Svårt att komma tillbaka för Intel

Det blir inga fler mobiltelefoner med x86-processorer. Intel lägger ner utvecklingen av egna x86-baserade mediaprocessorer och inser till slut att satsningen var för sen och blev för olönsam.

Det är väl bara att inse att det finns gränser också för jätteföretag som Intel. Man kan helt enkelt inte strunta i en marknad under många år och sedan tro att namnet fortfarande har tillräcklig glans för en comeback.

ARM är starka
Mobilmarknaden är alltså förlorad för Intel, åtminstone vad gäller mediaprocessorer. Ingen är väl särskilt förvånad över det. ARM har haft många år på sig att bygga upp ett produktprogram, en försäljningsmodell och en ganska imponerande infrastruktur. Idag är all mjukvara för mobiltelefoni i första hand anpassad till ARM och samma sak gäller nästan all hårdvaru-IP. Att basera en smart mobiltelefon på ARM är idag det enkla och riskfria valet. Att välja en annan processor innebär betydligt större risker.

Det här var inte lätt att inse i slutet av åttiotalet, när brittiska Acorn Computers hade misslyckats med sin jättesatsning på en ny RISC-baserad dator som efterföljare till den framgångsrika BBC Computer. Den egna RISC-processorn, Acorn RISC Machine (senare omdöpt till Advanced RISC Machine eller bara ARM) var väl inte särskilt mycket bättre än de andra RISC-processorerna som utvecklades överallt (”alla” ville ha en egen arkitektur). Men Acorns misslyckande innebar att man fick försöka med en annorlunda affärsmodell baserad på licensiering, i första hand till mobiltelefontillverkare. Resten är historia. Efter tjugo år hade ARM 90 procent av marknaden för inbäddade 32-bits RISC-processorer.

Embeddedprocessor också
Framgångarna för ARM kunde mycket väl ha begränsats till mobiltelefonmarknaden. Men företaget har satsat hårt och målmedvetet på att bredda arkitekturen och sprida den till andra områden också. De senaste tio åren har vi till exempel sett en ganska otrolig expansion på embeddedområdet, där både specialtillverkade systemkomponenter och standardiserade embeddedprocessorer kommit att baseras på ARM. Nästan alla tillverkare av enkapseldatorer har idag ARM-baserade produkter och i flera fall har man satsat enbart på ARM.

Det här innebär att en stor del av den växande IoT-marknaden är ARM-baserad. I specialtillverkade systemkomponenter för olika typer av sensorer är det naturligt att välja ARM och i standarkomponenterna sitter det redan ARM-processorer.

För Intel är förstås ARM-dominansen ett problem. Företaget satsar hårt på IoT och vill helst se en heltäckande lösning, i allt från sensorer till molntjänster. Cortus och Atom är alldeles utmärkta arkitekturer, men den mångåriga (ensidiga) satsningen på PC-processorer har lett till att Intel tappat mycket av sin närvaro på den ”nedre delen” av embeddedmarknaden.

Serverdatorer och PC-processorer
I serverhallar och i ”vanliga” datorer dominerar fortfarande Intels processorer. Samma sak gäller i många ”klassiska” embeddedsystem, där PC-arkitekturen är grunden, även om man ofta väljer andra operativsystem.

Men de senaste åren har ARM-arkitekturen sakta smugit sig in i embeddedsystemen, samtidigt som marknaden för PC-datorer slutat att växa. Det kompenseras till stor del av expansionen i serverhallarna, men också där finns det ett hot från ARM-baserade lösningar. Om en stor del av datakraften skall komma från GPUer, DSPer, FPGAer och specialarkitekturer är det inte uppenbart att huvudprocessorerna skall komma från Intel.

Systemlösningar
Nu spelar det kanske inte så stor roll vem som tillverkar hårdvaran. Företag som Intel och Ericsson satsar allt hårdare på systemlösningar med tonvikt på mjukvara. Intel har de senaste åren köpt på sig en rad företag specialiserade på mjukvara och säkerhet. När Intel talar om IoT handlar det om väldigt mycket mer än mikroprocessorer och processorarkitekturer.

Och ändå kommer så mycket av inkomsterna från processortillverkningen. Mjukvaru- och systemsatsningarna är stora och viktiga, men på alla de här områdena finns det redan gott om konkurrenter. Intel är på många sätt ett fantastiskt företag, men det är svårt att hitta nya områden där man kan dominera på samma sätt som man gjort på PC-marknaden de senaste årtiondena.

ARM eller x86
Att ställa ARM mot x86 kan verka lite gammalmodigt. Arkitekturjämförelser låter lite åttiotalsmässigt och kanske för långt ner på näringskedjan för att passa moderna företag som Intel.

Och ändå har det stor betydelse vad som väljs. Inte minst med tanke på att vi talar om två helt olika affärsmodeller. Intel tror visserligen på samarbete, men när det handlar om mikroprocessorer är företaget nästan totalt vertikalintegrerat. Allt görs internt och med egna resurser och alla vinster stannar i företaget.

ARM-modellen är helt annorlunda. ARM håller visserligen hårt i arkitekturutvecklingen, men integrering och optimering görs av de företag som konstruerar komponenterna, med hjälp av valfritt EDA-verktyg. Produktionen görs i vilken kiselsmedja som helst och i nästan vilken tillverkningsprocess som helst. Urvalet är otroligt brett. ARM tjänar sina pengar på licenser, men väldigt mycket mindre än Intel.

Den här stenhårt konkurrensutsatta affärsmodellen gör det möjligt att tillverka avancerade komponenter till ett mycket lågt pris. Det märks inte minst på mobiltelefonmarknadens avancerade och löjligt billiga mediaprocessorer. Om affärsmodellen sprids till embeddeddatorer och serverdatorer kommer resultatet att bli mindre pengar till halvledarindustrin och framför allt mindre pengar till Intel.

Vi får väl se.

Comments are closed.