Det räcker att det låter bra

Ibland känner jag mig elak. Till exempel härom dagen då jag berättade för min dotter om varför plaståtervinning kan leda till mer plast i haven och högre halter av dioxin. Eller varför man kan riskera att sänka grundvattennivåerna genom att spara på vatten. Sånt är inte kul att höra.

Tyvärr finns det en uppsjö av såna här exempel. Förvånansvärt mycket av det som låter bra och presenteras som sanningar är i verkligheten inte alls bra. Och av någon anledning verkar miljörörelsen ligga i absoluta framkanten när det gäller att definiera sanningar som egentligen är allt annat än sanna.

Låt oss börja med plast.

Plast brinner bra
I min ungdom kastades all plast, ja allt annat också förresten, på soptippen. När sopbergen växt sig för höga satte man eld på dem och kunde på det sättet få plats med mer sopor.

Soptipparna var också en fantastisk plats för råttor Jag minns speciellt en kväll på sjuttiotalet när vi av någon anledning åkte till soptippen utanför Olofström. Det kryllade av tusentals stora råttor bland hushållssopor, kylskåp, bildelar och allt annat. Jag har tack och lov aldrig sett något liknade varken förr eller senare.

Det där med att elda plast i öppna brasor är förstås idiotiskt. Inte nog med att det är ett slöseri med energi – en del plasttyper bildar dessutom giftiga dioxiner vid förbränning.

I Sverige tog vi tag i problemet genom att bygga upp effektiva förbränningsanläggningar som renar röken från sot, svavel, dioxin och annat smått och ont. Anläggningarna kopplades till fjärrvärmesystemet och en del av dem kan dessutom producera el. Totalt sett en utmärkt lösning.

Återvinning av plast
Men det går ju också att återvinna plast. I praktiken är det svårt eftersom det finns så många plasttyper, men åtminstone spillet från fabriker och paketeringsanläggningar kan återvinnas på ett något så när vettigt sätt. Det har gjorts länge.

Inom miljörörelsen är återvinning ett av de vackraste orden som finns. Förbränning är däremot ett mycket fult ord. Därför lyckades man inom EU driva igenom högt ställda mål för återvinning av plast och dessutom hindra länder från att bygga förbränningsanläggningar. Allt för en bättre miljö.

Sortera i Fjärran Östern
Att sortera insamlad plast är ett tidsödande och manuellt arbete, så det görs förstås bäst i länder med låga löner. Frakten är i sig inget större problem, eftersom massor av fraktfartyg går med tomma containers till Asien. Så på stränderna till de stora floderna sitter människor och sorterar plastavfall. En del går att återanvända, men majoriteten kastas på ena eller andra sättet eller eldas upp på ungefär det sätt som vi gjorde i Sverige på sjuttiotalet. Resultatet blir plast i havet och dioxiner i luften.

Både dåligt och dyrt
Det som låter så bra visar sig alltså vara både dyrt och dåligt. Däremot fungerar storskalig förbränning alldeles utmärkt. Här talar vi ju bara om en liten omväg i den naturliga kedjan.

För det handlar ju bara om olja eller andra grundmaterial som omvandlas till plast och som till slut blir värme. Det kan inte rimligen vara sämre än att ta den vanliga vägen direkt från olja till värme. Så länge vi ens funderar på att elda kol, naturgas eller olja verkar det vara alldeles utmärkt att elda plast.

Samma lilla omväg tar förresten möbler och andra trävaror. I stället för att trä går direkt till förbränning tar det vägen via möbler och byggmaterial. Effektivt och naturligt.

I Sverige går som tur är det mesta av den insamlade plasten till förbränning. Det är naturligtvis en dyr och fånig extra omväg, men åtminstone hamnar inte plasten i havet.

Att spara på vatten
Nästa intressanta feltänk handlar om vatten. Alla har väl hört hur viktigt det är att spara på vatten för att inte riskera vattenbrist och sjunkande grundvattennivåer.

Det här skulle ha kunnat vara sant om vi i Sverige fick allt vårt dricksvatten från grundvatten, men så är det inte alls. Tvärtom kommer 85 procent av vårt sötvatten från ytvatten.

