Vi hade ingen aaning

”Ingen kunde ha anat att det skulle bli så här”. ”Våra meteorologer blev tagna på sängen”. ”Vi är mer sårbara än vi trodde”. Stackars Isabella Lövin fick uppgiften att förklara varför så mycket gick så fel i somras och det hela lät förbluffande likt Hasse Alfredssons: ”det hade jag ingen aaning om”.

Det börjar bli dags att summera myndigheternas insatser mot sommarens skogsbränder och vattenbrist. De flesta har väl vid det här laget insett att väldigt mycket gick snett och att beredskapen var förbluffande usel.

Det var väl därför som regeringen nu skickade ut Isabella Lövin för att tala med media. Lite svinn får man räkna med och hellre Lövin än Löfvén.

Inga invändningar
Men hos SVT fanns det ingen som hade lust att ställa några obehagliga frågor. Inte ens självklarheter som: ”men du påstår ju själv att ni förutsåg vad som skulle hända”, eller ”men ni sprang ju runt som yra höns och löste inte de problem som uppstod”.

Lite längre fram i nyhetsprogrammet berättade en sorgsen journalist att årets spannmålsskörd i Sverige nog blir 29 procent lägre än normalt. En representant för lantbrukarna varnar för kraftiga prishöjningar. Alla verkar överens om att detta är det värsta vi råkat ut för i modern tid.

Men så är det ju inte alls. Årets skörd (4,2 miljoner ton) är visserligen betydligt lägre än den utmärkta skörden förra året (5,9 ton). Den är faktiskt lika dålig som skörden 2010, 2006 och 1994. Däremot är den mycket bättre än skörden 1992 (3,5 miljoner ton).

Prognoserna (enligt Jordbruksverket) pekar på att spannmålsskörden i världen 2018 blir 2 586 miljoner ton, vilket är 45 miljoner ton mindre än 2017 (1,7 procent mindre) och även lägre än skörden 2016. Lagren av spannmål förväntas minska med 59 miljoner ton till 749 miljoner ton.

Den som känner sig skrämd av siffrorna kanske blir gladare av att årets globala skörd ändå är den tredje eller fjärde största någonsin.

Att representanter för lantbrukare vill ha mer stöd eller försöker snacka upp priser på sina produkter är inget att förvånas över. Men att journalister sväljer allt som sägs utan invändningar – det är bedrövligt.

Dåligt pålästa
Så här håller det på hela tiden. Journalister verkar ha någon form av beröringsskräck mot statistik, åtminstone statistik som motsäger de slutsatser man vill nå. I stället ägnar man sig åt anekdotiska bevis, där utvalda inslag ser ut att bevisa en tes. Problemet är bara att den typen av bevis kan bevisa precis vad som helst.

Inga temperaturrekord
Årets sommar var varm och både Isabella Lövin och andra talar högt om rekordtemperaturer. Men inte heller det är riktigt sant, även om vi hade många varma dagar.

Faktum är att vi varken slog maj-, juni- eller julirekordet. Inte på långt när faktiskt. Årets rekordtemperatur på 34,6 grader (Hästveda i juli) är långt ifrån de 38 grader som uppmättes i Ultuna i juli 1933. Temperaturer över 36 grader i juli uppmättes både 1901 och 1945 och årets toppnoteringar kvalar inte ens in i topplistorna.

Junitemperaturerna kom inte i närheten av de 38 grader som uppmättes i Målilla 1947. Årshögsta blev 32,7 grader i Oskarshamn.

Det närmaste vi kom något som liknade rekord inträffade i maj, med 31,1 grader i Göteborg. Det var nästan lika varmt som i Nora 1911, men Kalmar och Kristiansstad kom upp i 32,5 grader 1892.

Tyvärr finns det inte mycket som tyder på särskilt varma dagar i augusti. Vi lär hamna flera grader från rekordet på 36,8 grader 1975 (i Holma).

