Linuxspalten nr 14/15 2009

Talar Linux franska?

Paris första veckan i oktober var en varm nära nog kladdig upplevelse. Kvicksilvret satt som fastklistrat kring 20 grader, dag som natt, när den franska elektronikindustrin öppnade sina portar i två av hallarna på Paris-Nord Villepinte. Det är en prestigefylld utställnings- och konferensanläggning, nära flygplatsen Charles de Gaulle, med åtta hallar och totalt 48 000 kvadratmeter utställningsyta. Jag passade på att besöka mässan och leta efter franska linuxströmningar.

Det var flera mindre utställningar, som samlats till en mässa för att visa komponenter och system för elektronik, radiokommunikation, optoteknik och mätinstrumet. Många av montrarna skulle säkert fyllas med linuxapplikationer. Det var i alla fall den känsla jag hade när jag klev in i den stora hallen.
Men var fanns applikationer med Linux? Var fanns TUX? Avsaknaden av Linux hos utställarna på mässan var total. Tre dagars kompakt konferensprogram innehåller ingen titel som handlar om Linux. Inga av utställarna tycks använda Linux i sin marknadsföring.

Skillnaden mot vad jag hade förväntat mig är fascinerande och lite förvånande.

Jag frågar mig, talar inte Linux Franska?

Mandriva, rankad nummer fem på distrowatch.com, är fransk. På sin hemsida uppger man att 3 miljoner valt att använda Mandriva Linux i sin dator. Distributionen hette Mandrake Linux när den introducerades redan 1998 och sedan har vi Zenwalk Linux, som kring 2004 startade som Minislack. Den rankas nummer 18 på väg upp. SystemResqueCd har plats 39, PureOS finns på 66e plats. FreeNAS på 75e och Geebox som nummer 78 på distrowatch-listan är andra linuxdistributioner med franskt påbrå. Det är fler än tio franska Linux-smaker. Linux talar helt klart franska, men den franska elektronikindustrin tycks ligga efter när det gäller att tala om Linux.
Ser man inte på samma sätt att den öppna källkoden är en tillgång i marknadsföringen i Frankrike? Eller är det så att franskt Linuxengagemang hittar sina applikationer utanför den franska hemmamarknaden? En person jag talade med menade att det kanske är bristen på franska hårdvarulösningar för embedded som är orsaken till den låga svansföringen.

8,500 besökare kom till mässan Forum de L’électronique. Högst tveksamt är om det kan klassas som en framgång. Samma problem råder i Frankrike som i övriga Europa, att industrimässor kämpar i motvind. Bara tio procent av besökarna var utländska, dvs en i sanning fransk tillställning. Min skolfranska dög till nöds för att kunna läsa de största skyltarna.

Men varför talas det så lite om Linux?

Reflektionen är att vi uppe i den kalla Nord har hunnit längre när det gäller att anamma den öppna källkodsrörelsen. Fler företag ser Linux inte bara som ett alternativ utan också som en kraft som kan hjälpa till i marknadsföringen.

På Tekniska mässan i Älvsjö är Linux betydligt bättre representerat. Embedded Conference Scandinavia som pågick parallellt, hade programspår vikta för öppen källkod. Flera föredrag hade Linux som ämne och gick man runt bland utställarnas bord talades det Linux.
Jonas Bonn, på South Pole Consulting, talade inom ramen för Open Source-spåret om säkerheten i Linux. En intressant tes är att det bara är öppna algoritmer för kryptering som är riktigt säkra. Slutna och hemliga system kan vi ju aldrig veta om de är säkra. Öppna system kan verifieras öppet. Så länge öppenheten fungerar som tänkt, kan vi få reda på om den öppna algoritmen har luckor. Då kan vi också göra något för få luckorna åtgärdade.

Vive la Liberté!

Comments are closed.