I själva verket ”fångar” vi vårt dricksvatten när det är på väg att rinna ut i havet och blandas med saltvatten. Större delen av västkustområdet hämtar till exempel sitt vatten från Göta älv (Sveriges största vattendrag), strax innan vattnet rinner ut i Kattegatt.

Vattna för grundvattnet
Det bästa man kan göra för att höja grundvattennivån är i det läget att vattna sin gräsmatta. Däremot hjälper det inte att spola i toaletten, åtminstone inte om man har kommunalt avlopp. Det som hamnar i avloppet renas och åker sedan raka vägen ut i havet.

Allra bäst skulle det kanske vara att kombinera kommunalt vatten med eget avlopp. Då innebär all vattenförbrukning en liten höjning av grundvattennivån.

Om kommunerna såg till att dagvattnet gick ut i marken i stället för att ledas ut i vattendragen skulle i och för sig mycket vara vunnet. Det är förmodligen effektivare än att uppmana kommuninnevånarna att vattna sina gräsmattor och bönderna att vattna sina åkrar. Men det ena utesluter förstås inte det andra.

De femton procent av vattenuttaget som kommer från grundvatten motsvarar för övrigt bara en promille av det regn som faller över Sverige under ett år.

Lite mer data finns i krönikorna ”Feltänk om vattenbrist” och ”Billigt, bra och gott om vatten”.

Elbil med kolkraft
Jag har tidigare roat mig med att jämföra miljöbelastning för elbilar och moderna dieselbilar. På senare tid har diskussionen till och med fått lite fart i vanlig media.

Det allra intressantaste är kanske att moderna bilar har en så förvånansvärt liten miljöbelastning (se ”SVT bevisar att bilen är miljövänlig”). Beroende på hur man räknar kan det handla om mellan fem och sju procent av medelsvenskens koldioxid. Sannerligen inte mycket i förhållande till nyttan.

Om man ändå vill sänka sina utsläpp genom att köpa en elbil gäller det att undvika obehagliga data. Framför allt handlar det om koldioxidbudgeten för batterierna. De genererar så stora utsläpp att det kan ta uppåt 10 000 mil innan man kommer ikapp, till och med om man laddar bilen i Sverige (med kärnkraftsel).

Till det kommer en mängd miljöproblem vid utvinning av materialet till batterierna och miljöproblem när batterierna skall slängas på soptippen. Återvinning är ännu så länge inte möjlig.
Sällan har vi väl sett så mycket pengar satsas för att uppnå så lite.

Flygskatt med effekt
Till slut kommer vi till flyget. Där verkar alla överens om att flyg alltid är dåligt.

Men så är det ju inte. Moderna passagerarflygplan är riktigt bra om man räknar bränsleförbrukning per passagerarmil (lite drygt 0,3 liter per passagerarmil). Att flyga mellan Stockholm och Göteborg är inget dåligt alternativ.

Problemet är möjligen att flyget är lite för bekvämt och alltför lätt inbjuder till långresor. Långresor ger stora koldioxidutsläpp, även om utsläppen per mil är rimliga. Men det kan man knappast lasta flyget för.

Nu har vi i alla fall infört en flygskatt som faktiskt ser ut att ha fått effekt. Effekten är att direktlinjer som äntligen planerats till Arlanda i stället hamnar på andra flygplatser.

Så i stället för de direktflyg som svenska resenärer så länge saknat får vi fortsätta att ta omvägen via andra flygplatser. Det innebär förstås högre utsläpp, men vad gör väl det.

Mycket mer
Listan kan göras mycket längre, inte minst om man tar upp solenergi och vindkraft. Men jag slutar här för idag. Det finns säkert orsak att återkomma i ämnet.

22 Responses to “Det räcker att det låter bra”

  1. Åter en fullpoängare.
    Tack Göte, det finns inte mycket att tillägga.

