Alla är sällan överens
Det är sannerligen inte lätt att förstå amerikansk politik om man bara tittar på svenska medier. När Donald Trump i kväll meddelade att USA kommer att lämna Parisöverenskommelsen valde den ena TV-kanalen att ha Johan Rockström som kommentator och den andra hade fått tag i Isabella Lövin.
Bilden man fick i alla kanaler var enkel. Alla, inklusive den absoluta majoriteten i USA, är rörande överens om att Trumps beslut är en katastrof.
Inte så enkelt
Men, verkligheten är sällan riktigt så enkel och det är inte bara Krösus Sork-liknande kolgruveägare som har problem med IPCC och Parisavtalet. Faktum är att det inte bara är klimatskeptiker (vad nu det är) som har invändningar. Tanken på att låta en gigantisk och superbyråkratisk FN-organisation få en så stor makt över världsekonomin skrämmer många. Speciellt med tanke på den korruption som brukar komma som ett brev på posten.
FN är på många sätt en fantastisk organisation, men i Sverige glömmer vi gärna att den första och viktigaste uppgiften är att få länder som är fiender att tala med varandra innan de startar krig (eller helst i stället för att starta krig). Därför är det viktigt att ha med alla länder i FN, oberoende av hur korrumperade och odemokratiska de är.
Sverige är kanske det land som har starkast tilltro till FNs möjligheter att lösa alla världsproblem. Det gäller åtminstone politiker och media. Var den tilltron kommer från är ofta svårt att förstå. UNHCR fungerar visserligen ganska bra, men mycket annat är minst sagt tveksamt.
Kräver kritik
När till exempel Saudiarabien röstades in i FNs kvinnokommission (med svensk hjälp) insåg säkert många att något var märkligt. Saudiarabien, Kina, Egypten, Kuba och Irak sitter dessutom med i FNs råd för mänskliga rättigheter och också det kan verka lite säreget.
Så länge man är klar över att FN-organisationerna har stora och grundläggande problem fungerar det ändå. Det som kommer ut från råden och kommissionerna måste bara betraktas med ordentligt kritiska ögon. Men det gäller ju allt annat också.
Absoluta sanningar
Eller rättare sagt – det borde gälla allt. Så fort debatten kommer in på miljöområdet blir hypoteser fakta och modeller blir oomkullrunkeliga sanningar. Cirkelbevisen står som spön i backen och man kan ibland undra vart det kritiska tänkandet tagit vägen.
För världen har väldigt få absoluta sanningar och klimatmodellerna hör inte till dem. Det finns gott om invändningar, även om många är överens om grundprinciperna.
Ännu värre blir det när man inbillar sig att alla är överens om lösningarna till problemen. De som påstår att vindkraft, solenergi och elbilar är de enda lösningarna brukar få stå helt oemotsagda. Detta trots att en enkel kontroll av statistiken visar att så inte riktigt är fallet.
Elbilar
I veckan kom förresten en intressant rapport, som IVL Svenska Miljöinstitutet har tagit fram på uppdrag av Energimyndigheten och Trafikverket. Den visar att tillverkningen av litiumjonbatterier leder till mycket större koldioxidutsläpp än vad man hittills trott. En elbil med stort batteri (100 kWh) har släppt ut 15-20 ton koldioxid redan innan den har startat. Det motsvarar 15 000 till 20 000 mils körning med en modern dieselbil eller mer än den totala körsträckan för en uppsättning batterier. Räknat på det här sättet kommer elbilen aldrig att gå ”jämt upp”, ens om den alltid tankas med fossilfri el.
I de flesta länder produceras dessutom större delen av elkraften med fossilt bränsle och då blir elbilen riktigt dålig. Den blir ett sätt att flytta utsläpp ut från städerna i stället för en lösning på de globala koldioxidutsläppen. Men att få bort utsläppen från städerna kan förstås vara intressant det också.
Tänk kritiskt
Tillbaka till Trump, IPCC och Parisavtalet. Risken med att våra media väljer en så dogmatisk linje är att de återigen kan tvingas till en helomvändning. Idag betraktar media Parisavtalet som Guds gåva till mänskligheten och IPCC som förmedlarna av absoluta sanningar. Alla invändningar tystas ner.
