Solen blir dyr för Tyskland

Tyskland går över till sol och vind och elanvändarna får betala. Det är inte populärt.

I förrgår hade Dagens Nyheter en intressant artikel om tysk elförsörjning. Den tyska energiomställningen, med en mycket kraftig satsningen på förnybar energi, brukar ju ses som ett föredöme för alla andra länder.

Och visst har man lyckats att öka antalet vindkraftverk, solkraftverk och bioenergikraftverk. Idag produceras 122 TWh med förnybar energi. Det är en fjärdedel av elproduktionen – fantastiskt.

Dyra subventioner
Och ändå ville ingen från tyska regeringen vara med vid invigningen av den senaste jättelika solkraftsanläggningen. Idag finns det inga politiska poäng att hämta med stora energisatsningar av den här typen – tvärtom.

Problemet är att tyska befolkningen idag ser resultatet av energisatsningarna på sina elräkningar. Elektriciteten kostar ca 2,30 kronor per kWh och av det är ca 30 öre (3,6 cent) en avgift för att täcka skillnaden mellan det pris som de förnybara producenterna är garanterade och det faktiska spotpriset på marknaden. Vindkraft och solkraft har ju en ovana att producera som mest när spotpriserna är som lägst (när det är som varmast och ljusast). Extravgiften måste nu höjas till ca 50 öre (5,3 cent) och det är inte ett dugg populärt.

Det här kanske kan verka småttigt, men om vi tittar lite närmare på siffrorna blir det betydligt värre. För trots allt är det bara ungefär 11 procent av elproduktionen (vind och sol) som ger de här kraftiga effekterna på subventionssystemet. Vattenkraft och förbränning av bioenergi har inte samma problem med att producera vid fel tillfälle.

Det tråkiga är att är att hela den fortsatta energisatsningen baseras på just vindkraft och solkraft. Tyskarna lär därför få vänja sig vid ökande elpriser, där en allt större del går till subvention av grön el. Idag har man Europas näst högsta elpris och snart lär man ha det högsta.

Sverige bytte till el

Nåväl, det höga elpriset är väl i alla fall bra för miljön – inte sant. Nja, här börjar det bli lite problematiskt och det kan vara intressant att jämföra med Sverige.
I Sverige förbrukar vi mer än dubbelt så mycket el per person som i Tyskland (ca 15 MWh/person jämfört med 7,3 MWh). Ändå släpper vi ut mindre än hälften så mycket koldioxid per person (4,5 ton per person jämfört med 9,2 ton). Detta trots att vi har en större andel energiintensiv industri (järn och papper), längre avstånd och ett kallare klimat.

Orsaken är förstås att vi i Sverige tidigt gjorde en gigantisk energiomställning från fossileldning (olja och kol) till el baserad på vattenkraft och kärnkraft. Dessutom satsade vi hårt på fjärrvärme baserad på sopeldning, avlutar och bioenergi. Till och med oljepannorna i de svenska villorna skrotades till förmån för eluppvärmning. I Sverige använder vi numera fossila bränslen i stort sett bara till transporter.

Hela den här fantastiska omställningen gjordes med hjälp av låga elpriser som effektivt konkurrerade ut olja, kol, stadsgas och koks.

Teknikutvecklingen har sedan dess gett oss en present i form av värmepumpsteknologin. Att byta från direktverkande el till värmepump är enkelt och lönar sig snabbt. Resultatet är att vi i Sverige är bland de särklassigt bästa när det gäller att släppa ut lite koldioxid och förbruka små mängder fossilt bränsle. Alla de här siffrorna tog jag upp för ett par månader sedan (Hurra vad vi är bra).

Elda med kol
I Tyskland bromsas den här övergången effektivt av de höga elpriserna. Det blir helt enkelt inte lönsamt varken för privatpersoner eller industri att gå över från lokal förbränning med fossila bränslen till el. Inte ens om man använder värmepumpar. Effekten blir att man får tjusiga siffror när det gäller andel grön el, men dåliga siffror om man tittar på utsläpp av koldioxid. För att inte tala om siffrorna när det gäller utsläpp av tungmetaller, radioaktiva partiklar och annat elände som släpps ut orenat vid lokal förbränning. Inte så lyckat.

Svårt med konkurrens
I ett konkurrensutsatt energisystem är det inte lätt att komma runt de här problemen. De som driver kolkraftverk styr produktionen så att spotpriset inte faller alltför mycket, men man kan inte förvänta sig att de drar ner mer än vad som är lönsamt. Samma sak, men i ännu högre grad, gäller kärnkraftverk. Dessutom har den här typen av stora energiproducenter svårt att styra uteffekten så snabbt som skulle behövas. Smarta nät är säkert en del av lösningen, men hur man än gör blir det dyrt.