  2. En liten tanke, dock: Om ett (fullsatt, antar jag) flygplan drar dryga 0,3 liter per passagerare är det visserligen snålt om man åker ensam. Men en familj på fyra personer ”drar” 1,2 – 1,3 liter per mil.
    När vi åker fyra personer + en kubikmeter last i bagaget i vår Dacia Logan MCV är medelförbrukningen vid långkörningar bara drygt 0,5 liter milen. Med bensinmotorn! Och då har bilen har effektiv avgasrening, något flygplanet inte har. Så jag ställer mig tveksam till flyg som miljövänligt alternativ, i synnerhet när familjer åker på semester. Då blir mer än dubbla utsläppen per mil som dessutom är orenade. OK, man åker kanske inte bil till Thailand…

  3. Göte till ledarsidorna!

  4. Jag är civilingenjör och har varit inblandad i samhällsupobyggnadsfrågor i över 30år. Är det något jag lärt mig så är det att förenklade analyser nästan alltid leder till förvirring och försenar fokuserat arbete. Med all respekt för din fritidsforskning men hur ärlig du än är i dina tankar så kan inte en enda person ha förmågan att bilda sig helhetsbilden av de komplicerade problem du nämner. I en enda artikel tar du upp fyra-fem mycket komplicerade områden som intrikat samspelar med varandra och andra områden, vilka var för sig sysselsätter tusentals ingenjörer. Att i några få meningar ifrågasätta deras konklusioner genom nyckelhålstittande in i sakfrågorna blir inte bra. Det skapar mest misstro som undergräver arbetsro för det faktiska arbetet. Som jag skrev då blir resultatet förenklade analyser nästan alltid leder till förvirring och försenar fokuserat arbete

    Jag hade inte sagt nåt om det var nån enstaka artikel. Men nu har du tryckt ut misstroendeartiklar mot ingenjörskårers kompetens i flera år och jag känner att någon behöver ifrågasätta ditt syfte. Vi har för länge sedan förstått dina åsikter i miljö och energifrågorna. Varför fortsätter du? Vad vill du uppnå?

    Vänliga hälsningar
    Nils

  5. Hej Nils

    Jag har faktiskt lite svårt att se hur jag skulle kunna skapa misstroende mot ingenjörskåren. Snarare tvärtom faktiskt. Däremot kanske jag skapar lite misstroende mot politiker och dåligt pålästa journalister, men det må vara hänt.

    För det handlar ju absolut inte om någon fritidsforskning. Palmespaning och sådant överlåter jag med varm hand åt andra. Jag brukar bara leta efter så objektiva data som möjligt (från välrenommerade källor) och dra slutsatser utifrån det. Det är väl nästan motsatsen till fritidsforskning.

    Visst finns det gott om samverkande faktorer i komplicerade områden. Men i dagens förenklade medievärld försöker alltid politiker att hitta en enda parameter att styra efter (oftast koldioxid just nu). Det förenklar för sådana som jag, som gillar att jämföra löften och prognoser med utfall.

    Så jag försöker hålla allt på en låg och simpel nivå, med en jämförelse mellan det som utlovats och det som faktiskt uppnås. Det är enkelt och kräver ingen fritidsforskning. Och det är ofta förvånansvärt intressant.

    /göte

  6. Bra Göte, att du fortsätter med att påpeka och påvisa en del av allt feltänkande som beslutsfattare utsätter oss för. I synnerhet som en överväldigande del av journalistkåren och andra skribenter ogenerat överöser oss med ”självklara” påståenden om klimat och miljö, som oftast endast är ett medialt gissande. Lata som vi människor är av naturen, orkar vi inte ifrågasätta det som väller över oss. Fråga någon om hur han eller hon med säkerhet vet att minskade ”utsläpp” ska rädda världen från undergång, får du nästan alltid ungefär detta svar: ”Är du dum, det vet ju alla …”
    Jag vill därför på alla sätt uppmuntra dig att fortsätta skriva trevliga krönikor som ifrågasätter sådant som verkligen bör ifrågasättas. Det är en uppmaning till oss andra att ägna lite eftertanke åt hur vi accepterar både rimliga och orimliga påståenden, när de presenteras av många medier samtidigt. Lite gymnasiematte, en kalkylator eller kalkylatorapp i telefonen och en smula sunt förnuft tillämpade på kända fakta kan eliminera åtskilliga tokigheter som växer till rykten som växer till ”sanningar” som är kontraproduktiva, och som i sin tur leder till ofantliga kostnader till ingen nytta.
    Janne

