Nu är det dags igen

På tisdag är det dags igen. Embeddedkonferensen drar igång för sjunde året och på kvällen avgörs vem som får embeddedpriset för tionde gången.

Här är förresten ett par nyttiga länkar. Klicka här för att komma direkt till registreringssidan för konferensen. Att delta på konferensen kostar inte en krona och du får två  dagars verkligt bra konferensprogram och dessutom möjlighet att träffa massor av embeddedföretag. Till och med lunchen följer med ”på köpet”.

Vill du vara med om prisutdelningen på  tisdagskvällen kostar det däremot pengar. 295 kronor närmare bestämt för galamiddag, prisutdelning och mycket bra underhållning (tillsammans värt bra mycket mer än 295 kronor). Du får visserligen stå ut med att se mig på scenen ett par minuter, men efter några glas vin skall det nog gå bra det också. När jag kollade senast fanns det fortfarande biljetter kvar, men här skadar det inte att skynda på. Klicka här för att komma direkt till anmälningssidan.

Det blir förstås extra festligt i år. Jubileerna står som spön i backen. Embeddedpriset firar tioårsjubileum och Elektronik i Norden firar tjugoårsjubileum. Fast på festen är det förstås embeddedpriset som står i fokus.

Tjugo år
Annars är det här med Elektronik i Nordens tjugoårsjubileum också ganska intressant. I en ”normal” bransch är väl tjugo år inte så mycket att tala om, men i elektronikbranschen motsvarar det eoner. Det är lika förvånande varje gång att gå tillbaka och läsa första årets tidningar. Var det verkligen SÅ stor skillnad.

En titt i backspegeln då och då är faktiskt inte alls dumt. Det ger perspektiv och kanske till och med lite visdom. Annars är  det lätt att tro att dagens hetaste trender är de som kommer att bestå också i framtiden. I vår bransch finns det i och för sig trender som varar i många år, men det finns också massor av exempel på sådant som är självklart ena året och borta nästa. Det är inte alla som, likt Intel, kan hålla en på sin höjd halvhyfsad processorarkitektur i livet i mer än 35 år.

35 år
För så är det faktiskt. x86-arkitekturen lanserades mindre än sex år efter det att den allra första mikroprocessorn kom på marknaden. Den var mest tänkt som ett mellanspel, innan Intels 432-processor fått fäste, men har de senaste 35 åren lyckats att överleva en rad arkitekturer, inklusive 432-arkitekturen. Hur många kunde väl tro det?

Så jag tänker nog fortsätta att jämföra gammalt och nytt. Det kanske kan verka mossigt, men den som inte lär sig av redan gjorda misstag är dömd att upprepa dem.

Eller hur det nu var.

Comments are closed.