Ett alternativ är förstås att förstatliga hela energisystemet, men i Tyskland känns det nog knappast intressant. Ingen vill tillbaka till DDR. Dessutom var deras energisystem ännu mycket mera ineffektivt och nedsmutsande.

Sverige håller undan
Så länge vi håller fast vid vårt nuvarande energisystem kan vi i alla fall räkna med att Sverige behåller sitt toppläge när det gäller minimal miljöpåverkan och det känns ju bra.  Tyskland och Danmark lär fortsätta att ha mer än dubbla koldioxidutsläppen per person och USA lär nog fortsätta att ha bortemot fyra gånger så mycket. Kina passerade oss för ett bra tag sedan och ligger idag mellan Sverige och Tyskland (på EU-snittnivå ca 7,5 ton koldioxid per person och år).

Om vi kan förutsätta att bilarnas energiförbrukning minskar (och det kan vi) så ser det faktiskt riktigt bra ut för Sverige. Men det kan förstås ändras med hjälp av några snabba politiska nedläggningsbeslut.

Härlig höstdag
Efter allt det här gnället är det väl bäst att lägga in en solig höstbild. Jag tog en snabb promenad i solskenet för en stund sedan och det är ju fantastiskt vackert. Den här perioden är kanske lite kall och blåsig, men vilka färger! Den våta sommaren verkar dessutom ha lett till en nystart för en del växter, så vi har vårblommor och höstlöv samtidigt.

4 Responses to “Solen blir dyr för Tyskland”

  1. Olika siffror. I maj i år presenterade tyska regeringen siffror på att solenergin står för över 50% av elförbrukningen dagtid, när förbrukningen är som högst och räknat på dygnsförbrukningen 42%. Hur räknas siffran 11% ovan fram och då är ändå vindelen med i denna siffra???

  2. Nja, man måste skilja på energi och effekt. Solelen stod för mer än 50% av EFFEKT-behovet under några timmar dagtid ett par dagar i maj. Däremot blir det en helt annan andel av ENERGI-behovet över ett dygn/månad/år. Det är synd och skam att Greenpeace energitalesperson (debattartikel i NyTeknik förra veckan) inte ens kan skilja på det när hon påstår att solelen i Tysklan producerar energi motsvarande 20 kärnreaktorer (22 GW), bara för att den gjorde det under några timmar ett par dagar i maj…

    Missförstå mig rätt, jag är mikroproducent av solel själv, men vi måste sätta saker i rätt perspektiv. Och Göte,vindkraften producerar mest under vinterhalvåret, och då är det minsann inte soligast och varmast (såvida du inte flyttat till Australien)…

  3. Som du mycket riktigt påpekar så var nog VINDELEN i kalkylen lite för stor. Det gäller att hålla sig nykter när man räknar 🙂

  4. Det ska alltså behövas en radikal ändring (läs papper bort) för att man ska börja botanisera i avdelningarna. Götes blogg är ju precis vad vi väntat på (jo, jag vet – skulle ha kollat tidigare). Det här kan bli riktigt skoj.

    Mina äventyr med solkraft i Tyskland är av det konstigare slaget. Finansiär med god inblick i tyska subventioner hade byggt stora solkraftanläggningar (syns från Autobahn när man kör mot Nürnberg). Problemet var bara att de stora likströmsmaskinerna som drev synkrongeneratorerna för utmatning på nätet (jo, inga omriktare) brann upp när solen började ligga på i mars/april.

    Man hade helt enkelt stängt av kylfläktarna eftersom de drog ner verkningsgraden (18 kW kylfläkt på 1200 kW genererad effekt tyckte man var för stor förlust). Det räckte inte med ett påpekande och det räckte inte att ett flertal motorer eldades upp. Fläktarna ansågs helt enkelt inte behövas.

    Som bevis för att man kan köra likströmsmotorer tog chefskonstruktören med mig ut på parkeringen och visade på startmotorn i bilen – ”Keine Gebläse!” sa han triumferande.

    Tja. Vad gör man? I rapporten skrev jag inte vad jag ansåg. Jag uttryckte mig lite mer diplomatiskt: ”You may need to reevaluate and optimize the use of the cooling fans”. Och har dom inte lytt mitt råd så fortsätter motorerna troligen att brinna än.

    Ett exempel på hur miljonrullningen i miljöns tjänst kan se ut.