  7. Hej Göte
    Du förenklar det till att generalisera politiker och media som icke trovärdiga som grupp. Och därmed att deras källor, som i stort utgörs av akademiker och ingenjörer inom utskott, universitet och R&D avdelningar.
    Ursäkta mitt uttryck men ”kålsuparteorier” har alltid tilltalat de som är allmänskeptiska till teorier som inte stämmer med deras egna begränsade omvärldsbild. Och din bild blir begränsad helt enkelt för att du som enskild person på

    fritiden omöjligt kan uppnå nåt mer än ett nyckelhålstittande in i den ofantligt komplicerade mängd data som finns över Tellus delikata natur och väderprocesser.
    Ett litet exempel på vad jag menar är Lunds Universitet utskick idag
    https://www.lu.se/article/framtidssamtal-om-ett-15-grader-varmare-skane

    Jag är på riktigt bekymrad att din förenklande syn bidrar till det politikerförakt och sakkunnigskeptisicm som skapat så mycket förvirring, förlamning och polarisering i vårt samhälle.
    Jag personligen tycker du skulle fundera över att börja bidra med positiv kraft genom att använda din stora kunskap och intelligens till att lyfta det du tycker är bra i samhälle, forskning
    och skeenden än bara peka på det dåliga du ser. Det finns så mycket bra teknik och kunskap där ute som behöver uppmärksammas! Negativ media har vi nog av ändå

    Lycka till i din viktiga samhällsroll som krönikör
    Nils

  8. Hej Nils

    Generalisering är tråkigt, men när det gäller media finns det tyvärr alltför ofta anledning till det. Att politiker sedan inte vågar gå emot media – tja det förstår jag fullt ut.

    Jag har svårt att tro att mina krönikor bidrar till särskilt mycket sakkunigskepticism. Det är synd. En sund skepsis är ett fundament i vetenskapen, medan påtvingad koncensus sällan leder någon vart.

    Men jag är alltid positiv till ny teknik och ny forskning. Här är det viktigt att ”låta hundra blommor blomma”, som Mao Zedong sade (strax innan han bytte åsikt och mejade ner nittionio av dem). Massor av forskning på nya solceller, nya batterier, nya kärnkraftsreaktorer och allt annat är väl investerade pengar. Även om det inte alltid blir praktiska resultat leder det alltid framåt.

    Det är förresten orsaken till att jag nästan alltid publicerar pressreleaser från högskolor och forskningsinstitut. Jag gillar teknik och är obruten teknikoptimist.

    Det är väl därför jag kan bli lite trött på politiker och media ibland.

    Bästa hälsningar
    Göte

  9. Hej Stefan

    Angående flyg och bilar – naturligtvis är bilen för det mesta det bästa alternativet. Det är väl mest när man reser ensam med en portfölj som flyg och tåg är ett verkligt alternativ.

    Så fort man är mer än en i bilen och framför allt när man har lite packning – tja då är det inte mycket att diskutera. För min egen del innebär det att i stort sett alla inrikesresor de senaste åren skett med bil.

    Och familjesemester med bil är helt klart det mest miljövänliga man kan ta sig för. Möjligen med undantag för vandrings- kanot- eller cykelsemestrar, men de brukar i praktiken kombineras med bilsemester också.

    Så du har förstås alldeles rätt.