Extremt siktdjup
Värmen i sommar har också lett till en mängd larm och artiklar om extrem algblomning. Men också här har det oftast handlat om anekdotisk bevisning, där normala algblomningar i Östersjön har beskrivits som katastrofer.

Däremot har torkan inneburit att havet utanför västkusten fått ett ovanligt litet tillskott av näringsämnen. Det i sin tur har lett till mindre tillväxt av snabbväxande alger. Vattnet har varit ovanligt klart och fint och siktdjupet vid Tjärnö var härom veckan 15 m. Det är det näst bästa siktdjup som uppmätts de senaste 40 åren.

Rekord i solkurvor
Ett intressant rekord kommer från järnvägen. Tydligen lyckades man komma upp i hela 341 solkurvor, något som säkert kommer att visa sig i rekordsiffror för underhållet.

Som alla andra försöker förstås Trafikverket skylla solkurvorna på klimatförändringarna, men solkurvorna är nog snarare ett tecken på dålig planering. Temperaturerna var ju faktiskt inte särskilt extrema. Skillnaden var väl att SJ hade bättre kontroll på rälsen 1892 och 1901.

Men om vi skall tro på Isabella Lövins tal om kommande extremväder är det kanske dags att tänka om när det gäller planerna på stora järnvägssatsningar. En järnväg som varken klarar kraftig kyla eller kraftig värme är inte mycket att ha om vädret blir mera extremt. Landsvägarna visade sig däremot klara värmen alldeles utmärkt.

Mindre snack
Vi har hittills haft ett rekordstort antal uttalanden om klimatförändringarna och vad som bör göras för att minska koldioxidutsläppen. Problemet är bara att det inte släcker några skogsbränder, vattnar några åkrar eller svalkar några äldre.

Om vi i stället tar en titt på de akuta problemen ser vi genomgående sådant som borde ha lösts för längesedan och en del som faktiskt hade lösningar för längesedan.

Vi ser en beredskap mot skogsbränder som försämrades drastiskt när vi avskaffade värnpliktsarmén (och det mesta av försvaret) och där ingen tagit konsekvenserna av detta. Pinsamt är bara förnamnet.

Vi ser vattentäkter och kommunala vattenanläggningar som är gamla och underdimensionerade. Av det sötvatten som rinner från älvarna ut i havet (och blandas med saltvatten) använder vi bara ungefär en halv procent till hushåll och jordbruk.

Vi ser äldreboenden och andra institutioner som saknar luftkonditionering, trots att de boende lidit (och ibland dött) av värmen varje sommar. Detta trots att problemet varit lätt och billigt att lösa de senaste femtio åren.

Vi ser väldigt mycket snack, men väldigt lite verkstad, trots att lösningarna för det mesta är enkla och ofta relativt billiga.

Vi visste allt
Så när politikerna drar sina litanior om att ”vi kunde inte veta” eller ”vi blev tagna på sängen” är det ”lätt som en plätt” att bevisa motsatsen. Det fanns all anledning att ha en fungerande beredskap mot skogsbränder. Det fanns all anledning att installera luftkonditionering på institutioner och i bostäder. Och det finns all anledning att bygga ut vattenförsörjningen när befolkningen ökar.

Sedan kan man alltid diskutera kostnaderna för bevattning av jordbruket. Dåliga skördar beror för det mesta på att det regnar för mycket, inte för lite. Dyra bevattningsanläggningar som sällan används är svåra att motivera ekonomiskt, speciellt som jordbruket alltid kan räkna med extra stöd vid missväxt.

Det mesta som sägs från politiker och myndigheter just nu kan väl avfärdas som snömos. Det är inget nytt. Politiker slirar alltid med sanningen under valår.

Men att hela journalistkåren står och nickar också åt de mest infama dumheter, det är betydligt värre. Det är journalisternas förbannade skyldighet att hålla koll på fakta, även om fakta inte stämmer med den egna politiska uppfattningen.

