Bensinuppror i USA

Minskad energiförbrukning är idag den enskilt viktigaste frågan i elektronikbranschen. Det beror förstås framför allt på den massiva övergången från stationära apparater till portabla batterimatade apparater. Men miljöfrågor och energikostnad spelar också en allt större roll.
Diskussionen om global uppvärmning har förstås gett energifrågan ett massivt genomslag överallt och en av de viktigaste frågorna på dagordningen är hur man kan få ner bränsleförbrukningen i bilar och lastbilar. I det läget är det ganska märkligt att se förslaget från republikanernas nästa presidentkandidat John McCain om att slopa den statliga bensinskatten i USA över sommaren.
Nu handlar det förstås inte om några stora summor. Av dagens genomsnittliga bensinpris i USA på ca 5,30 kronor per liter är mindre än 30 öre statlig skatt. Om vi lägger till delstatsskatten hamnar vi på knappt 60 öre och om vi lägger samman allt som kan klassas som skatter blir totalsumman i genomsnitt 74 öre per liter. Ganska lågt i förhållande till bränsleskatterna i Europa, men tydligen för högt för somliga.
Sänkta bränslepriser är alltid en kortsiktigt populär åtgärd och vi får väl hoppas att USA inte går samma väg som Iran och förvånansvärt många andra länder, där staten faktiskt subventionerar bensinpriset. I Iran belastar de här subventionerna statsbudgeten på ett katastrofalt sätt. Och de leder förstås till att bränsleförbrukningen hålls på en artificiellt hög nivå.
I Sverige kom för ett par år sedan det famösa ”bensinskatteupproret”, som drevs hårt av bland andra tidningen Expressen och där Kristdemokraterna var naiva nog att hänga på. Det tärde ordentligt på partiets förtroendekapital när man tvingades till en helomvändning och i stället drev igenom högre bensinskatter.
Och vart vill jag då komma med det här?
Det viktigaste är att slå fast att ekonomiska incitament verkligen fungerar. Det är också i stort sett de enda incitament som fungerar. Om bränslepriserna är låga spelar det inte särskilt stor roll hur mycket som skrivs om global uppvärmning. Folk väljer ändå motorstarka och bränsleslukande bilar. USA är ett perfekt bevis på det.
Det finns förstås ännu bättre bevis på samma sak. I Sovjet subventionerade man brödpriserna för att hålla befolkningen lugn. Resultatet blev att bönderna matade korna med limpor i stället för mera konventionellt foder.
Inom EU subventionerar vi spannmålsodling. Det leder till att massor av svenska bönder eldar havre för att värma upp sina hus. Det blir billigare.
Så vi kanske skall vara glada åt att våra batterier har så dålig kapacitet. Det är det enskilt största incitamentet för elektronik med låg energiförbrukning. Med bättre batterier hade vi med stor sannolikt inte ens varit i närheten av de höga prestanda i förhållande till energiförbrukning som vi ser idag.
Och om minnesutvecklingen inte varit så snabb kanske vi haft bättre operativsystem.

Comments are closed.