    /göte

  10. Hej Nils, jag vet inte riktigt vad det för något fel i Götes resonemang enligt dig. Om nu hans analys är så förenklad, vad säger man då om analyserna åt andra hållet – tex om olika prognoser på havsnivåhöjning från 0,2 till 3 m som nämns i en av de videor du länkade till?
    Sen är jag lite fundersam på din inställning till Göte; först är han en fritidsforskare, sen för han fram kålsuparteorier och till slut har han ändå stor kunskap och intelligens. Låter som han är både bra och dålig samtidigt enligt dig.
    Din länk är jag inte riktigt klar på syftet med. Men jag tycker också det är bra att förbereda sig för framtiden. Men det är kanske är bra om vi når upp till 1,5 graders ökning, då hamnar vi ju på 30-talets nivåer (se grafen Götes tidigare inlägg ”Miljöpolitik ända in i kaklet”) och då var ju allt bra, det vet ju alla.
    Mvh /H

  11. Hej Göte!
    Att praktiskt komma till rätta med CO2-utsläppen kräver att många komplexa delproblem blir lösta.
    Tekniker som bygger komplexa system vet, att den totala funktionen åstadkommer man genom att skapa delar som fungerar var för sig. Men helheten kräver att alla delar finns på plats.
    Två debattörer hävdar i en debattartikel i SvD den 6 oktober att ”när vi idag laddar elbilar i Sverige är det alltid med kolkraft”. Det är en logisk kullerbytta, vilket är egendomligt eftersom undertecknarna utger sig för att vara experter. Kullerbyttan ligger i att de blandar samman två skilda frågor: Vad som styr elförbrukningen och vad som styr elproduktionen.
    Antag att vi lyckas med övergången till elfordon. Antag också att all produktion av CO2-fri elkraft är fulltecknad. Då måste naturligtvis en extra förbrukare av el använda något annat. Så långt har de rätt. Att det skulle gå att härleda att elen skulle komma från just kol verkar tveksamt, men är en bisak i sammanhanget.
    Men det betyder ju inte att man skall avstå från att övergå till elkraft. Det man måste göra är att se till att man producerar tillräckligt mycket CO2-fri el så att det räcker till den nya bilen.
    Tyvärr är detta ett problem i sig. Övergången till fossilfria fordon är en nödvändighet. Eldrift har potential att bidra till klimatfrågan relativt fort. Men för detta krävs tre saker: Att det finns elfordon, att det produceras CO2-fri el och att marknaden inte låter smutsig el konkurrera ut den CO2-fria elen.
    Idag har vi god tillgång till CO2-fri el, även om vi har en svacka pga. torrsommaren. Men på 15 års sikt kommer vi att förlora kärnkraften, och då kommer inte ekvationen att gå ihop. Det finns en energiöverenskommelse som tillåter ny kärnkraft, men den blockerar samtidigt statliga garantier och statligt deltagande. Sannolikheten att man då skall kunna samla tillräckligt investeringskapital är låg.

    I din krönika idag tar du upp ytterligare en fråga som anknyter till elbilar: Emissionen av CO2 vid tillverkningen av batterier. Den CO2-emissionen från tillverkning av bilens batterier skall motsvara en körsträcka på 10 000 mil. Nu brukar siffergranskning vara din starka sida, så siffran har kanske bättre grund än jag tror. Men det är svårt att förstå varför tillverkning av batterier skall ge så stora CO2-utsläpp.
    Jag tror att uppgiften kommer från en rapport från IVL som återgetts i Ny Teknik och SvD flera gånger. Jag vill understryka ”tror” för detta är minnesbilder av vad jag läst.
    Rapporten lär gå tillbaka på en undersökning gjord i Tyskland, jag minns inte av vem. Det kan ha varit TÜV. Undersökningen bygger på en jämförelse mellan bensinversionen och en förserie av el-versionen av Mercedes B-serie. Mercedes B-serie byggs i Ungern, så det är den centraleuropeiska elmixen som ligger till grund för beräkningen av CO2-emissionen vid tillverkning av el och batterier, liksom vid beräkning av CO2-emissionen vid användning av bilen.
    Så kan man naturligtvis inte räkna, om syftet är att ta reda på hur mycket dessa bilar kan minska CO2-avtrycket i Sverige. Vi måste garantera CO2-fri el också till produktionen om elbilar skall vara meningsfulla.
    Sedan vore det också bra om vi har CO2-fri el för export. För det är inte bara Sverige som kommer att sakna denna resurs.

