Vad var det jag sa

Sällan har väl ett internt email fått så mycket uppmärksamhet. Nokia-chefen Stephen Elops nedsabling av det egna företaget har snart publicerats och kommenterats överallt.

Att Elop tar i på  det här sättet är i och för sig inte så konstigt. Han plockades ganska nyss in som vd för att ta tag i problemen och han säger inget som inte har sagts många gånger förut. Jag roade mig till exempel nyss med att skumma igenom mina egna torsdagskommentarer från januari 2008 och framåt (det har faktiskt blivit 144 stycken, med totalt bortåt 600 000 tecken). Det gamla favorituttrycket ”vad var det jag sa” skulle kunna användas relativt ofta.

Redan på våren 2008 stod det alltså klart att Symbian-samarbetet hade problem. Nokia valde då att ta över hela ansvaret och samtidigt öppna upp det hela i ”Open Symbian”. Under de följande tre åren har sedan Nokia ägnat sig åt att förbättra Symbian och dra igång samarbetsprojekt med storföretag som Intel och Microsoft. Det har inte gått sådär överdrivet bra.

Däremot har Nokia gått väldigt bra ekonomiskt under den här tiden och det har maskerat en hel del av de underliggande problemen. Smarta mobiltelefoner har ju trots allt varit en väldigt liten del av marknaden fram till bara något år sedan. Och Nokia har varit och är fantastiskt duktiga på att utveckla, produktionsanpassa och tillverka bra och billiga mobiltelefoner. Vi skulle till exempel aldrig få se Nokiatelefoner som inte tål minusgrader.

Men, de senaste tre åren har marknaden för smarta mobiltelefoner och Nokia gått åt olika håll. När Apple släppte sin iPhone stod det klart för många att något helt nytt hade hänt. Jag kommer speciellt ihåg ett samtal med Axis-grundaren Martin Green under embeddedkonferensen i oktober 2007. Martin hade köpt sin iPhone i USA (den var ännu inte släppt i Sverige) och han var helt övertygad både om att detta var framtidens telefon och att vi stod inför något nytt och fantastiskt. Om någon annan hade sagt samma sak hade jag kanske inte brytt mig så mycket, men här fanns det all anledning att lyssna.

Det verkade alltså redan från början som om jätte-”hypen” runt iPhone var mer än en hype. Men konstigt nog blev det inte Nokia och Symbian som tog upp kampen i media, utan i stället kom Google och Android att stå som motståndare till iPhone. Ytterst märkligt.

Allt det här har vi alltså sett under de senaste tre åren. Ja, ärligt talat har väl Symbian-projektet framstått som tämligen tveksamt under betydligt längre tid än så. Det var nog många av oss som inte riktigt förstod meningen i att basera framtidens smarta mobiltelefoner på ett operativsystem från engelska Psion. Speciellt efter att Psion misslyckats både på marknaden för små portabla datorer och marknaden för handdatorer. Jag fick en gång i tiden en Psion Organiser II (jag har den framför mig nu), och ärligt talat var den inte särskilt användbar. Inte förrän Palm för dryga tio år sedan lanserade sin Palm Pilot blev handdatorn verkligt användbar. På samma sätt kan man kanske säga att den första verkligt användbara smarta mobiltelefonen var iPhone.

Hur stora problem har då Nokia?

Att Stephen Elop låter sin nedsabling slippa ut i media betyder säkert att stora saker är på gång. Man skulle till och med kunna tänka sig att Nokia tar sin hand från Symbian. Problemet är bara att den andra stora satsningen, MeeGo tillsammans med Intel, verkar ha minst lika stora problem. Enligt Reuters har Nokia stoppat sin första MeeGo-telefon (som skulle lanseras på Mobile World).

Risken är faktiskt ganska stor att MeeGo blir en flopp. Apple lyckades ju göra om iPhone-föreställningen med iPad och det blir inte alldeles lätt för Intel/Nokia att ta upp kampen med iPad och alla de Android-plattor som lanseras från olika håll. Dessutom ser vi HP lansera plattor baserade på det senaste beprövade operativsystemet från Palm.
Nej, det är sannerligen inte lätt att förutse framtiden just nu. Helt klart är i alla fall att inget företag, oberoende av storlek, har råd att gå i fel riktning under flera år. Stephen Elop lär få ”carte blanche” att förändra Nokia på ett dramatiskt sätt, men i vilken riktning återstår att se.

Samma sak gäller förresten de flesta i telefon- och datorvärlden. Det är inte lätt att veta vilken roll operatörer, mobiltelefontillverkare, datortillverkare eller operativsystemstillverkare får i framtiden. 4G och ”the cloud” ger en ny infrastruktur och det är bara för dator- och mjukvarutillverkare att hänga med. Att Windows 8 kommer att anpassas också till ARM-processorer är till exempel en intressant detalj.

Till slut lite återanvändning:

Den som läst på lite om romarriket har säkert hört om slaven som hade som uppgift att då och då viska till sin herre – ”kom ihåg att du är dödlig”. Inom data- och telekombranschen kan man i stället viska – ”kom ihåg vad som hände med Digital Equipment”.

För den som har glömt eller inte var med – Digital Equipment var den klarast lysande stjärnan på datorhimlen på sjuttiotalet, åttiotalet och början av nittiotalet. Deras minidatorer (t ex PDP11 och VAX) fanns överallt. 1986 utsåg Fortune företagets grundare och vd Ken Olsen till ”den utan tvekan mest framgångsrike företagaren i amerikansk historia”. 1998 köptes Digital Equipment av Compaq och 2001 var alla spår av företaget borta.

Comments are closed.