Med den utgångspunkten behöver inte mycket gå fel för att läsare/tittare skall tappa förtroendet. Att, som tidigare idag, visa upp Angela Merkel och Xi Jinping som världens miljöföredömen borde till exempel få många att fundera. Tyskland är ju faktiskt miljövärsting i Europa och ett av de EU-länder som har haft störst problem med att minska utsläppen. Kina är idag världens största utsläppsnation, med låga förbättringskrav i miljöavtalen. Polen, som brukar klassas som miljökatastrof, släpper faktiskt ut klart mindre koldioxid per invånare än Tyskland.
Det betyder inte att Trump har rätt, men det är alltid bra att tänka kritiskt.
Filed under: Göte Fagerfjäll
Det enda dåliga med den här artikeln är att den inte publiceras på DN:s ledarsida.
Men sorgeligt är det att så lite händer, vi måste komma frammå med tekniken, inte som nu sitta kvar i lösningar som i grunden är 100-200 år gamla och förstör miljön lokalt och globalt.
Att tvinga fram minskninag av utsläpp är någon stans mellan svårt och omöjligt. Enda lösningen är ny riktig miljövänlig teknik som är billigare.
Mera FoU krävs !
Även om tekniken inte är hållbar eller 100% så är Parisavtal och andra globala överenskommelser en vilja till attitydsförändring. Attityder påverkar våra dagliga beslut. Det är svårt att mäta men en ändrad attityd till miljöpåverkan kan ge större effekt på miljön än avtal och gränssättande.
Håller med Ulf Svensson till fullo. Skicka in och se vad som händer.
Jag är def ingen miljöexpert men reflekterar man lite över de politiska konsekvenser Trumps beslut får så sänder det nog chockvågor till de globalister som använder miljörörelsen som sina nyttiga idioter.
Att miljörörelsen finansieras av de stora globala kapitalisterna vars intressen är allt annat än miljömässiga är det få som inser, dvs att industriellt använda miljöargument för att kunna expandera den industri som de äger ökar främst deras profit men sätter miljön i andra hand.
När vetenskap finansieras av globalisternas pengar bör man alltid bli misstänksam, vindkraftsindustrins frammarsch är ett av många sådana exempel. Ingen vindkraft kan tex etableras utan statliga subventioner så misstankarna uppstår ju också om att politikerna står på globalisternas lönelista.
Skärningspunkten finns där marknadsekonomin sätts ur spel m h a politikernas vilja att subventionera viss teknik framför annan, att politikerna dessutom använder vetenskapen (vilka också står på globalisternas lönelista) som argument bevisar ju bara hur utbredd korruptionen är.
Det paradoxala blir ju därför att just Donald Trump av alla nu lagt ut en veritabel spikmatta för globalisternas affärsmodell.
Förvisso finns det skäl att göra olika politiska överväganden när man väljer energissytem men som Göte Fagerfjäll gång på gång visat så är det inte alltid sunt förnuft och logik som verkar styra valen, varför kan man ju alltid ha åsikter om.
Dina reflektioner har i mycket en intressant perspektiv Göte. Men de är i sig också väldigt mycket ”alternative facts” eftersom, som du själv skriver, det finns få absoluta sanningar och fakta en så här stor fråga.
Det viktigaste med media och Parisdavtalet är att de skapar signaler och engagemang bland gemene man att VILJA börja jobba med en hållbar livsstil. När Trumps gäng (och du Göte) börjar ifrågasätta detta så blir folk väldigt snabbt villrådiga och hela processen bromsas snabbt in. Det är detta som är det största hotet. Oberoende av vad man tycker om miljödebatten så är det klart att vår planet PÅVERKAS negativt av människornas ökade behov av materiella tillgångar, naturresurser samt vår utbredning. Detta leder till att vi MÅSTE börja tänka i nya livsstilsbanor. Och att ändra en global skuta TAR TID. Tid som inte finns OM miljöhoten är reella.