    Hälsningar,
    Leif Odselius

  12. Det finnes muligheter for å kombinere. Avløp fra dusj, vaskemaskin og oppvaskmaskin inneholder såpe, som er gjødning for planter. Med enkel rensing kan en bruke dette til å vanne hagen istedet for å sende det ut i det kommunale avløpet.

  13. Hej Nils,

    Med vedebörlig respekt, så anser jag att ingenjörskåren är dålig på att ”sälja sina resultat”. Om det är komplicerat så krävs det bra förklaringar på ”rak svenska” med fina bilder och exempel så vi kan kontrollera och tro på vad ni skriver, ungefär vad Göte är bra på. Därför är vi här och läser Götes intressanta inlägg.
    Vad som återstår då ingenjörskåren ”gömmer sig under täcket” är, journalisternas och politikernas mer eller mindre vinklade eller missuppfattade version av era resultat. Något som Göte pekar på gång efter gång.

    Så vänligen, se er i spegeln (som dom säger här i Finland) och fundera hur ni kunde förbättra informationen till oss andra dummisar, gärna på en egen sida med möjlighet att ifrågasätta och kommentera.
    En komplikation i sammanhanget är nog att många ingenjörer är avlönade av den ena parten i målet, så antingen har ni ”tystnadsplikt” av olika skäl eller så blir rapporteringen lätt vinklad. Man vill ju knappast såga den gren man sitter på.

    Elbilen är ett högaktuellt ämne för många av oss. Även jag trodde i min enfald att en elbil måste vara miljövänligare än en bensinbil till dess jag läste vad Göte just skrev. Bilindustrins reklammakare berättar sällan hela historien.
    En sak som har förbigåtts är elbilbatteriets livslängd. Mobiltelefonens batteri brukar vara slut efter 5 år och bilens blybatteri hålla något längre (i varmt klimat då hela kapaciteten inte används). Så hur är det med elbilen? Antagligen samma sak. Efter 5 år är vi nere på x% av full kapacitet. Är det då dags för byte av batteri eller rent av hela bilen? Låter dyrt och miljöovänligt. Min gamla bensinbil håller gott och väl 10 år med mindre reparationer. Det blir nog att vänta och se för min del.

  14. Nils, Nils och Leif:
    Är ni såna där . . . Nät-Troll?

  15. ”www.lu.se/article/framtidssamtal-om-ett-15-grader-varmare-skane” (Nissmos länk) fick mig riktigt intresserad. Wow – då blir det hett om öronen! Och inte bara om öronen.

    Men det var, som vanligt, slarvig hantering av källmaterialet. Att släppa ut det utan kommentar ingår i den bild av media som åtminstone jag har. Och många andra, tycker jag mig förstå.

  16. Stefan S, eller är det Göte som är trollet? Att Leif och Nils ifrågasätter det Göte skriver skapar väl bara en sund dynamik?

    Jag tror Göte uppskattar att folk granskar och kommenterar texterna. Hur kul är det med bara ja sägare omkring sig?
    Eller vad säger du Göte? Vilken typ av kommentarer vill du ha? Helst inga alls kanske? Haha

  17. Per
    Enligt min uppfattning är det Göte som, genom att tillämpa kritisk jämförelse mellan den allmänna uppfattningen och verkligheten, har infört en ”sund dynamik”.

    När nu Lund aktualiserats så beklagar jag att Hans-Uno Bengtsson ”Hubben” lämnade oss alldeles för tidigt. Han hade rätt sinne för verkligheten (”Fysikens horisonter” rekommenderas) och hade med säkerhet kunnat bidra till dynamiken.

    Tor Ragnar Gerholm hade också en vetenskapligt välgrundad uppfattning i dessa frågor. Även han borta sedan ett drygt decennium,

  18. Nej Stefan, Varken Nils eller Leif är några troll.Faktiskt är de så långt från troll som jag kan tänka mig.

    Så vitt jag vet har jag bara blivit utsatt för något som liknar troll en enda gång och det var efter en krönika om Ryssland. Däremot har jag fått sund kritik lite då och då och det är alltid nyttigt (och uppskattat).

