Linuxspalten nr 1 2008

GPLv2 eller GPLv3?

Debatten, främst den politiska kring hur licenshanteringen av Linux eller mer korrekt det vi kallar fri programvara eller öppen källkod, ska skötas stormar just nu. Är det en debatt om chokladkola eller mintkola? Hur påverkar det mig och mina Linux-baserade produkter? Påverkar det mig över huvud taget?

För att få lite insikt talar jag med MontaVistas Jason B Wacha. Som företagets högsta ansvariga för juridiken har han säkert förståelse för vad som debatteras. MontaVista är ju ett av de företag som idag säljer och livnär sig på just GPL-licensierad källkod.

GPL står för General Public License. Den idag vanligaste är GNU General Public License, ofta uppfattat som synonymt med GPL. En grundpelare för GPL är att om man modifierar GPL-licensierad programvara måste också den modifierade koden göras GPL-licensierad. Koden ska med andra ord inte kunna införlivas i ett system där koden senare skulle ses som proprietär och inte kunna modifieras.

När jag talar med Jason får jag klart för mig att många timmar av juridiskt hårklyveri redan har och kommer att spenderas för att skydda olika aspekter av fri programvara. Jason är helt övertygad att vi inom de närmaste åren kommer att få se juridiska ”slag” för att värna öppenhet och slutenhet. Frihet mot proprietär slutenhet. Jason anser också att man tillverkare måste man ha klart för sig de grundläggande principerna för GPL. Som användare är inte förståelsen lika nödvändig.

MontaVista känner sig trygga i förvissningen att GPL-licensierad programvara idag är så vitt spridd att den inte går att stoppa. Och det gäller oavsett om det skulle skapas juridiska prejudikat eller förbehåll för fortsatt utveckling. Öppen och fri källkod fortsätter att vara en självuppfyllande profetia.

GPLv2 menar FSF (Free Software Foundation) saknar skydd för några nya hot mot öppenheten, något som GPLv3 skulle lösa.

Tänk dig scenariot, du tillverkar ett system som kan erbjuda licensierade tjänster. Din kund prenumererar eller köper material som går att använda med ditt system förutsatt att han har en användarnyckel. Skulle han nu kopiera sitt inköpta material och ge det till en vän, eller sälja kopian bryter han mot ingångna avtal med leverantören. Dessutom skulle ju vännen inte kunna använda materialet eftersom han inte har en nyckel.

Men tänk om vännen är en duktig programmerare och helt sonika kompilerar om programmet, källkoden för ditt system är ju öppen, och tar bort skyddet mot kopiering. Nu närmar vi oss kärnan i frågan kring GPLv2 och GPLv3. Vissa tillverkare tänker sig att lägga in skydd, i hårdvaran, mot att köra omkompilerad programvara i sina system. Men då skulle ju programvaran inte längre vara öppen och fri. Läsbar och tillgänglig skulle den vara men inte möjlig att modifiera eller uppgradera fritt.

Jag frågar Jason vad det hela handlar om:

– Det handlar om att under de 15 år som GPLv2 funnits och fungerat bra för fri programvara har världen inte stått stilla. GPL-licensierad programvara hittar nu vägen in i produkter som inte fanns eller var aktuella när GPLv2 skrevs. Mobiltelefoner med multimedia och hembiosystem för att nämna två typer som båda idag vill hantera olika licensmodeller.

Vad GPLv3 försöker uppnå är att skapa regler som hindrar hårdvarubegränsningar av GPL-baserad programvara. Om programvaran är fri så är den fri. Det ska inte finnas några om eller men.

Frågorna hopar sig när nu delar av FSF med Richard Stallman i spetsen försöker baxa GPLv3 ut på banan samtidigt en stor del av Linuxvärlden tycks önska sig kvar på GPLv2. Varför byta ett vinnande koncept tycks vara tanken.

För MontaVista gäller det att ha fötterna stadigt på jorden och se till att man inte fastnar i något av lägren säger Jason Wacha.

Comments are closed.