Trump, snö och lite annat

Ja, jisses vilken vecka. Donald Trump vinner presidentvalet i USA, Stockholm täcks av en halv meter snö och Electronica går för fullt i München. I det sammanhanget är jag kanske ursäktad om slutsatserna från Electronica får vänta lite grand.

För sällan har vi väl sett ett sådant svenskt medialt magplask som före, under och efter presidentvalet. Då är vi ändå vana vid ganska många magplask från det hållet. För den som fått all sin information från svenska medier måste valresultatet i USA framstå som fullständigt otänkbart.

Övertygar sig själva
Det tråkiga är att samma beteende går igen över hela fältet. Journalister verkar ha allvarliga problem med att titta på objektiva fakta och upphöjer i stället sina egna uppfattningar till verklighet. Vi ser det i miljödebatten, i flyktingdebatten och i en rad andra debatter.

Det här är väl på sitt sätt fullt förståeligt, men trots allt är medias roll inte bara att utbilda och propagera. Media måste också spegla vad som faktiskt händer och vad människor tycker. Och i de fall där det finns objektiva fakta och objektiv statistik är det viktigt att inte bara gömma undan det som känns fel.

I Sverige märks det här allra tydligast när det handlar om energi och koldioxidutsläpp. Det är ett av de områden där man väldigt enkelt kan plocka fram massor av objektiva data. Ändå är analysen från de flesta media både grumlig och propagandistisk.

Trumpanhängare mörkar
Att tidningar, tv och radio i Sverige höll på Hillary Clinton är naturligtvis ingen nyhet. Det är inte heller ett dugg konstigt. Men därifrån till att enbart utmåla Trump som en chanslös pajas är ett långt steg. I svenska (och en del internationella) media definieras alla som röstar på Trump som korkade vita män från landsbygden. Ungefär som Cletus Spuckler och hans familj från serien The Simpsons.

För den som inte känner till Simpsons kan jag varmt rekommendera två avsnitt om dagen (en timma) i ett knappt års tid. Så lång tid tar det att gå igenom alla de drygt 600 avsnitt som producerats sedan 1989, men det är väl spenderad tid. I ett avsnitt från år 2000 blir förresten Lisa vald till president och får ta över efter Donald Trump.

Men tillbaka till mediabilden av Trump. Det märkliga så här i efterskott är ju att så få journalister insåg att mediabilden av Trumpväljarna skulle kunna snedvrida väljarundersökningarna. Eller så trodde man helt enkelt på den egna retoriken.

SD-anhängare mörkar
Förvåningen efter Trumps valframgång är extra konstig med tanke på vad som hände i förra svenska valet och i årets brittiska Brexit-val. I det svenska valet utmålades alla som kunde tänkas rösta på Sverigedemokraterna som korkade skånska bönder eller obildade vita män. I Brexit-valet målade både svenska och brittiska medier ungefär samma bild av brittiska EU-motståndare.

I bägge fallen blev valresultatet klart annorlunda än vad undersökningarna visat. I ett anonymt valbås behöver man inte skämmas för vad man röstar på och man behöver inte berätta hur man gjorde efteråt. Ganska enkelt egentligen.

När Albanien svängde
Egentligen går det nog bara att lita på folk när de har en ordentlig övervakning och en ordentlig tumme i ögat i form av en mäktig hemlig polis. På sjuttiotalet sjöng Knutna Nävar, husband för KPML(r), om att ”våra huvudstäder är Peking och Tirana”. Då ansågs bara Kina och Albanien vara tillräckligt renläriga inom marxismen-leninismen.

Albaniens Enver Hoxha hade vid det laget lyckats skapa ett kommunistiskt lyckorike fullt i klass med Nordkorea. Alla invånare berättade hur bra allt var och hur fantastisk den store ledaren var. Likriktningen verkade total.

Västländerna talade om hjärntvätt och de flesta trodde att det skulle vara hart när omöjligt att ”tvätta tillbaka” befolkningen efter ett eventuellt maktskift. Därför var förvåningen desto större efter 1985 när Hoxha dött och allt vändes upp och ner. Plötsligt var all renlärighet totalt bortblåst.

Data fanns
Jag skall inte påstå att jag är smartare än andra, men efter Trumps seger fick jag ett SMS som sade ”du spådde rätt”. Jag blev heller inte ett dugg överraskad över Sverigedemokraternas framgångar i valet. Och jag hade mina aningar i Brexit-omröstningen.

Det här beror inte på att jag gillar Trump, Sverigedemokraterna eller Brexit. Men jag försöker faktiskt undvika att utnämna mina egna uppfattningar till allmänna sanningar (åtminstone ibland). I de här tre fallen fanns det gott om objektiva data som talade för att mediabilderna (och speciellt mediabilden av väljarna) var felaktiga.