    Det svarar väl på din fråga också Per?

    Och Leif, jag återkommer med en längre kommentar till ditt utmärkta inlägg, dock inte just nu – jag har en extremt irriterande vattenskada som jag måste ta hand om snabbt.

    Men lite kroppsarbete skadar sällan.

    /göte

  19. Ett påstående (visserligen långt ifrån det viktigaste) som åter kom upp i denna krönika är att man höjer grundvattnet genom att vattna på sommaren. Det tror jag är fel eller åtminstone en så ofantligt liten effekt att det är vilseledande att antyda att det skulle vara relevant.

    När det är lågt grundvatten brukar hydrologer som uttalar sig påstå att det inte räcker med (ordinära mängder?) regn under sommaren för att få upp det eftersom växterna suger i sig så gott som allt och väldigt lite kommer ner till grundvattnet. Det är snösmältning samt regn utanför växternas huvudsakliga tillväxtperiod som behövs.

    Om nu inte ens hyggliga sommarregn har någon nämnvärd effekt på grundvattnet så lär bevattning (som rimligen omfattar ofantligt mycket mindre mängd vatten än ens en liten lokal regnskur) inte ha en effekt på grundvattnet som man ärligt kan påstå är relevant.

    En annan detalj i sammanhanget är att jag inte är helt övertygad om att det i alla lägen är alldeles oproblematiskt att ta stora mängder vatten från sjöar och andra vattendrag under torrperioder eftersom det då lär märkas i vattennivån och leda till en del trista följder. Denna effekt kan i många fall säkerligen vara större än den om ens mikroskopiska positiva effekten på grundvattnet.

    Det vore synd om andra argument som är starka och viktiga (om att kärnkraft är bra och nödvändigt) solkades av mindre gedigna argument om bevattningens påverkan på grundvattnet.

  20. Gunnar Engdahl när du börjar kritisera institutioner såsom Lunds Universitet till förmån för individers förträffligheter börjar det bli gungfly på allvar. Får jag fråga vilka instanser du anser trovärdiga att bygga samhällsbeslut på?

    Undrar
    Per

  21. Hej Per M

    Naturligtvis är den grundvattenhöjande effekten av att vattna gräsmattan minimal. Däremot är nog den grundvattenssänkande effekten av att leda dagvatten och (renat) avloppsvatten rakt ut i havet lite större.

    Min (lätt ironiska) poäng är att alla media är så rörande överens om att vi sänker grundvattennivåerna genom att vattna och att vi kan höja nivåerna genom att spara på vattnet. Ändå är resonemanget för det mesta fel. Faktiskt lika fel som tanken att vi får mer tillgängligt sötvatten om vi undviker att tvätta eller spola i toaletten.

    Sedan kan det naturligtvis vara dumt att ta ut så mycket vatten från sjöar att nivåerna sänks. Det är därför jag använder exemplet med Göta Älv (gäller många andra ställen också), där det vatten som plockas ut i alla lägen skulle ha fortsatt rakt ut i havet

    Jag tror inte att småsaker av den här typen solkar större och viktigare frågor. Snarare tror jag att det är bra att påpeka många sådana här faktoider för att stärka en sund skepsis.

    /göte

  22. Hej Göte,

    Att det inte är ett problem att ta ut mer vatten ur vissa väl valda ytvattentäkter även under en torrsommar och att detta inte är dåligt för grundvattnet håller jag med om. Det kan man gott argumentera för.

    Men för att det inte ska vara vilseledande att nämna att bevattning under en torrsommar har en positiv effekt på grundvattnet tycker jag att en hyfsad andel av av det vatten man vattnar med ska komma ner till grundvattnet. 10% kanske kan vara någon sorts skamgräns. Jag gissar (utan att veta) att andelen är långt under 1%. Det mesta lär som sagt avdunsta eller sugas upp av växter.

    Jag tycker argumentationen blir starkare om man inte för fram vilseledande argument eftersom det är lätt för folk att förkasta ett helt resonemang de ogillar om de hittar en liten del i det som inte är vattentätt.

    Per