens komponenter kan det inte vara alltför svårt att ta fram en extremt smalbandig och energieffektiv transceiver. Eller så får man väl plocka fram någon gammal utgåva av ”Radio Amateurs Handbook” ur gömmorna och leta efter QRP. Jag vill minnas att det fanns en bra beskrivning i min gamla utgåva från sjuttiotalet.

    Jag ”råkade” en gång i tiden få med mig ett kastlod (med tre kronor instansade), så både antenn och räckvidd blir lång nog.

    Kanske någon i närheten av MSB kan fixa både byggsats och frekvenslista.

    /göte