ASEA till Japan
Så försvinner då ytterligare ett av de gamla svenska företagen ur svensk ägo. Eller om man skall vara lite mera korrekt – den äldsta delen av det numera svensk-schweiziska företaget. Men kanske Hitachi kan bli en bättre ägare än ABB.
Jag talar förstås om Allmänna Svenska Elektriska AB eller ASEA som det normalt sett kallades. Företaget grundades 1883 och hade en huvudroll i Sveriges elektrifiering och industrialisering.
HVDC
Efter lite drygt 100 år (1987) slogs ASEA samman med Brown Boveri och det hela blev ABB. Vid det laget hade ASEA redan utökat produktportföljen till att inkludera robotar och annat intressant, men energiinfrastrukturen var fortfarande en viktig del. Inte minst hade HVDC, högspänd likström, kommit att bli det moderna och effektiva sättet att frakta stora mängder energi långa sträckor.
ASEAs första HVDC-installation (till Gotland) gjordes faktiskt redan 1954, och man använde tidigt tyristorteknik för omvandlingen. Idag används både tyristorer och IGBTer. Efter hand har arbetsspänningen ökats ända upp till 800 kV och 1,1 MV (UHDC). En HVDC-överföring kan klara uppåt 8 GW med hög verkningsgrad.
Bäst i världen
ASEA var först med HVDC och de flesta är nog överens om att ABB Power Grids i Ludvika fortfarande är bäst på tekniken. Varför vill då inte ABB ha kvar ett sådant guldägg?
Tja, infrastrukturaffärer är stora och jobbiga och ABB är väl inte längre lika intresserade av dem som förr i tiden. Dessutom sålde ABB av hela kärnkraftsverksamheten år 2000 till British Nuclear Fuel Ltd (som integrerades med Westingouse). Idag är det Toshiba som äger resterna av ABB Atom.
En viktig faktor var förstås också att Cevian, en av ägarna i ABB, länge lobbat för en uppdelning av ABB. Tanken är att företag inte bör vara för diversifierade och det ligger väl ett och annat i det.
Hitachi
Nu skall man kanske inte tala för mycket om renodlad verksamhet och japanska företag i samma stycke. Hitachi pysslar som alla vet med det mesta, från avancerade halvledare till kärnkraftverk. Och de är stora inom energiinfrastruktur. ABB och Hitachi har faktiskt haft ett samarbete om HVDC sedan 2014.
Så det behöver absolut inte vara någon nackdel för Power Grid-verksamheten att flytta från ABB till Hitachi. Även om det förstås hade varit kul om verksamheten i stället fått bilda ett eget företag. Trots allt finns det fördelar med renodling.
Kärnkraft igen
HVDC fungerar alldeles utmärkt för att distribuera el från vindkraft, vattenkraft och kolkraft, men det finns ändå en alldeles speciell finess med kombinationen HVDC och kärnkraft.
Det handlar förstås om långa avstånd och om hög stabil effekt. Att lägga kärnkraftverk nära storstäder var populärt en gång i tiden, men idag inser nog de flesta att nackdelarna överväger. I Sverige var Barsebäck ett varnande exempel.
Om man i stället lägger kärnkraftverk ganska långt från storstäder och löser överföringen med HVDC blir risken för negativa reaktioner betydligt mindre. Vi skulle till och med kunna bygga ut kärnkraften i Sverige dramatiskt och skicka elen till Tyskland via HVDC. Det vore fullt möjligt och ett sätt att lösa Tysklands energiförsörjning utan tyska svekdebatter (läs gärna ”90 miljoner ton batterier som buffert” från maj 2016).
Hitachi har gen 4
Gamla ASEA Atom finns som sagt numera hos Toshiba, men Hitachi saknar sannerligen inte kärnkraft de heller. De äger GE Hitachi Nuclear Energy tillsammans med General Electric och är i och med det en av de största spelarna på marknaden.
GE Hitachi Nuclear Energy är till och med ett av de intressantaste företagen när det gäller reaktorer av generation 4. Deras PRISM-reaktor är en färdigutvecklad natriumkyld snabb reaktor baserad på EBR-II (Experimental Breeder Reactor II). Men företaget har också mera konventionella reaktorer av generation 3.
Det ökade intresse för kärnkraft som vi ser just nu kanske till och med kan få GE Hitachi Nuclear Energy att förlägga en del av sin verksamhet till Sverige. Vi får väl se.
Dubbel bokföring
Rädslan för klimatförändringar ser ju faktiskt ut att tvinga miljöorganisationer att acceptera kärnkraft. Miljöpartiets Isabella Lövin har visserligen berättat mångordigt om varför det aldrig kan bli så, men verkligheten har en ovana att komma i kapp.
Jag hörde förresten en kul (eller pinsam) intervju med Isabella Lövin nu efter klimatmötet i Katowice. Hon talade om de överenskomna reglerna för att rapportera koldioxidutsläpp och hoppades att allt skulle gå rätt till framöver. ”Man vill ju inte ha någon dubbel bokföring”, som hon sade i intervjun.
Det argumentet är ganska svårt att förstå för alla som har den minsta kunskap om bokföring. Dubbel bokföring är ju grunden för all modern bokföring. Den uppfanns av Luca Pacioli redan i slutet av 1400-talet och går ut på att varje transaktion bokförs både som kredit- och debet. Det är definitivt inget kriminellt utan bara det sätt som bokföring görs. Fast något så trivialt kan man kanske inte kräva att en politiker förstår.
Låt oss hoppas att Lövin kan mer om klimatvetenskap än om bokföring.
Filed under: Göte Fagerfjäll
Hej.