Så jag tycker inte vi har råd att spekulera i rätt och fel här. Vi har bara råd att börja tänka hållbar livsstil och alla debatter som kan leda till misstänksamheter i denna fråga är mycket beklagliga.
Du har en offentlig roll Göte, hantera dina kloka betraktelser på ett klokt sätt 🙂
Göte skriver fantastiska krönikor och analyserar, men här haltar det lite.
Dels skriver han att FN ”måste bara betraktas med ordentligt kritiska ögon”. Det bör han även göra när han hämtar underlag från Teknikens Värld(?) avseende batterierna till elbilar. Hade Göte läst de 58 sidorna i rapporten från IVL så hade han inte haft den ’enkla’ sanningen att elbilarna är halvt meningslösa.
Jag räknade lite på underlaget som fanns i IVL-rapporten och kom fram till att en Renault Zoe med det lilla batteriet, totalkapacitet 24kWh, har under produktionen släppt ut 1560 kg koldioxid. De siffrorna är hyggligt korrekta då de mätts i en faktisk batteriproduktionsmiljö hos LG. Med en modern snål fossilbil så ligger koldioxidutsläppen på 1kg/mil. Därmed har elbilen ätit upp sin miljöskuld för batteriet redan efter ca 1600 mil. Renault gjorde 2012/2013 en egen LCA på bilen och kom fram till att elbilen har en miljöskuld motsvarande 3000-5000 mil jämfört med motsvarande fossilbil beroende på vilken elmix den tankats med.
Det starkaste kortet för elbilen är framförallt förflyttningen av utsläpp ut ur storstaden. Där har Göte rätt. Det är ju inte bara koldioxid som släpps ut från fossilbilarna. Det är koloxid, NOx, partiklar etc.
Sedan är jämförelsen med koldioxidutsläpp / batteritillverkning en pseudodebatt då Göte anser att koldioxid är ointressant ur miljöperspektiv. Därmed faller argumentet att elbilar har en miljöskuld som är värre än fossilbilarna. Allt som produceras får en miljöskuld, frågan är snarare vem eller vad som är värst och hur man ska mäta och räkna.
För att citera Göte; ’man kan ibland undra vart det kritiska tänkandet tagit vägen’.
Oj, här får jag nog hoppa in och förklara mig lite. Jag har definitivt inte kopierat Teknikens Värld, utan har i stället utgått från den utmärkta pressreleasen från IVL, Svenska Miljöinstitutet. Det har förmodligen Teknikens Värld också gjort.
Jag har dessutom laddat ner hela rapporten, även om jag inte hunnit läsa allt ännu. Jag förutsätter att IVL inte polemiserar mot sin egen rapport. Det skulle vara ett ytterst märkligt utslag av kritiskt tänkande inom myndigheten.
Sedan har jag faktiskt aldrig sagt att koldioxid är ointressant ur miljöperspektiv. Tvärtom brukar jag hacka på länder som Tyskland, USA och Kina för deras stora koldioxidutsläpp och gratulera Sverige för de låga utsläppen. Att det sedan finns forskare som har andra idéer om hur stor effekt koldioxiden har som växthusgas – tja, det vore väl underligt om alla vore överens? Även om förvånansvärt många tycks tro att det är så.
Jag hörde förresten i förra veckan att en grupp forskare lyckats skapa en modell som tar hänsyn till all massa i Universum, utan att behöva ta till ”mörk materia”. Klart intressant, även om det absolut inte behöver vara den slutliga sanningen. Men det är viktigt att alltid utmana teser.
Och till slut det här med att VILJA. Det är viktigt med positiv förstärkning, men det är ännu viktigare att alltid ifrågasätta. Ett stort och vackert mål kan urskulda fantastiskt mycket elände ”på vägen”. Det räcker att slå upp en historiebok på godtycklig sida.
Vi måste alltid utvärdera och kritisera.
/göte
Tumme upp, Göte!
Ytterligare en tumme upp för Göte!
Tummen ned också för Magnus religionsinspirerade argument om att vi ju ingenting har att förlora på att tro jmf med att ifrågasätta. Så kommer det ALDRIG att vara. Iaf inte så länge Göte är miljöminister.