Halvmeter snö
Det finns knappast någon koppling mellan att Stockholm får en halvmeter snö i början av november och att Trump vinner valet i USA. Men visst kan det se ut som en humoristisk och klimatskeptisk blinkning.

Nu får vi som vanligt se till att skilja mellan klimat och väder. Det är visserligen ovanligt, men inte märkligt, med så mycket snö i början av november. Vem vet, de senaste månadernas dåliga tillväxt av is runt nordpolen (på grund av el nino) kanske till och med byts i några månaders kraftig tillväxt. Sånt händer.

Alla vill ha vinterdäck
En så här snabb och kraftig väderförändring visar i alla fall problemet med gemensamma resurser. Plötsligt måste alla skifta till vinterdäck och alla som har litat till däckföretag som både lagrar och byter får sin årliga överraskning. Av någon märklig anledning är det plötsligt hopplöst att få en vettig tid för däcksbyte.

I år var det förstås värre än vanligt och många är väldigt irriterade. En man jag träffade häromdagen hade gett upp tanken på att få ”sitt” däckföretag att byta hans däck. I stället hade han lyckats få tillstånd att hämta däcken för att sedan byta själv. Inte särskilt optimalt.

Delningsekonomin har en del fördelar, men prylar som alla behöver ungefär samtidigt är meningslöst att dela. Det är lätt att få tid för däcksbyte i september och det är lätt att hyra semesterbil i oktober, men när första snön har fallit blir däcksbytarköerna långa och i juli är semesterbilarna redan uthyrda. Jämförelsen kan dras betydligt längre än så.

Själv bytte jag däck förra helgen, när prognoserna lovade snö. Det tog mig en halvtimme, det kostade inget och jag behövde inte stå i kö. Men händerna blev lite skitiga.

Och så hörde jag nyss att Leonard Cohen gått bort. Tråkigt.

4 Responses to “Trump, snö och lite annat”

  1. Fantastiskt bra och intressant krönika. Göte Fagerfjäll och Marcus Oskarsson har båda visat klarsynthet runt USA-valet, det känns skönt att vi har samma uppfattningar i det mesta. Sen det här med Simpsons ovanpå detta, och så snön i Stockholm och dess påverkan…, nu får det vara nog för idag, vilken kanonfredag detta är.

    Tack Göte!

  2. Med en dåres envishet upprepar jag: Fler måste få läsa Götes krönikor!

  3. Det finns en en osynlig cirkel av ”rättvisa” som tycks styra våra liv, om man läser vad som står i medier. I denna rättvisecirkeln ingår att alla partier i Sverige skall ha regeringsmakten t ex. Detta stämmer för S M C FP och även Miljöpartiet. Enligt denna rättviseteori borde även andra partier få regera. För USA gäller att presidenterna skall variera. Därför vore det logiskt med en kvinna som president. Efter det kommer säkert en infödd amerikan, därefter en med latinamerikanska rötter. Men medierna blir ju arga och besvikna när deras cirklar rubbas, för då krockar ju fiskarna i stimmet, istället för att ta en sväng åt samma håll. Det som Göte har sagt – det är skillnad på fakta och egen uppfattning. Denna outtalade rättviseteori verkar vara skapad av någon överordnad dagisfröken som strävar efter att alla barn skall leka bra i sandlådan. Världen är dock inte någon sandlåda lika lite som det går att schemalägga snöfall.
    Trump, Brexit, SD m fl visar att man uppfattar medierna som jäva och inte helt igenom ärliga. I grund och botten handlar det inte om Trump, Brexit eller SD utan om att man skall kunna få tillförlitlig information, utan ytliga floskler och utan propagandistiska vinklar. Varje medborgare i en demokrati måste få fatta egna beslut som bygger på saklig och verifierbar information. Utan det vänder man ryggen åt det hela likt dem som var tvungna att prisa Albaniens överhuvud.

  4. Det här leder osökt in på mina tankar om traditionella medier och nyare alternativ som t.ex. Avpixlat. När det är uppenbart för stora delar av befolkningen att traditionell media har fel så är det ganska självklart att många tittar på alternativen. Ofta blir jag förvånad över hur politiskt korrekta och tillrättalagda åsikterna är. I synnerhet de som Göte nämner, miljödebatt och flyktingdebatt.

    Det är också ganska enkelt att se vilka opinionsmätningar som hade mest rätt inför ett val, men ändå fortsätter tidningar och TV att köpa från dem som hade fel. Förmodligen hade mätningarna snabbt blivit mycket bättre om köparna valt efter kvalitén på mätresultaten.