Du har en detalj fel ovan. HVDC klarar inte bara 8MW utan faktiskt hela 8GW. Ta bara Itaipu som exempel.
Dessutom ska det rimligen vara 1,1 MV, inte 1,1 GV på raden innan.
Stämmer bra. Det missade jag.
Hej Per och Per
Tack för era påpekanden. Jag skall försöka läsa igenom bättre nästa gång innan jag publicerar. Felen är ändrade nu.
/göte
Jag måste nog ge Lövin rätt i hur hon använder uttrycket dubbel bokföring. Begreppet har ju faktiskt både en kreditsida och en debetsida. På kreditsidan står den dubbla, italienska bokföringen (som vi ju använder oss av lite till mans). På debetsidan står just detta att redovisa olika resultat i olika sammanhang (som vi ju alla använder oss av lite då och då??).
Hej Anders
Visst har jag hört folk använda uttrycket ”dubbel bokföring” på ett felaktigt sätt tidigare. Det är inte alls konstigt att man kan få en bild av ett kriminellt företag som har en ”fixad” bokföring till myndigheterna och en korrekt för internt bruk.
Det som roar (och i någon mån irriterar) mig är ändå att ett statsråd visar en såpass stor okunskap om ekonomi. En grundläggande kunskap i ekonomi brukar väl trots allt ses som ganska praktisk för politiker.
/göte
Skojig länk:
http://www.faktoider.nu/dubbelt.html
Jag tror faktiskt att många (de flesta?) vanliga medborgare bara känner till betydelsen ”fiffel”.
Anders
Uno Lamm – som jag också träffade personligen – var mannen bakom HVDC under pionjärtiden. Ygne (Gotlandsöverföringen) baserades på jonventiler med kvicksilver. Så var det också med nästa länk mellan Frankrike och England i början av sextiotalet. Tyristorerna sattes in när de blev ”mogna” och ersattes senare av effekttransistorer med hög spärrspänning. Där var och är japanerna riktigt duktiga. Så affären känns på något sätt naturlig. Men när det gäller systemkunnande och mjukvaruutveckling känns det som om Ludvika har den riktigt stora kompetensen. De var tidigt ute med grafisk (funktionsblocksprogrammering) och jag tror att det hade stor del i framgångarna. Varje ”pol” i en HVDC-länk är en individ och att enkelt och riskfritt kunna anpassa mjukvaran var/är värdefullt. Så min uppfattning är att Ludvika även i fortsättningen kommer att vara ett viktigt centrum för HVDC. Det sitter i väggarna.
Som ingenjör torde jag kunna klassas som ”vanlig medborgare” och att den dubbla bokföringen med sina T-konton och det i början förvånande faktum att ”eget kapital” bokförs som en skuld trodde jag var allmän kunskap. DET borde i varje fall politiker känna till. Även om de inte har så värst mycket koll på andra grejer. Misstänker att det är begreppet dubbel agenda som smittat.
Det här börjar likna Parkinsons cykelställ — att dispytera om det minst viktiga. Dock, jag tror att merparten av våra medborgare inte har en susning om vad som ingår i bokföring. Var skulle de ha lärt sig det? Jag själv lärde mig sådant först när jag startade eget i 50-årsåldern. Däremot hade jag ofta hört uttrycket dubbel bokföring när det handlade om fiffel.
Dags nu, att återgå till kärn(krafts)frågan.
Hej Anders
Utmärkt idé. Det är ju trots allt kärnfrågan.
/göte
-stak.
Ursäkta. Men det var väl det som diskuterades?
Herr Hall vänder sig bort från kärnkraften, pengarna ska vara till mer populära energislag. https://www.sydsvenskan.se/2018-12-20/vattenfall-gor-mangmiljardsatsning-pa-dansk-vindkraftspark Längst ner i artikel nämns en stundande effektbrist i Skåne som dessa vindkraftverk skulle avhjälpa.
Passade på att googla ”tillgänglighet havsbaserad vindkraft” och fick då som en intressant första träff https://www.google.com/url?sa=t&source=web&rct=j&url=https://www.energimyndigheten.se/globalassets/fornybart/framjande-av-vindkraft/havsbaserad-vindkraft-er-20173.pdf&ved=2ahUKEwjLx976hK_fAhUxqIsKHdsuCmoQFjAAegQIBhAB&usg=AOvVaw05f5pYyd_WrVWWE7PtIv6L Tyckte det fanns en del intressant redan i förordet/sammanfattningen
Ursäkta, skulle fyllt på mer: Statliga Vattenfall lägger ner Ringhals vilket antagligen leder till ”svår effektbrist i Skåne”, bygger ny intermittent drift till havs, vilket statliga energimyndigheten konstaterarar är för dyrt utan extra stöd (från staten).
Jag gissar att det första vi behöver bygga, för att råda bot på kommande effektbrist, är nya HVDC-kraftledningar så att vi kan importera kolkraft från Polen.
Det har redan varnats för elbrist i Skåne och det lär inte underlätta när Ringhals stänger två reaktorer i december 2019 och december 2020. Sverige behöver ny kärnkraft om vi inte ska se samma skrämmade utveckling som i Tyskland och Australien med höga elpriser och ofta förekommande black-outer som i Australien.
Ska vi kunna konkurrera på världsmarknaden med våra produkter krävs billig elenergi. Det kan vi aldrig få med en hög andel intermittent vind och solkraft. Den förda energipolitiken leder åt pipsvängen för oss alla. Både Tyskland och Australien har fått ett nytt problem på halsen, energifattigdom. Tusentals hushåll som fått elen avstängd på grund av obetalda räkningar. Många främst äldre med låga pensioner har inte råd med de grönas energipolitik.