Man kan nästan bli lite irriterad.

9 Responses to “Vi hade ingen aaning”

  1. > årets skörd ändå är den tredje
    > eller fjärde största någonsin.

    För Sverige eller för världen?

  2. Definitivt för världen (jag har lagt in ordet ”globala” nu). Årets svenska spannmålsskörd är usel och vi får gå tillbaka till sextiotalet för att årets nivå skall kunna klassas som normal.

    Ändå är det helt normalt att den här typen av dåliga år inträffar då och då. 1992, 1994, 2006 och 2010 var exempel på det, även om det då mest handlade om kyla och regn, något som är svårt att lösa med bättre teknik.

    Med konstbevattning i början av säsongen skulle sannolikt årets skörd ha blivit alldeles utmärkt. Om årets sommarväder mot all förmodan skulle bli det normala kanske det blir lönsamt att satsa på utökad konstbevattning. Det skulle i så fall kunna ge rekordskördar.

    /göte

  3. Factfulnes, finns paraleler ……..

    Mvh ArC Janos

  4. Tack för dina krönikor. Denna och även den om brandsläckning har varit riktigt intressanta. De ger perspektiv.

    mvh Kalle

  5. Tack Göte, för ännu en klarläggande krönika.
    Men om man bortser en stund från politiker och journalister, fungerade inte det nationella och internationella samarbetet under skogsbränderna riktigt fint? Inte bara EU bistod, även Norge. Och detta hade parterna tydligen förberett innan. Inga personskador och naturen verkar klara brand riktigt bra. En solskenssaga, man kan bli glad för mindre.

    Förresten, har inte skogsbrandrisken generellt minskat nu inför nästa års eventuella sommartorka? Det mest eldfängda måste ju ha brunnit upp.
    /Per J, Gbg.

  6. Visst är det skönt att ha vänner.

    Men nog hade det varit praktiskt med lite mer snabba egna insatser också. Det tar ju några dagar att ropa på hjälp och skogsbränder väntar inte. Små bränder är mycket lättare att släcka än stora.

    Det var i alla fall tur att MSB (Räddningsverket) till slut insåg galenskapen i att dra in pengarna till brandflyget (flygspaningen i flygklubbsregi). Bensinpengarna till flygarna drogs in 2003 och verksamheten låg nere fram till 2007. Utan flygspaning hade vi haft ännu större problem.

    /göte

  7. Ja, min egen far dog på sitt äldreboende under sommarens värme. Han var iofs väldigt försvagad i sitt hjärta men kanske hade det slagit ett tag till med bättre inomhustemperatur.

  8. – Vi hade en snustorr sommar. Alltså här ser vi Global Warming..
    Jaha? Hur var förra sommaren? Den regnigaste på, var det 30 år??
    Människors minne är kort. Tyvärr är de ofta också väljare.
    Politikers minne ännu kortare.
    Selektivt minne, om det överhuvudtaget finns något.
    Politikerminnen är som DRAM när strömmen/TV-kamerorna slås av försvinner allt.
    När jag inför valet ser tillbaka på snart trekvarts sekel börjar jag undra – vart är vi på väg?
    Har fakta, verifierbara fakta helt förlorat sin mening?
    Är det ”Jag känner att blabla..” väsentligare?

    Helt OT: En fråga jag helt saknat i alla utfrågningar:
    ”Hur ser Du Sverige vara om trettio år?”

  9. Hej Stefan

    Att låta gamla och sjuka pinas helt i onödan – det är omänskligt. Inomhusklimatet kanske inte är den direkta dödsorsaken, men våra äldre har faktiskt förtjänat att ha ett så bra liv som möjligt de sista åren.

    Och Eric
    Hur Sverige ser ut om 30 år är en mycket bra fråga, åtminstone om den som frågar klarar att slå ner på det snömos som garanterat kommer från politikerna. Hittills har vi mest sett intervjuarna tacka och ta emot.

    /göte